Det är många som skadeglatt undrar varför jag inte skrivit något om AIK under våren. De tror att det beror på att det gått så dåligt för laget – vi ligger absolut sist i tabellen – och det kan säkert ligga något i det. Men framför allt handlar det om att jag inte vet hur jag ska hantera det som hänt AIK:s målvakt Toni Maanoja. Efter några olyckliga ingripanden under våren har han blivit öppet hånade av AIK:s egna ledare och spelare. Tränare har i medierna konstaterat att han varit oacceptabelt dålig och spelare har menat att hans insatser håller division 3-nivå. Den här öppna kritiken har accelererat och hårdnat. Det här rör sig alltså om ren mobbing. Vuxna människor som slår ner mot en utsatt person.

Jag älskar AIK och har alltid stått bakom klubben.
AIK är en del av mig.

Kan ni förstå hur det känns när en del av en själv plötsligt blir smutsig, när man inte längre känner att man vill ha den i sitt system. Man vill stöta den ifrån sig, men man vet att det inte går. I 30 år har jag hållit huvudet högt som AIK:are. Men idag skäms jag. Jag vill inte prata om det. Det är därför jag ingenting har skrivit. Men någon måste väl reagera. Om inte AIK:s lagkapten reagerar, om inte AIK:s ledning reagerar, så måste andra göra det. Det här är fan i helvete inte okej.

Min dotter Charlie är medlem i AIK. Jag har alltid varit stolt över det. Jag har sett fram emot att lära henne om det som kallas AIK-stilen. Den här stilen finns nedskriven i AIK:s stadgar: “AIK:are tar avstånd från våld, mobbning, rasism, droger och dopning.” När Charlie blir gammal nog så hade jag sett fram emot att stolt berätta för henne om AIK och om den här stilen, hur viktig den är.

Men nu. Att Charlie är medlem i AIK smutsar ner henne.

AIK borde skämmas.
AIK:s tränare Björn Wesström, som stod i fronten för mobbningsattackerna, borde skämmas.
AIK:s lagkapten Daniel Tjernström, som jag känner som en bra människa men som inte vågade säga ifrån, borde skämmas.
Alla andra spelare i AIK som deltagit i den här mobbningen borde skämmas.
Alla andra spelare som inte deltagit, men avstått från att säga ifrån, borde skämmas.

Det är inte er klubb ni smutsar ner.
Det är min klubb.