Andreas Carlsson lutar sig bistert fram mot sin mikrofon och säger:

“Jag tyckte inte du var bra…”

Lång tystnad. Rummet vibrerar. Lilltjejen börjar darra på underläpp och gör sig redo att packa ihop sin gitarr eller vad hon har. Andreas Carlsson böjer sig åter fram:

“Jag tyckte du var SKIT-bra.”

Häpen tystnad, stora ögon, DET ÄR INTE SANT och jämfotahopp ut i hallen där en lite för gammal programledare står och hoppar och försöker se entusiastisk ut.

Det där greppet – det var inte BRA utan SKIT-bra – hur många gånger tänkte de köra med det? Räcker det inte snart? Så fort jag slår på Idol ser jag det. Om och om igen. Det var inte bra. Det var skitbra. Herregud. Håller jag på att bli galen eller känner ni också att DET FAN I HELVETE FÅR VARA NOG NU MED DET DÄR RUTTNA TRICKET. Kan de inte komma på något roligare? Om de nu är så jävla dumma i huvudet i den där juryn, så kan de väl ta in en manusförfattare som skriver några oneliners åt de här människorna? Är inte det en bra idé? Nej, jag tycker inte att det är en bra idé, jag tycker att det är en skitbra idé!!