– Är inte upplägget lite knepigt? De två sämsta i tävlingen ska mot tävlingens slut delta i en duell. Denna duell går ut på att vi tittare ska lyssna på deras framföranden en gång till. Vi tvingas alltså genomlida de två sämsta uppträdandena – igen! Vem har kommit på detta? Varför har ingen sett att det inte är vettigt? Om man vill höra något igen, vilket man egentligen inte vill eftersom det känns ganska bra som det är vid det laget, så är det väl de bästa framträdandena man vill se.

– När Nicklas sjöng i duellen var det en blond tjej som bröt ihop och började gråta. Jag fann det ganska rörande. Sen gick Eddie upp – och då började samma tjej tjuta igen! Jag förstod inte. Hon grät kanske i största allmänhet? Hon kanske var ledsen över något som inte hade alls med tävlingen att göra eller artisterna?

– Peter Jihde är mästare på att ställa öppna frågor. På fullaste allvar ville han idag veta: ”Hur är det att vara med i Idol?” Den frågan är så allmänt hållen, så bred att den blir väldigt svår att svara på. Särskilt om man inte är medievan och står i direktsändning. Det är klart att sådana frågor får intetsägande svar av typen ”det är underbart”. Det är inte idolernas fel, det är Peter Jihdes. Peter Jihde sätter mycket prestige i att inte ge sig innan han fått svar på sin fråga. Oavsett om den är idiotisk eller inte. Efter att ha ställt denna fåniga fråga och fått detta nonsenssvar stirrar han stint och belåtet mot intervjuoffret, dröjer lite och säger: ”Mmm, men jag vill veta hur det är att vara med i Idol.” Det är ju att plåga idolerna med sin egen inkompetens, så tycker jag litegranna.