Glömde ju att visa er det allra första och viktigaste adventspyntet som kommer fram hos oss. Luciatåget som jag fick i julklapp av min kära man för några år sedan, och en av mina absolut käraste ägodelar. Staken är formgiven av Sten Bengtsson som var belysningsarkitekt på Ateljé Lyktan på 50- och 60-talet.

Det här tåget är bland det finaste julpyntet jag vet. Även om min lilltjej tycker att det är så vansinnigt konstigt att inte Lucia går längst fram.

I dag har jag städrocken på. Julen ska städas ut och dammsugaren går varm. Jag kan inte säga att jag sörjer pyntet som åker ner i lådorna direkt. Förutom en grej; adventsljusstaken i form av ett luciatåg, signerad Sten Bengtsson. Jag kan ärligt säga att den ljusstaken är en av mina absolut käraste ägodelar och jag skulle helst ha den framme året runt, men det tycker inte maken att man kan ha (ja, jag har frågat).
Ljusstaken fick jag i julklapp av just min man för ett antal år sedan efter att ha trånat efter min bror och svägerskas i evigheter. Jag blev så sjukt glad när jag öppnade paketet och fann det näpna Luciatåget i att jag hoppade och skrek i säkert tio minuter. Jag minns att barnen blev chockade.
Ljusstaken formgavs någon gång på 50-talet och brukar finnas att köpa i original, runt jul, på Tradera, men den finns också nyproducerad i välsorterade lampbutiker. Runt 800 kronor tror jag att prislappen ligger på för en ny. Kanske lite mycket egentligen för något som står framme några veckor per år. Ja, jag tror banne mig att jag måste övertala maken att få ha den framme åtminstone till påsk.