Charlie fick följa med mig till radion imorse. Det var som om hon aldrig gjort annat. Så fort vi kom fram satte hon ner sin dataväska bredvid sig i soffan och väntade på sin tur att sända.

 

Och så tittade hon sig omkring. Där framme stod skäggig farbror och pratade. pratade, pratade.

 

Herregud. Han slutade aldrig prata, denna farbro.

 

Sen var det min tur att prata och det var lika tråkigt som när skäggiga farbrorn pratade. Tråkigt, tråkigt, tråkigt.

 

Det fanns en annan tant där också. Charlie gillade henne, tyckte att hon hade skön ”stajl”.

 

Så informerade skäggiga farbrorn att han skulle prata i tre minuter och 40 sekunder och sen skulle de spela en låt.

 

Sen fick skäggige farbrorn hålla i Charlie och det tyckte Charlie faktiskt var ganska mysigt.

 

Sen åkte vi mot stan och gick in på café och drack en kaffe och åt en macka. Då somnade charlie av utmattning. Det tär att jobba med radio!

 

Sen gick vi till butiken och jag skyltade om. Nu är jag nöjd. Nu är det bra. Den perfekta mixen av inhemskt och utländskt, av snusk och trams:

Hästarnas Dal – grottfolkssnusk av Jean M. Auel
”Vem f-n är Billy Butt?” – Butts egen historia.
”Chansen” – Jackie Collins tantsnuskklassiker.
”Jag tar Manhattan” – Judith Krantz lätt underskattade New York-snuskis.
”Passion” – Steffo Törnqvist om njutningarna i livet.