Steg upp klockan halv sju, lekte med Charlie i två timmar, tog på mig den tjockare av mina två jackor och begav mig sedan ut. Vilken helvetes kyla. Det är svårare att ta sig fram när det är så här kallt, atomerna ligger på något sätt tätare. Man vandrar inte i den här kylan, man tränger sig fram, går framåtböjd, lutar sig mot kylan när man tar sig fram. Det är ansträngande. Det känns farligt att andas, det är som att röka en is-cigarr. Vad säger lungorna om det?

Valhallavägen, som annars brukar vara en så ursinnig gata, ligger tom. Jag förstår just ingenting. Var finns alla bilarna? Vandrar längs Birgerjarlsgatan, som ligger öde. Det är som dagen efter Bomben. Kan det vara så att denna satans kyla gör att folk håller sig inne? Går till Brunkebergsbageriet för att handla frukostfralla. Den är stängd. Vad menas? Har de stängt på grund av kyla?

Det är först nu när jag sitter på jobbet som jag förstår att vi befinner oss på en röd dag. Den är så strängt röd att den bnästan är svart. Idag är till och med NK stängt. Men nu sitter jag i alla fall här i butiken och måste samla mig innan jag vänder ut igen. Vi kan väl ha en frågestund så länge. Om ni vill veta något – lämna er undran i kommentarsfältet.