Ni kanske har undrat varför omgångens lag hackat lite i november månad. Orsaken är att jag har haft fullt upp, trots att fotbollssäsongen går på lågvarv.
I början av november var jag på Bosön för det tredje tränarkurstillfället. Jag hade ambitionen att skriva om den helgen precis som jag gjort tidigare, men jag har helt enkelt inte hunnit då vi fick massor av uppgifter som skulle göras till sista tillfället som var förra veckan. Nu har flera av er efterfrågat en genomgång av senaste kursen, likt de jag gjorde i början av året, så här kommer en resumé av vad vi sysslade med på del 3 och del 4.
För bakgrund kring det här ämnet – läs dessa texter först:
28 jan: Inblick i tränarkurs.
27 feb: Inblick i tränarkurs, del 2.
Del 3 som vår grupp genomförde 6–9 november var tuffaste tillfället med långa dagar från 08.00-21.00. Första dagen var vikt till träningslära med Svenska fotbollförbundets riksinstruktör i fysiologi Jimmy Högberg, verksam i Örebro SK och framöver i Estlands landslag.
Sättet att träna fysiskt har förändrats enormt sedan min generation tog de första stegen i seniorfotbollen. Då var det vanligt att lag skickades ut i löparspåret för att springa en mil medan tränaren stod på mållinjen med tidtagaruret. Det tankesättet är förlegat idag. Nuförtiden talar man om fotbollsspecifik fysträning. Vi ska träna utefter de kraven som ställs på spelare i en fotbollsmatch. Och där vet vi ju tack vare forskningen att spelare står still eller går 55 % av tiden. Cirka 5 % är löpning baklänges, 15-20 % är jogging, 15 % är lätt löpning och bara 5 % är snabbare löpningar (ryck, snabb löpning, halvsnabb löpning).
Jimmy Högberg visade statistik från allsvenska matcher där man kan se antal sprintlöpningar från varje spelare. När vi gjorde ett stickprov visade det sig att Örebro SK:s Logi Valgardsson noterats för runt 35-40 sprintlöpningar i den aktuella matchen. Vi var förstås nyfikna på kursdeltagaren Nils-Eric Johanssons siffror. Det visade sig att ”Nisse” endast noterats för 13 sprintlöpningar i den granskade matchen, vilket givetvis lockade fram en del skratt. Men det är som jag alltid hävdat: Smarta spelare behöver inte springa så mycket.
Som jämförelse kan sägas att det finns spelare gjort över 100 maxlöpningar i Champions League-matcher.
Den här dagen gick vi på djupet i hur man bör styrketräna för fotbollsspelare. De grundläggande rörelserna för fotbollsspelare är 1) Explosivt för hela kroppen, 2) Pressa med benen, 3) Dra med benen, 4) Pressa med armarna, 5) Dra med armarna, 6) Motverka sträckning, bål, 7) Motverka rotation, bål.
Vi var inne i styrketräningslokalen för att testa dessa övningar. Inte för att ha detaljkoll på varje övning, mest för att ”tala samma språk som föreningens fystränare”.
Jimmy Högberg och Svenska fotbollförbundet menar att tränare bör vara restriktiv med fystester och istället göra en mer kontinuerlig bedömning. Ett maxtest i, låt oss säga, benböj säger inte så mycket om hur bra en fotbollsspelare är.
Det som jag tyckte var mest intressant inom fysområdet är det som kallas ”taktisk periodisering”. Det vill säga hur du lägger upp träningen och samverkar det för att träna rätt saker taktiskt och tekniskt, men också för att spelarna ska få rätt belastning utifrån situation spelschemat. Det här är klurigt.
Ju högre nivå, desto mer komplicerat blir det. Här måste man ta hänsyn till den individuella periodiseringen. Det vill säga: En spelare som suttit på bänken i helgens match måste få sin fysiska träning ändå. Spelar denne reservlagsmatch på måndagen kan han/hon kanske inte delta på samma sätt i tisdagens högbelastande pass. Därtill kommer rehabiliterande spelare, äldre spelare, unga spelare, skadebenägna spelare. Som tränare ska du periodisera träningen individuellt – och samtidigt se till att laget tränar kollektivt och förbättrar de områden som behöver förbättras. Inte helt enkelt.
Raymond Verheijen, kanske mest känd för sina attacker mot Arsène Wenger på Twitter, är en expert som specialiserat sig på periodisering.
Idéerna om periodisering är inte Verheijens från början. Pionjären är en portugis vid namn Vitor Frade, men hans bok gavs endast ut på portugisiska. Raymond Verheijen, Pedro Mendonça med flera har gett ut engelskspråkiga böcker. Dessa fungerar idag som handledning i ämnet.
Verheijens modell handlar om att periodisera träningen i 6-veckorscykler.
Under de första två veckorna jobbar man med 11 vs 11-spel på de högbelastande passen, och 7 vs 7 på de återhämtande passen.
Vecka 3-4 kör man 7 vs 7/8 vs 8 på de högbelastande passen och 3 vs 3/4 vs 4 under återhämtningsfasen.
Vecka 5-6 kör man 4 vs 4 på de högbelastande passen och större spel, 10 vs 10/11 vs 11 på de återhämtande passen.
Sedan ska man höja dosen – längre speltid, kortare vila – efterhand.
När man väl grottar ned sig i ”football periodisation” eller ”tactical periodization” som Pedro Mendonças bok heter, märker man vilken djungel man gett sig in i.
Det svåra som fotbollstränare är inte att skissa på en enskild, isolerad övning för att träna passningsspel, avslut eller inlägg. Det svåra är att planera en veckas träningar där du dels tränar laget kollektivt, dels spelarna individuellt med övningar där du väver ihop olika delar (teknik, fysik, taktik). Samtidigt som spelarna ska få rätt belastning, i ett individuellt perspektiv givetvis.
Så första utbildningsdagen hade lika gärna kunnat vara en treveckorskurs.
Dag 2 handlade om spelförståelse. Vid första tillfället i januari fokuserade vi på speluppbyggnad, i februari på att förhindra speluppbyggnad. Nu handlade det om omställningar, offensiva som defensiva.
Vi fick kolla på klipp från senaste VM-turneringen där Fifas rapport slog fast att allt fler lag använder ”kollektiva kontringar”. Det vill säga: Istället för att direkt söka en boll bakom motståndarnas backlinje så ställer man om via kortare passningar en spelyta i taget eller att spelare driver boll framåt.
Vi hann med fasta situationer där vi fick varsin situation ute på träningsplanen att sätta upp våra kamrater efter en lämplig uppställning vid en fast situation.
Jag och min övningskamrat Dennis Gabrielsson fick det absolut tråkigaste uppdraget: Formera defensiven utifrån en frispark rakt framifrån, cirka tre meter utanför straffområdet. Jag tyckte vi positionerade oss okej, men vi kunde bara se på när Kristian Haynes, Mikael Eklund och Denis Velic skruvade in två av fyra bollar i krysset.
Dag 3 handlade om målvaktsspel. Här har också hänt saker sedan jag var ung spelare. Då sågs målvakten knappt som en del av laget. Nu är målvakten ofta en del av lagets spelsätt. Ta Barcelona exempelvis som använder sin målvakt som en naturlig del av uppspelsfasen.
Av 24 deltagare i vår grupp så var det endast en före detta målvakt och det understryker behovet av att ha specialisttränare men också att tränare utökar sin kunskap om målvakternas unika situation och träning.
Målvaktsdelen handlade dels om att analysera målvakter, dels om positionsspelet och samarbetet med utespelarna.
Dag 4 handlade om ledarskap. Daniel Ekvall, riksinstruktör för beteendevetenskap, berättade om de nya trenderna för mental träning. Det som på 90-talet handlade om Willi Railo och dennes bok ”Bäst när det gäller” handlar idag mer om ”tredje vågens idrottspsykologi”. Vi gick vidare in på grupputveckling och individuella samtal, en viktig del av tränarskapet.
Ungefär så.
Kurstillfälle 4 var förra veckan och det är en form av examen. Då ska alla deltagare visa vad de kan inom de olika delarna.
Nytt för detta år är att man tagit bort det skriftliga provet som behandlade främst träningslära och ersatt det med enskilda uppgifter och workshop.
Praktikprovet består av att varje deltagare håller i övningar med en träningstrupp ute på planen under överinseende av instruktörerna.
Alla deltagare ska hålla varsin övning i att förhindra speluppbyggnad och kontring samt speluppbyggnad och återerövring.
Till det här tillfället skulle alla skriva ett arbete om sin ledarfilosofi/fotbollsfilosofi samt ett arbete där man reflekterade över det egna lagets grupputveckling. Sedan fick man redovisa dessa arbeten.
Man skulle dessutom ha sett Sveriges möten i U21-EM med Portugal och analyserat målvakternas spel (och sedan utformat en övning utifrån analysen).
Det ges bara två betyg, godkänd eller icke godkänd.
Så vad har vi lärt sig under året då man genomgått kursen?
Tja, säkert en hel del. Inte så mycket för baskunskaperna utan mest för de intressanta diskussioner som uppstår med kursdeltagare och instruktörer.
Tiden på träningsplanen upplever jag som den mest utvecklande. Genom att hålla i övningar och även reflektera när andra kurskamrater håller i övningar plockar man upp små saker här och där. En hel del omedveten kunskap har man definitivt samlat på sig under året genom att man har fått fundera och resonera kring sin fotbollsfilosofi.
Dessutom har fotbollsfysområdet gett nya insikter om träningsupplägg, periodisering, försongsträning och förberedelseträning.
Jag hade en kursledare på Bas 1 som hävdade att ”det enda han lärde sig av Advanced var att han skulle hålla en boll under armen under övningarna”. Men jag skulle absolut rekommendera andra tränare att gå kursen. Kostnaden höjs nästa år till 35 000 kronor (ingår kost och logi för 13 nätter på Bosön), men det går ofta att förhandla in som en del av kontraktet med klubben.
FAKTA/Tränarutbildningen
Åren 2007–2014 fanns fyra nivåer i tränarutbildningen: Bas 1, Bas 2, Advanced och Uefa Pro. Nu har utbildningstrappan gjorts om och nu heter de istället Tränarutbildning C, Tränarutbildning B, Tränarutbildning Uefa A, Tränarutbildning Uefa Pro. Sedan några år finns en specifik målvaktstränarutbildning.
Ni ser stegen nedan:
Källa: svenskfotboll.se
Varje år finns 72 utbildningsplatser till Uefa Advanced. Jag och många med mig hade önskat att det fanns fler så att fler ungdomsspelare i svensk fotboll fick tillgång till välutbildade tränare. Men jag fick veta nu att antalet regleras av Uefa som bestämmer hur många platser respektive nation får ha. Det är lite märkligt kan jag tycka. Till Pro-nivån, som riktar sig främst till allsvenskan och superettan, finns 12 platser per år (cirka 40 sökande). Cirka 5 000-6 000 genomgår varje år det första utbildningssteget, den endagarskurs som tidigare hette ”Avspark”.
