Jag och Charlie vandrar ut i vinterkylan mycket tidigt på morgonen. Det finns inte en bil på gatan. Det är som Stockholm efter Bomben. Jag vandrar ner mot Humlegården, vandrar förbi en husse som står stelryggad och apatisk medan hans hund undersöker en lövsamling. Jag går förbi den där byggnaden som utgjorde Öhmans Varuhus i ”Varuhuset” och då tänker jag alltid på den där spanjoren med hästsvans, hur FARLIG han var, vad hette han? Juan? Nej, Carlos! Med läspande s-ljud! Farlige Carlos. Spännande Carlos.

 

Jag går upp på min gata, vackra Regeringsgatan. Det finns en antydan till gryning där i horisonten. Det här kommer att bli en kall och mycket vacker dag.

 

Jag går förbi en frisörsalong med den absolut mest bisarra skylt jag någonsin sett. Butiken heter ”Hair dimension by Conny” – bara namnet! Och den ser ut att vara designad i en Amiga. Det ser härligt ut. Där ska jag klippa mig! Hair Dimension by Conny, har du tid för mig idag? Det är jag som har butiken fyra portar upp!

 

Jag kan inte bara vandra förbi Brunkebergsbageriet utan att agera. Det ser så otroligt inbjudande, varmt och härligt ut. Jag måste stanna. Jag måste gå in.

 

Jag köper en choklad-längd eller vad det heter. Och en macka med prickig korv! Och en latte.

 

Jag kommer fram till min älskade bokhandel. Oj! Jag har glömt lampan på över natten. Herregud. Tur att det inte började brinna!!

 

Ser ni att jag fått ett nytt skrivbord. Jag tycker om det därför att man kan ha böcker i fronten av det. Det måste man tänka på som butiksägare, att varenda yta är en möjlig försäljningsyta. Varenda kvadratcentimeter där inne går att sälja på.
Varenda.
Liten.
Yta.

 

Jag sätter mig, kollar lite mejl, äter min fralla och sen ropar Charlie att hon gärna skulle säga hej till publiken. Så jag tar upp henne, tar en bild och vi säger båda: GOD MORGON!