Det finns säkert folk som tycker att den där reklambilden är härlig. Mig ger den bara rysningar. Inte bara för att ”far” och ”son” har matchat vararandra. Nej, framför allt därför att jag får sådana minnen från min egen barndom när mamma tog fram manchesterbyxorna som vi hatade, trädde på oss en skjorta som korvade sig och en tröja som kliade. Mamma brukade inte matcha oss mot pappa, hon brukade matcha oss mot varandra. Om jag hade blå skjorta och vit pullover så hade Niklas vit skjorta och blå pullover. Matchning, fast ändå inte. Både både och och varken eller, om ni förstår.

Och så ställde mamma upp oss i någon trapp och så togs det bilder. De finns kvar i albumen. Jag ska visa dem någon gång.