Tre tankar om Idol
av– Är det vi här hemma i Schulmanhushållet som är ute och cyklar eller håller Idol utmordentligt låg nivå i år? Jag vill mena att de sjunger på roliga timmen-nivå. Den här Rabih är ju jättegullig, men det lät ju alldeles hemskt. Sen sa juryn att det var briljant. Jag förstår ingenting. Efter ett annat katastrofframträdande skrek Bagge: ”Du sjöng rakt igenom i fel tonart, men det göööör ingenting!” vad menar Bagge? Gör det ingenting? Har han helt förlorat hoppet själv eller vad pågår?
– Kanske är det för att jag är mellanbarn. Jag har en förmåga. Jag kan oerhört fort konstatera om en människa är obehaglig. Jag konstaterar att Mariette är obehaglig. Hon är falsk och inställsam. Det finns inte något äkta i henne över huvud taget. Man ser det i hennes blick. Hon gör mig illa till mods. Märker ni det? Förstår ni att hon är obehaglig? Gör ni det?
– Peter Jihde. Ingenting som han gör är på något sätt roligt eller originellt eller spännande. Det enda som sticker ut med honom är hans kärlek till sig själv, hans egen vilja att synas mer än alla andra. Det är något med hans övertygelse om att han är förträfflig som gör honom svår att titta på. Han tror verkligen att han är alldeles utmärkt. Och så är han så dålig, så övertänd, så platt, så mallig. Jag längtar efter den dagen då jag får se NÅGOT naturligt med honom. En naturligt uttalad mening, en naturlig gest. VAD SOM HELST! Ge mig något äkta, jag vill inte ha denna falska människa i mitt vardagsrum!