Amanda lät mig klä Charlie i AIK-kläder endast under matchdagar och det tyckte jag var vettigt. Man fick vara glad för det lilla. Men nu är säsongen över sedan länge och både jag och Charlie kände plötsligt suget att rota i AIK-garderoben. Jag hittade den här klänningen, en present från AIK:s huvudstyrelse och i smyg, när Amanda var på toaletten, tog jag på henne den. Och så låg vi i soffan och viskade AIK-ramsor en stund. Så kom Amanda ut och då var det marsch pannkaka in i Charlies rum för att byta om. Och där inne bytte vi menande blickar med varandra, jag och Charlie. I april är det dags igen. Då ska vi försvara vårt guld. Då ska Charlie åter få gå klädd i de svartgula kläder hon älskar mest av allt.