Familjen tar en kaffe på stan. Jag ger Charlie en såndärn sockerpåse till kaffet. Hon betraktar den som en vanlig pappersbehållare. Inte väldigt spännande, inte heller dödstråkig.  Hon biter i den av ren vana. Slentrianbiter i den och tänker på annat. Så brister pappret och socker flödar ut på hennes läpp. Vilken chock hon får. Hon tror inte det är sant! Det är ofattbart. Vilken sensation! Hon blir inte sig lik sedan. Hon tänker på pappret som plötsligt blev socker.