Expressen har en ny kulturchef. Hon heter Karin Olsson och jag är mycket nyfiken på henne. En av mina första bekantskaper med henne är en text på nätet som jag såg alldeles nu. Det är oklart exakt vad den handlar om, men jag är inblandad. Detta är ingen överdrift: Jag har läst den här texten noga fem gånger. Jag förstår fortfarande inte vad hon menar. Vad menar hon? Detta är så ion i helvete frustrerande!

Först skriver hon om att ett hot mot kulturjournalistiken tornat upp sig. Detta hot har diskuterats under den senaste tiden, konstaterar hon. Varför det alltså inte kan ha tornat upp sig alldeles nu, således. Men nu är det i alla fall upptornat. Jag läser texten och blir nyfiken: vad är det för hot?  Olsson nämner att det inte har något att göra med DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz vilket gör att jag kan utesluta henne. Hon är inte hotet. I Nöjesguiden, säger Olsson, finns det många potentiella kultursidesläsare som missförstått vad kritik handlar om. Jag förstår inte om hon syftar på skribenterna i tidningen eller de som läser den. Eller de människor som figurerar i den? Är jag en av dessa potentiella kultursidesläsare? Och varför är de potentiella? Varför är de inte aktiva läsare? Eller: hur VET Olsson att de är potentiella läsare? Och fortfarande: Vad är hotet mot kulturjournalistiken? Olsson garderar sig mot ironi, och citerar sedan en sydtysk chefredaktör som muttrar: ”Hur göra kultursidor åt folk som inte kan läsa?” Detta är slutpoängen. Jag förstår fortfarande inte. Hon tycker inte att Expressens läsare kan läsa? Eller Nöjesguidens skribenter? Eller vad? Vad handlar detta om? FAN I HELVETE – KAN NÅGON BERÄTTA VAD HON MENAR? VAD ÄR HOTET MOT KULTURJOURNALISTIKEN?

Jag blir tokig! Är hon kritisk mot mig? Eller är hon positiv? Hatar hon mig eller älskar hon mig? Det är viktigt! Jag vill veta, först när jag får veta detta kan jag formulera en åsikt om henne.

Närå. Jag skojar. Jag ogillar henne oavsett vilket. Man kan inte vara kulturchef på en så stor tidning och skriva något så obegripligt. Man måste kunna göra sig bättre förstådd än så här.