Mina favoritverk består av stölder

”En stöld som avtäcks är aldrig ett misslyckande. Den är en varsamt inslagen gåva från författaren till läsaren”, skriver Kristofer Andersson i en Aftonbladet-krönika apropå Linnéa Claeson-debatten. Han menar att problemet med Linnéa Claesons texter är inte att de är stulna, utan att de är slarviga.

Genier stjäl. Det gör inte wannabes. Som Linnéa Claeson då.

Men eftersom jag inte tillhör genierna, och inte har något särskilt creddigt kulturellt kapital att tala om, eller någon hipp följarskara, så skulle jag inte kunna skriva så där och komma undan med det. Som Kristofer Andersson. Ingen skulle helt enkelt bry sig.

Om Kristofer Andersson lyckats sno alla Inger Christensens oneliners och sedan fakturera är det kanske ingen fara att jag korpat massor från Ali Smith, Rachel Cusk, Joan Didion och Suzanne Brögger? För att bara nämna några. Men ångesten är så slipad att den aldrig släpper taget, den byter bara skepnad, så nu ligger jag vaken om nätterna och klimakteriesvettas över varför ingen ens märkt mina stölder.

Den bistra sanningen är nog att jag snott på ett så obegåvat sätt att det inte ens märks, att det inte alls känns som den där varsamt inslagna gåvan Kristofer Andersson skriver om. Att jag bara är en wannabe.

Min favoritgenre är verk skapade av andra verk. Men hjälp av stöld. Som min Ulf Lundell-krönika för ett par veckor sedan. Den fick fin respons. Jag vet inte om någon förstod att den uteslutande bestod av Ulf Lundells egna ord.

Folk skulle bara veta hur ofta jag gör intrång i andras upphovsrätt.

Jag avslutar med en dikt jag skrivit med hjälp av Åsa Schagerströms och Andreas Lundbergs nya böcker Urmodern och Ofarbar tystnad.

Jag ropade, du hörde mig inte

Nästan lufttät ensamhet

Sorgen tillhör dem som från början hade något att förlora

Själen fungerar inte

Om jag broderar orden, hörs det bättre då?

Styrkan i att ge upp

Ett älskat barns blick

Styrkan i att sakta närma sig svagheten

Sinnessjuk som en fågel

Ensam: varje ord sin egen avgrund

Det finns inget dig att sakna

Aldrig tårar