Stefan Holgersson är polisforskare på Linköpings universitet och är mycket kritisk till den så kallade pinnjakten. Jag bad honom reda ut varför det ser ut som det gör i Sveriges 21 polismyndigheter.

Varför finns de här pinnmålen?
– Man vill styra polismännen. Man vill få produktion och tror att det är ett bra sätt att visa vad man har producerat. Polisarbete är svårt att mäta och det är bättre att ha några värden än inga värden, så resonerar man.

Men fyller de ingen funktion?
– Det finns ett värde att ha sådan statistik: de indikerar saker. Men det får inte bli en målsättning. När man analyserar kan man se vad man hade. Men nu blir det ett fokus på att de ska uppnå det här.

Vilka konsekvenser får pinnjakten för polisens arbete?
– För det första är måtten lättmanipulerbara. Att använda en styrform för att kontrollera att personer gör det de blivit tillsagda är problematiskt om kontrollmöjligheterna bygger på att man måste lita på personerna. Det hörs ju att det blir en konstig styrform som har svårt att fungera.  Det andra är att det styr mot fel saker när det blir fokus på att till exempel uppnå ett antal ordningsböter. Det kan bland annat missgynna trafiksäkerhetsarbetet. För man jobbar inte mot den typ av beteende, på de platser och vid de tider där det är störst risk för olyckor. Utan man väljer de platser där det är lättast att fånga en fortkörare.

Varför satsar polisen på kvantitativ statistik nu?
– Egentligen är det här något som finns inom hela statsförvaltningen. Det här är inte något bara för polisen utan samma typ av produktionsmål finns till exempel på arbetsförmedlingen..

Regeringen har ökat antal poliser med 4000 de senaste åren. Finns det något samband mellan den ökningen och pinnmålen?
– Så kan det vara men de här sambanden är inte helt klara. Men statsmakten säger ju inte till polismyndigheten: ”gör som ni vill”. De vill ju visa att det styr polisen. Men det blir väldigt olyckligt när man använder den typen av målsättningar.

I måndags kunde vi presentera en bild över hur pinnjakten sköts i Örebro län. Stefan Holgersson
har gjort en genomgång för de olika kategorierna på tavlan och vilka konsekvenser det kan få att polisen mäter dem kvantitativt. Läs hans slutsatser här.

UPPDATERING: Har gjort några justeringar i Holgerssons citat efter önskemål från honom själv.

Och, för den som vill fördjupa sig ytterligare finns här en rad avhandlingar av Stefan Holgersson som behandlar ämnet:

Yrke: POLIS – Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete.

Yrke: POLIS. En omarbetad populärutgåva av doktorsavhandlingen med samma namn.

Polisens sätt att genomföra och redovisa LAU-tester. En explorative studie av polisens trafiksäkerhetsarbete.

Polisens arbete mot narkotika. Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion.