En vänlig präst ringde mig i våras och frågade om jag ville hålla i en predikan för deras församling någon gång under hösten. Jag tyckte det var lika besynnerligt som spännande och tackade genast ja. Jag trodde nog aldrig att jag skulle stå i en predikstol i en kyrka och tala till kyrkbesökarna, men på söndag kommer det att ske. Alla som vill komma och lyssna på mig är välkomna till Hedvid Eleonora kyrka på Östermalmstorg på söndag klockan 17.00. Ni kan läsa mer om detta på kyrkans hemsida HÄR.

Jag sitter och förbereder mig inför detta nu. Jag tar det på stort allvar, funderar i tystnad, skriver manus. Försöker att tänka mig hur det är att stå där. Hur är det att tala inför en SÅDAN publik? Vad förväntar de sig av mig? Jag är ingen präst, jag kan inte ge dem tröst eller hopp. Jag hoppas att de inte kommer dit för att bli stärkta.

Kyrkbesökare kan nog vara en svår publik. Men den är ändå enklare än den publik jag uppträdde för för några dagar sedan – barn. Jag fick äran att vara med och inviga köpa-byta-sälja-sajten loppi.se på Volvos fina Showroom. Jag gillar den här sajten av många anledningar. Dels därför att delar av intäkterna går oavkortat till välgörenhet. Dels därför att det finns ett ganska fint eko-tänkande i att uppmuntra folk att inte alltid köpa nya saker till sina barn. Loppi.se. Besök den.

Nå. Jag stod där med mick i handen och talade inför denna grupp av människor och upptäckte att det inte är alldeles lätt att få barn att lyssna på vad man har att säga. Det var lite, hur ska man säga, okoncentrerat i lokalen. Så här såg det ut från scen:

 

Jag lottade ut min bok också. En kille vid namn Loe vann den. Han blev inte särskilt glad för det.