Amanda är på jobbet och klipper ihop något program. Jag sitter ensam hemma. Amanda sa att jag kunde ta fram kycklinggrytan från igår och äta till middag. Hon sa att den skulle smaka ännu bättre idag än igår, nu när såsen legat in sig i köttet. Men jag förmår mig inte att värma den där dystra grytan, koka upp ny potatis, nej, jag orkar inte. 

Så jag tar fram en fin ungersk picksalami och lite ostbågar. Till det dricker jag påskmust. Alltsammans framför datorn.

Det är lite sorgligt, det inser jag. Men också lite härligt.