Aftonbladets polisgranskning har i en rad blogginlägg berättat att högarna med öppna polisanmälningar visserligen krymper men antalet uppklarade brott i princip har stått still under samma tidsperiod.

Granskningen har avslöjat hur polisen allt mer lättvindigt skriver av anmälningar, något som bekräftas av flera mycket kritiska polischefer.

Utredaren Tomas Bergström, på Örebropolisen, berättade om hur det fungerade på hans enhet.

– Vi hade två utredningsledare tidigare som hade väldigt ”skarpa pennor”. De la ner ärenden mycket lättvindigt. Trots att de inte hade grund för att lägga ner dem så gjorde de det ändå eftersom det var så få som överklagade. Som utredare är det så klart väldigt skönt. Högarna med balanser minskar och man kan ägna sig åt färska ärenden och uppklarningen ökar lite. Men det är ju inte rättssäkert.

Kriminalinspektör Lilian Langborg, utredare av grova brott på Söderortspolisen höll med om nedläggningshetsen: ”Dagens chefer får mig att må illa när de sitter på sina rumpor och tror att de är duktiga när de uppmanar utredare att, så att säga, förundersökningsbegränsa utredningar för att de har lärt sig på sina chefskurser att hålla ärendebalanserna i schack.”

– Det är fruktansvärt det som skrivs. Och det ligger mycket i det. I dag har man en helt annan syn. Det finns en annan vilja att hålla de här balanshögarna nere.

Nedläggningshetsen bekräftas också av riksrevisionens granskning från december förra året.

Polisgranskningen har även berättat om människorna som drabbas av avskrivningshetsen:

• Företagaren Christer, 52. I över ett år har  han levt gömd – livrädd för att gå ut efter att ha hotats till livet av utpressare. Samtidigt som han kämpat mot självmordstankar och depression har han flera gånger försökt få polisen att utreda utpressningen och hoten. Men utredningen har lagts ner.

Först efter vår granskning har polisen erkänt att de har gjort fel och ärendet tas nu upp igen.

•Håkan Jarmar som under fyra nätter fick sitt hus och sin bil spraymålad och nerkletad med avföring. Trots flera anmälningar till polisstationen i Västberga,  tog inte polisen brottet på allvar. De uppmanade honom att slänga dunkarna med avföring som kanske hade kunnat användas som bevis. Namn och kontaktuppgifter till ett vittne togs heller inte på allvar.

Även denna gång erkände polisen sitt fel efter vår granskning och Håkans anmälan togs upp igen.

I dag agerar justitieminister Beatrice Ask (M). I morgon får Brottsförebyggande rådet, BRÅ, i uppdrag att analysera de senaste årens storsatsning på polisen.

Inför valet 2006 var ett av den borgerliga alliansens främsta löften att Sverige ska ha 20 000 poliser 2010. Det målet är uppnått.

Men nu vill regeringen veta hur polisen har använt de extra pengarna, och hur resurserna har fördelats när det gäller brottsförebyggande verksamhet, utredning och lagföring.

– Under förra mandatperioden genomfördes ju en väldigt stor satsning på ökad trygghet och säkerhet, och vi måste säkerställa att polisen förvaltar resurstillskotten bra. Det ska Brå följa upp.

Enligt justitieministern är inte polisens årliga resultatredovisningar tillräckliga för att få svar på hur ”resurser och resultat hänger ihop”.

– Vi vill ha bättre uppklarning, bättre synlighet och närvaro av polisen, och naturligtvis en ökad trygghet för medborgarna.

Senast den första juni nästa år vill regeringen ha en första redovisning av Brå. I oktober 2014 ska slutrapporten vara klar, enligt SVD.