Jag skriver på debattsidan i dag om kampanjernas fördumning av valrörelsen. Men tro inte för ett ögonblick att jag har något principiellt mot negativa kampanjer – tvärtom. Utan ett negativt budskap om motståndaren vinns inga val i världen. Men det som påstås måste vara relevant och mer eller mindre sant. Sen får det gärna vara hur hårt som helst.

Här är veckans fem dummaste negativa attacker från kampanjerna:

1. Barack ”The dog eater” Obama

Förklaring: I början av 80-talet tog Mitt Romney familjens hund på en tolvtimmarstripp fastsurrad i en hundkoja på biltaket. Avslöjandet har förföljt Romney under hela valrörelsen. Men nu upptäckte en läskunnig republik – efter att ha läst Obamas självbiografiska bok ”Min far hade en dröm” – att Obama tvingades smaka på hundkött i Indonesien som sexåring. Obama skämtade om hundbråket på White House Correspondents Dinner i lördags med en fejkad annons.

5 av 5 dumstrutar

2. Fegisen Romney

Förklaring: För nästan exakt ett år sedan gav Obama elitstyrkan SEAL Team 6 ordern om räden mot Osama Bin Ladins gömma i Pakistan. Nu använder Obamas kampanj den taktiska framgången till att ifrågasätta Mitt Romney. Hade Romney vågat fatta samma modiga beslut? Trodde själv inte det var möjligt att tävla politiskt med dödandet av människor på 2000-talet.

5 av 5 dumstrutar

3. Romneys kakskandal

Förklaring: Under en väljarfika i Pittsburgh kommenterade Mitt Romney kakorna som han utgick från var inköpta på närmaste Seven Eleven-butik. Men det visade sig att de var gjorda på det lokala konditoriet Bethel Bakery. Demokraterna gastade genast skandal och snodde snabbt ihop en attackannons.

4 av 5 dumstrutar (annonsen i sig är dock värd en stark femma)

4. Obamas leksaksplan

Förklaring: Obama är president och presidenten flyger Air Force One.  Det republikanska partiet anklagar dock Obama för att utnyttja presidentplanet i återvalskampanjen och anmäler nu honom till Government Accountability Office för disciplinära åtgärder.

3 av 5 dumstrutar

5. Den ofrivillige golfaren

Förklaring: Romney har liksom många andra republikaner länge varit besatt av Obamas golfande och lanserade i slutet av 2011 ”golfkampanjen” . I veckan väckte han åter liv i kampanjhemsidan när han bad supportrarna om pengar för att skicka Obama på en livslång golfsemester.  Sloganen för kampanjen är något så Göteborgslustigt som – ”Fore” more years?

3 av 5 dumstrutar

Avslutningsvis: Tagna ur sitt sammanhang kan veckans topplista te sig något studentikos. Men för kampanjerna är det på allvar. Och dessutom är samtliga utom kakskandalen sanktionerade från kampanjtoppen. De har dock en bit kvar innan de når upp till George W Bush astroturfade ”Swift Boat Veterans for Truth”.

I går gjorde president Barack Obama sin stand up routine vid White House Correspondent Dinner. Var han rolig? Well, det är ett subjektivt omdöme, såklart. Han uppträdde inför en mycket lättflirtad publik och fick sina skratt.

Han var dessutom, enligt min mening, genuint rolig emellanåt (även om inledningen i princip stulits från ett av George W Bushs framträdanden). Dock måste jag komma med en invändning som han hört förut, som han kommer att höra igen, och som möjligen har något större signifikans än att bara vara en recension av en tillfällig komiker: Obama har uppenbarligen mycket svårt för att skämta om sig själv. När han uppvisar självdistans är det ofarligt och förtäckt självberöm. Ungefär som de där frågorna man får ibland, om vilken som är en största svaghet: ”Jag är för snäll mot andra.”

Däremot är han snabb att skämta om sina politiska motståndare, och det på ett sätt som inte är särskilt varmt. Han tycks ha som mål, eller så kan han inte låta bli, att vinna politiska poänger också i det här sammanhanget. Och det är vad jag kommer att minnas från gårdagen.

Här är Obamas hela framträdande. Bilda dig din egen uppfattning. Min gissning är att alla som är tveklösa Obama-anhängare tycker att det är kanon, medan alla som är tveklösa Romney-anhängare håller med mig. Och då har han faktiskt misslyckats.

Jag har fått några email som ställt frågan om när Mitt Romney kommer att avslöja vem som blir hans running mate. Svaret är att det inte finns någon formell ordning för detta, bortom att vederbörande kommer att uppträda tillsammans med Romney vid republikanernas partikonvent i Tampa, Florida, som inleds 27 augusti. Då ska nämligen partiet formellt välja Romney och NN som sina kandidater.

I nuläget vet inte ens Romney vem den personen blir. Han har troligen en lista på dussinet personer, och anställda som gör en förstahandsgranskning av dem för att undvika framtida skandaler. Nästa steg är att banta listan till en handfull kandidater, och då tar man typiskt en direkt kontakt med dessa för att höra hur de skulle ställa sig vid en förfrågan. Nu blir också granskningen betydligt hårdare, och personerna på listan ombeds att själva bidra till det arbetet.

Det faktiska budet ges (återigen, om processen följer den vanliga ordningen) ganska nära konventet. Man vill ha lång tid på sig att klara av the vetting process, man vill ställa frågan sent för att hålla alla vägar öppna, och man vill ha så kort tid som möjligt under vilken informationen om vem som utsetts kan läckas till pressen.

Troligen får vi veta i mitten eller andra halvan av augusti vem som kommer att möta Joe Biden i debatter under hösten. Om, vill säga, president Barack Obama håller fast vid Biden som sin running mate.

Karl Rove är inte ensam om att tro att Barack Obama vinner presidentvalet i november. Även spelbolagen delar samma uppfattning. Exempelvis justerade Betsson ner oddset för Obama i veckan från 1,70 till 1,50 gånger pengarna. Och på spelsajten Bet365 ger varje satsad hundralapp på Mitt Romney hela 300 kronor tillbaka.

Följande är spelbolagens odds just nu:

• Bet365 – Obama: 1,36 Romney: 3,00
• Betsson – Obama: 1,50 Romney: 2,40
• Ladbrokes – Obama: 1,50 Romney: 2,63

Den årliga White House Correspondents Dinner tar plats i morgon, traditionsenligt på Hilton i D.C., och ackompanjeras av ett dussin sidoarrangemang – fler för varje år. Middagen arrangeras sedan 1920 av White House Correspondents’ Association, en förening för journalister som bevakar Vita Huset och presidenten.

Huvudnumret brukar vara när presidenten själv håller ett tal eller framträder på något annat sätt, oftast med målet att få gästerna att skratta medelst självironi. Ibland ändras detta till följd av tragiska eller dramatiska händelser i omvärlden, ibland ändras det till följd av att presidenten inte tycker om att skämta om sig själv. Exempelvis har Obama fått kritik för att ha svårt för detta: han skämtar hellre om sina politiska motståndare.

En annan höjdpunkt är sedan ett antal år att en särskilt inbjuden komiker drar en rutin om presidenten, ofta i form av roasting. I år har uppdraget gått till Jimmy Kimmel.

Roligast har George W Bush varit.

Ska man tro den republikanske spinndoktorn Karl Rove ser det just nu bäcksvart ut för Mitt Romney. I hans analys av elektorsrösterna har Obama en betryggande ledning med 220 elektorer mot Romneys 92. För att vinna valet i november krävs minst 270. Det betyder att Obama endast behöver skrapa ihop ytterligare 50 elektorer för att tryggt sitta kvar vid makten.

Ställning enligt Rove:

220 – Säkert för Obama
92 – Säkert för Romney
82 – Jämnt mellan Obama och Romney
64 – Lutar åt Obama
79 – Lutar åt Romney

***

Romney måste enligt Roves analys vinna samtliga elektorer där han i dag har en liten ledning samt alla jämna och slutligen hälften av de som lutar åt Obama. På begriplig svenska: Han måste göra det omöjliga.

***

Läs hela analysen som pdf-dokument.

Uppdaterad

Den konservativa Super PAC:en ”American Crossroad” med bland andra Karl Rove bakom spakarna släpper en begåvad attackannons mot Obama. Och det är hans image de slår hårt på. Till skillnad mot John McCains taffliga ”kändis”-annonser från 2008 – som endast byggde på Obamas stjärnstatus – sår denna ett elakt tvivel: tänker Obama bara på sig själv när så många unga amerikaner har det så svårt just nu?

Speakerrösten levererar ett mörkt och fylligt soulsvar: oh, yeah.

***

Deleatme har snabbt redigerat om attackannonsen till Obamas fördel. Se den nya versionen här.

Enligt flera källor nära Newt Gingrich kommer han inom kort att meddela sitt avhopp från republikanernas nomineringsprocess. Trots att hans kampanj levt på konstgjord andning de senaste två månaderna har han hankat sig fram och fortsatt att besöka varje lokalt zoo i landet.

Men nu är det äntligen slut, om man ska tro källorna. Det är något märkligt med Gingrich. Ingen republikan jag känner har något gott att säga om honom. Tvärtom. Han kallas pompös och anklagas för att ha en förvriden och uppblåst självbild. ”Fat Ceasar”, som en republikansk opinionsanalytiker kallade honom i ett mejl till mig.

Jag har hela tiden hävdat att han skulle hoppa av så snart som skuldberget var avbetalat. Efter att Rick Santorum lämnade fältet den 10 april har han knackat på hos varenda konservativ väljare i landet och skramlat med myntbössan. Kanske är det så enkelt som att han till slut skrapade ihop de 30 miljoner kronorna hans kampanj låg back.

Om någon vecka vet vi svaret.

Minns du ”War On Woman”? Det gick väl helt okej med den strategin. Men inte så mycket mer. Under några veckor riktades strålkastarna mot en erkänt svag punkt hos republikanerna – alla deras olika förslag och beslut som berör den kvinnliga kroppen och självbestämmandet.

Även om opinionsframgångarna med kampanjen varit blygsamma har den åtminstone tjänat ett mobiliserande syfte. Nu ändras dock demokraternas fokus till ungdomarna.

I valet 2008 vann Obama de unga rösterna med hela 30 procents marginal till John McCain. Men enligt en ny opinionsundersökning från Harvard har Obamas stöd bland de unga minskat dramatiskt. Ledningen till Romney är nu nere på endast 12 procent bland 18-24 åringarna och 23 procent bland 25-29 åringarna. Den svaga ekonomiska utvecklingen i landet har där som här slagit extra hårt mot denna grupp med svagast förankring på arbetsmarknaden.

Som ett led i den nya kampanjen har Obama därför gett sig ut på en landsomfattande universitetsturné i veckan för att framför allt lyfta frågan om förändringen av studielånet. I juli kommer nämligen räntan för studielånen att fördubblas från 3,4 till 6,8 procent om inte kongressen stoppar förslaget.

***

Det är som om Obamakampanjen inte riktigt kan bestämma sig för en långsiktig strategi – utan hoppar hela tiden från tuva till tuva. Och att hela tiden dra krigslinjen mot de republikanska kongressledamöterna är en ytterst farlig strategi. Dels ger man en enskild ledamot alldeles för mycket makt och inflytande, dels riskerar Obama att förlora omröstningar i frågor han själv satt på dagordningen.

Vad ger det för bild av en handlingskraftig president?

***

Det är hög tid för Obamas kampanjmakare att skapa stringens i politiken och budskapen. Ska man nu prata om ungas utmaningar bör programmet vara något tjockare än endast ränteförändringar. Arbetslöshet? Trösklar? Bostad? Stimulanser?

Kanske dags för de vuxna att ta över lekrummen i Chicago?

***

Nej, det är naturligtvis långt från kris. Gallup talar dessutom om ökat stöd den senaste veckan. Men man ska vara försiktig med att luta sig mot opinionsmätningar. Tänk själv: Socialdemokraterna var ett knockat och uträknat parti i januari. Nu är de politikens guldgossar. På tre månader.

Vad säger det om väljarna? Vad säger det om mätinstituten? Vad säger det om politikens betydelse?

På Jimmie Fallons talk show i går framträdde han i en slow jam the news act med Fallon, och man måste undra: Vad sysslar president Barack Obama med?

Jag menar detta som en allvarligt menad undran: Vad sysslar president Barack Obama med? Varför framträder han på det här viset? Vad tror han att han vinner med det? Vilken bild är det han vill sätta av sig själv?

Varje sådant här framträdande föregås av diskussioner kring vad man ska göra av tillfället. Precis som när Göran Persson framträdande med en ko i något barnprogram (jag har inte sett det) var del av en image remake, är detta del av något som Obamafolket är överens om.

Det skadar aldrig att framstå som hip, häftig och cool bland dem som uppfattar sig själva som hippa, häftiga och coola. Men hur många är de? Och vad tänker resten av befolkningen?