Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Hoppas att ni har en underbar sommar! Själv njuter jag av den härliga solen som äntligen kommit. Men lite svårt har jag för att bara sitta och rulla tummarna, så jag försöker ofta slå flera flugor i en smäll och ta ut datorn eller symaskinen på altanen. Här kommer ett tips för er andra som också har svårt att bara sitta still. Fixa en hemvirkad bebisfilt! Och då menar jag inte att du ska sitta själv och virka! Nej, köp en hög med gamla grytlappar på loppis och gör din egen mormorsfilt! Enkelt, charmigt och garanterat helt unikt.

Du behöver:

Ett tjugotal gamla, hemvirkade grytlappar och handdukar. Brukar finns för några ynka kronor på loppis.

Spets, finns att köpa i olika varianter antingen i sybehörsaffär eller på loppis.

Nål och tråd eller symaskin

Gör så här:

1. Börja med att pussla ihop grytlappar och handdukar så att de blir en lagom stor babyfilt. Min filt mäter cirka 70 x 110 centimeter. Lägg alla delar på golvet så att du kan se hur det färdiga resultatet blir. Varva färger och former till ett fint mönster.

2. Sy ihop grytlapparna med varandra, antingen med symaskin eller för hand. Tänk på att det blir tjockt att sy, så anpassa nål och tråd eller symaskin, efter det.

3. Sy ihop öglan i grytlappen så att den inte hänger lös. Den delen där öglan sitter blir aningen tjockare än det andra, så lämpligt är att ”gömma” den på avigsidan av filten.

4. Dekorera handdukarna genom att sy på grytlappar, så får även de större delarna lapptäckskänsla.

5. När alla delar är ihopsydda, sy fast en spets runt filten.

Violà, så här fin blir loppisfilten när den är klar!

Foto: Frida Börjeson

I dagarna två har jag och min mamma sytt något finfint av ett bedårande 70-talstyg som jag hittade i mina gömmor. Ni ska snart få se resultatet. Men tyget är jag så nyfiken på. Finns det någon som vet vem som gjort det fina mönstret? Jag har fått förslag på Ikea, Anna-Lena Emdén och Marimekko, men ingen tycks veta säkert. Vet du?

Min son tappar i genomsnitt bort en gympapåse i månaden, med tillhörande mjukisbyxor, gympadojor och handdukar. Även om  jag vis av erfarenhet nuförtiden bara skickar med honom Ica-kassar med secondhandkläder så blir det ändå ganska dyrt i längden. Nu har jag hotat med att skicka honom på demensutredning om han inte slutar glömma. Vi får se om det hjälper;)

OM han kan börja komma ihåg att ta hem sina grejer från skolan ska han också börja få lika fina gympapåsar som sina systrar. Vi har gjort dem själva av gamla linnen och jag tycker att de är bedårande (och just därför vill jag gärna ha hem dem igen). Vill du också ha en sådan här fin kasse? Nästa gång du rensar i garderoben eller går på loppis, så titta lite extra efter fina, gamla linnen. Sy sedan ihop dem i botten, och violá, så har du fixat snyggaste gympapåsen! Busenkelt va?

Jag tror att vi nästan börjar närma oss slutet för mina cravings. Fast bara nästan … Min femte craving är för textilier. Den har jag nog ärvt av min farmor som hade sybehörsaffär på Kungsholmen när jag var pytteliten. Tyvärr har jag inte ärvt varken hennes eller mammas begåvning att sy kläder av tygerna så hos mig blir de på sin höjd till en tygtavla, kudde eller liten portmonnä. Men allra mest blir de faktiskt bara liggande, och det är ju ohyggligt synd! Maken brukar frusta lite irriterat över de fyra (!) flyttkartonger med tyger som tar upp halva förrådet. Själv ryser jag av välbehag, bara av vetskapen att de står där. Men i sommar ska jag ta mig i kragen och producera lite vettigt av allt fint. Det ska nog gå bra om jag tar mamma till hjälp. Kanske kan jag få klart lapptäcket som jag påbörjade förra sommaren? Och så vore det ju ljuvligt att få till en 60-talsinspirerad klänning av det där gröna, vågmönstrade Marimekkotyget. Ja, om jag blir riktigt varm i kläderna kanske jag kan få till en kostym till maken. Så kanske han låter bli att frusta om jag skulle behöva fylla på med en eller annan liten tygtrasa i lådorna sedan. Fast chansen är inte så stor, varken att jag kan få till en kostym eller att han kan sluta frusta. Men allra minst är nog ändå chansen att han skulle vilja ha en hemsydd kostym i psykedeliskt 60-talsmönster …

En fortsatt fin vecka till er, retromanians!

/Helén