Jag åt lunch med min förläggare Claes Ericson på Riche idag. Syftet med mötet var att diskutera mitt nya romanprojekt. När jag avslutat utläggningen om bokens handling fäste Claes en servett i skjortkragen och gav mig samma besvikna blick som man ger sin cockerspaniel när man upptäckt att den kissat på vardagsrumsmattan. Vi åt under tystnad. Sedan tog han hastigt farväl och jag satt kvar vid bordet med hållning som en punkterad ballong och en känsla av att inte riktigt räcka till.

Lyssnade, som alltid, på filmmusiken till Braveheart medan jag duschade. De där säckpiporna får mig att känna mig stark, de är anabola för min hjärna, det känns som om jag ska ut och invadera ett litet land så fort jag är klar med att schamponera håret. 

Åt räksallad på Thelins. Den var: 

Pratade med Simon Strand () som berättade att han satt på en av Stockholms mest lovordade krogar. Problemet var att han suttit där i fyrtiofem minuter, utan att ens få ett glas vatten. Därför ringde han till restaurangens växel och gjorde matbeställningen över telefon. De var inte jätteglada, men jag tyckte att det var kul! -kul!

Gick ut med soporna. 

Träffade Margaux Dietz som bjöd mig på sin trettioårsfest. Det gjorde mig glad! 

Bestämde mötesplats till morgondagens lunchmöte med min förläggare Claes Ericson. Han föreslog något veganhak nere i city. Eftersom det är han som bjuder kontrade jag med Riche. Det blev Riche! 

På det hela har detta varit en -dag, varken mer eller mindre.