Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Hör du folk prata om Eames-stolen, Margrethe-skålen och LeKlint medan du själv står som ett frågetecken bredvid? Då är det dags att gå del 1 i Retromanias grundkurs för dig med nollkoll på formgivning. Här är designklassikerna du måste ha koll på!

1. Den mest kända av det danska lampföretaget Le Klints lampor heter 172 och formgavs av Poul Christiansen 1971. Bild: Le KLint

2. Savoy är en klassiks glasvas formgiven år 1936 av den kända, finska designern Alvar Aalto. Bild: Iittala

3. Fanett är en stol som designades av Ilmari Tapiovaara för Edsbyverken år 1955. Bild: Metropol.

4. Lampan Flowerpot är formgivaren Verner Pantons mest kända skapelser från 1969. Bild: Andtradition

5. Margrethe-skålen designades på Sigvard Bernadotte och Acton Bjørns designstudio i Köpenhamn på uppdrag av Rosti 1954. Bild: Rosti.

6. Laminostolen blev framröstad som 1900-talets möbel av Sköna hems läsare. Den formgavs av Yngve Ekström för Swedese 1956. Bild: Lauritz.

7. LCW (Lounge Chair Wood), även kallad Eames-stolen, formgavs av Charles och Ray Eames 1946. Bild: Vitra

8. Pantonstolen är en formgjuten stol i plast som skapades av den danska designern Verner Panton 1967. Bild: Vitra

9. PH-kotten, med sin unika bladkonstruktion som skärmar av ljuset, designades av Poul Henningsen för Louis Poulsen 1958. Bild: Louis Poulsen

10. Den klassiska wienerstolen (Thonet No 14) var den första serietillverkade stolen, och formgavs redan 1859 av Michael Thonet. Bild: Gebrüder Thonet.

11. Superelipsbordet med sina karakteristiska spännben designades av formgivaren Bruno Mathsson tillsammans med vetenskapsmannen Piet Hien 1964. Bild: Bruno Mathsson International

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

På återvinningsstationen i närheten av där vi bor har de ställt upp en arbetsbod där man kan ställa in de grejer som man vill bli av med, men som man egentligen inte tycker passar på sophögen. I ge-bort-boden kan sedan vem som helst gå och plocka saker som de vill ha. Jag tycker att det är en finfin idé! För jag tror att det är lätt hänt annars att felfria saker hamnar på tippen bara för att man inte orkar sätta ut en annons eller ta en tur till någon välgörenhetsbutik. Det är fascinerande vad folk gör sig av med. Jag har hittat flera guldklimpar i ge-bort-boden och i går när vi var förbi och slängde saker och tog en sväng in i boden stod där två Fanett-stolar! De var visserligen ganska slarvigt ommålade, men kommer funka fint som skrivbordsstolar i barnens rum, efter en liten make-over.

För den som vill veta mer om Fanett följer här en liten artikel från Härligt hemma om den omtyckta pinnstolen:

Fanett

Den populära Fanett-stolen tillverkades på möbelfabriken Edsbyverken, ett företag som grundades 1899 i Edsbyn i Hälsingland av hantverkaren Lars Fredrik Pettersson. Fabriken gjorde till en början möbler, dörrar och fönster till traktens hus men började 1910 även att producera skidor.

Eftersom det blev så mycket spillvirke över vid skidtillverkningen inleddes i slutet av 30-talet ett försök att återanvända virket och tillverka pinnstolar av det. Försöket lyckades och Edsbyverkens första pinnstol såg dagens ljus. Lennart Karlstorp, som var ansvarig för stolstillverkningen på fabriken, ville utveckla stolen ytterligare och göra en lätt variant. 1949 började han prova att tillverka sitsen i formpressad fanér. Första försöket slutade med att gipsformen exploderade så att hela fabriken dränktes i gipsdamm, men efter en del justeringar föddes den första varianten av den ”fjäderlätta” pinnstolen Fanett.

1955 bjöds den finländske arkitekten och formgivaren Ilmari Tapiovaara in för att rita om pinnstolen. Han ändrade bland annat den rundade ryggen till en mer stilren, rak variant och den modell som vi idag är vana att kalla Fanett var nu född. För sin egen del begick Tapiovaara dock ett stort misstag när han tog en engångssumma för arbetet i stället för en royalty som hade gett honom betydligt mer pengar i fickan.

På 60-talet ritades Fanetten om än en gång om och fick en smalare sits och sju ryggribbor istället för sex. Fanett T 65 kallades den nya, moderna varianten.

Över fem miljoner pinnstolar hann Edsbyverken tillverka innan verksamheten lades ner 1970. Idag tillverkar fabriken möbler för kontor och offentliga miljöer men deras populära pinnstolar finns fortfarande att finna på landets auktionshus, antikbutiker och loppisar. Och tydligen också i ge-bort-bodar-på återvinningscentraler.

Bild: Metropol