På torsdag bär det ut till stugan för att röja inför midsommar. Har inte hunnit göra sommarfint där än, och nu är det verkligen hög tid. Alla loppisfynd jag gjort i vinter ska få flytta in och gammalt skräp ska få flytta ut. Det blir säkert en och annan tripp till Läkarmissionen eller Erikshjälpen. Jag hatar nämligen att slänga gamla grejer och finns det en chans att någon annan kan ha nytta av det jag tröttnat på så är det bättre att det får gå dit än till tippen.

Jag ska också försöka byta ut min gamla bäddsoffa, som jag älskar, men som tyvärr gjort sitt. Har i alltför många år kämpat mig igenom ryggvärk och sömnlösa nätter eftersom den är så välanvänd, men det har tagit mig emot att göra mig av med den eftersom den är så förbaskat snygg. Men nu ska den bytas ut. Frågan är bara mot vad? Vägrar köpa ny Ikea-soffa. Eftersom allt annat i stugan är retro så går det fetbort. Men köper jag en 60-talssoffa på Blocket så är risken överhängande att den är i samma skick som den jag har. Drömmen vore att hitta en gammal, men oanvänd. Har du möjligtvis någon sådan på lager? Och helst en turkos då. Jag kommer på stört! Ser fram emot att sova skönt i sommar!

Typ något sådant här kanske? Fast oanvänd, och skön att sova i. Och lite mer turkos.  Bild lånad från Blocket.

När jag och min man träffades pratade vi om att vi en dag skulle åka motorcykel genom Europa. Passera romantiska byar i Italien, njuta den flärdfulla franska rivieran med vinden i håret och riva av några sköna mil på spanska solkusten. Nu ser det ut att äntligen bli av. Fast med tre ungar, bil och husvagn i stället … Inte riktigt samma sak, jag vet, men otroligt charmigt ändå, på sitt sätt. Nu har jag också hittat en enormt rar husvagn att sätta bakom bilen. Ett ägg från 1963! Visserligen saknas det några sängplatser, men finns det hjärterum så … Min tonåring är måttligt road. Både av husvagnen och själva tanken på att tillbringa flera veckor i ett ägg tillsammans med oss. Jag försöker trösta henne med att hon slipper ha en likadan träningsoverall som oss andra. Det verkar funka sådär …

Bild lånad från Blocket

I dag när jag åkte förbi vår gamla lägenhet kunde jag inte låta bli att sakta ner och kika in genom köksfönstret för att se hur de nya ägarna inrett. Och vad tror ni att jag ser då? Jo, att de idioterna målat över min grymma, apsnygga, urläckra, oslagbart läckra 60-talstapet! Den som var snyggast i hela lägenheten!

I stället hade de målat vitt och satt upp någon ful Mio-hylla där. Ja, man slutar verkligen aldrig att förvånas över folks dåliga smak! Å, vad jag ångrar att jag saktade ner och kikade in. Det hade varit bättre att leva i illusionen av att min fantastiska tapeter levde och hade hälsan. Nu blev det här i stället en sorgens dag. R.I.P underbara tapet! Du var verkligen en färgklick i mitt liv. Även om barnen säger att du gav dem huvudvärk …

Min farmor hade bästa smaken när det kom till tyger. Efter sig lämnade hon en skattkista av vackra 60- och 70-talstyger som jag fått ärva delar av. Bland de finaste tygerna i farmors skattkista är Saini Salonens Ekerö från Borås cotton. De hade hon som gardiner på landet. Jag har prövat att hänga dem i fönstret jag med, men tyvärr tar de för mycket ljus. I stället har jag sytt om en av kapporna, till en väska och en plånbok. Fortfarande finns många meter kvar och jag funderar på vad jag ska göra med dem.  Kanske några kuddar att ha i vardagsrumssoffan? Eller varför inte ha en som en härlig sommarduk förresten? Har ni fler förslag?

Jag gillar min Ekerö-pluska.

Ekerö finns i många fina färger. Farmor hade flera. Jag kan inte bestämma mig för vilken jag gillar bäst.

Bilderna har jag lånat från Randigatråden, Gilasgrotta, Frualderblad och Precisensån.

Det finns inga lampor jag älskar så mycket som Luxus bordslampor. Kolla in de här till exempel. De är från -68, designade av Uno Kristiansson och med tyg av Marja Metsovaara och så underbara att jag blir helt gråtfärdig!

Bilder från Auktionshuset i Solna, Lauritz.com och Domino antik

Ur en sådan här kanna har jag och min bror bjudits saft i stugan på landet så länge jag kan minnas och jag blir fortfarande alldeles varm i hjärtat när jag tar fram min egen Signaturkanna och bjuder på saftkalas.

Tillbringaren är formgiven av Hélène Lalander för Sigvard Bernadotte och Acton Björns designkontor 1963. Först tillverkades den för Husqvarna borstfabrik i färgerna blått, gult och rött, men senare övergick produktionen till Hammarplast och då utökades färgskalan.

Tanken var egentligen att tillbringaren skulle vara för mjölk, och skulle därför rymma exakt en liter. Anledningen var för att mjölkpaketen var opraktiska både att förvara och hälla ur. Den trekantiga kannan däremot var funktionell och gjorde det möjligt att ha flera tillbringare intill varandra i kylskåpet.

Jag har kannan både i rött och gult men jag måste nog köpa mig en blå också för att samlingen ska bli komplett, även om jag tycker att den röda är allra, allra finast. För sådan var den som vi hade under mina barndoms somrar. Och helst ska den förstås också innehålla mammas hemgjorda hallonsaft.

Trevlig måndagskväll!

/Helén

En av mina favoritägodelar är min söta lilla påfågel, som jag köpte i Skövde en regnig sommardag för några år sedan. Jag var redan helt såld på champagnebrus, ni vet, sådana där fina, vippande dekorationsbollar på spröt, som man hade på 60-talet, så jag hade inköpsstopp för sådana för min man. Så när jag såg den lilla pippin med bollar på stjärten i antikbutiken blev jag superglad. Det var ju som ett champagnebrus fast ändå inte, så inte kunde väl den ingå i köpstoppet? Jag minns att den kostade 60 spänn, och det var precis vad jag hade på fickan. Det var ju meningen att jag skulle ha den!

Stolt som en tupp kom jag hem med den, men tyvärr var inte maken lika nöjd. Han tyckte absolut att den kunde klassas som ett champagnebrus och skulle ha ingått i köpförbudet, men det var ju för sent att göra någonting åt det då. Nu står den i alla fall hemma i min vita stringhylla och pryder sin plats ypperligt, tycker jag. Men jag har förstått att inte alla är lika förtjusta i den. När jag la ut en bild på den på Instagram häromdagen var det en kompis som kommenterade: ”Men ååh vad … jag vet inte vad jag tycker egentligen …” Jag hjälpte henne lite på traven och svarade: ”Fantastisk! Du tycker att den är fantastisk!” Vad tycker ni?

Fortsatt trevlig helg, retromanians!

/Helén

P.s. Ni följer mig väl på Instagram förresten? @helenbjurberg heter jag där. D.s

23 cm hög 60-talsljusstake i vitmetall av okänd designer, och snygg som satan, finns just nu på Bacchus Antik på Upplandsgatan. För den som har 2 900 kronor som ligger och skräpar.

I dag är det på dagen femtio år sedan The Beatles debutalbum Please Please Me släpptes i Storbritannien. Till Sverige kom albumet först 1964. Alla fjorton låtar spelades in i Abbey Road Studios på totalt 12 timmar från början till slut. Och att skivan blev en succé behöver väl knappast poängteras.

Vad hade världen varit om vi inte haft dessa fyra gossar och deras helt fantastiska musik?  Jag är så sjukt glad att alla mina ungar också gillar Beatles. I dag ska vi rocka loss ordentligt i sjukstugan.

/Helén

Solen tittar fram och jag börjar genast fundera över hur jag vill se ut i vår. Rotade fram lite bilder på Pinterest, som ska få vara vägledande när jag letar ny garderob. Vad säger ni om det här, snyggt va?

60-talsklänning från YSL

Fantastiska vintageörhängen från Chanel.

Måste jag välja ett par så blir det nog de svart/vita.