Orka raka linjer

När jag flyttar hemifrån.

Det börjar bli en allt vanligare fras man hör från oldies i min ålder vars vuxna barn vill men inte kan lämna hemmet för att de inte får tag i något boende till rimligt pris. Längtan i deras blickar.

Föräldrarnas alltså. Drömmarna de när men aldrig får leva ut för de hela tiden måste jämka och tränga undan sina egna tankar och idéer.

Avkomman har förmodligen panik för att de inte fattar hur man GÖR för att lyckas kombinera hushållsarbete med heltidsstudier eller -jobb. Då består ju livet BARA av tråk! När ska man då ha tid för sådant som man VILL göra?

Det ni! Det har jag skrivit böcker om. Ett par stycken faktiskt. Men sådana måste man läsa och text är ju HASSLE.

Så jag har börjat se mig om efter en etta i Märsta där jag kan få göra precis som jag vill. Utan att någon bryr sig eller lägger sig i eller tycker att jag är jobbig.

När jag flyttar hemifrån ska jag måla alla väggar och snickerier i sjukt knalliga färger. Jag ska go all in. Färg för färgens skull. Blanda klara och smutsiga nyanser, ja! Blanda glansigt med matt, yes!

Köksluckorna ska täckas med nyansen lucky green (och det enbart för namnet) och det SKA göra ont i ögonen när man kollar på dem. Och det är meningen att färgen ska skära sig mot väggen intill. Det är själva grejen. More is more.

När jag flyttar hemifrån ska jag bara måla utan allt astråkigt förarbete. Orka måla hela väggen. Orka maskeringstejp. Orka raka linjer.

Snett har dessutom alltid varit snyggare än rakt. Ingenting får mig att må så dåligt som rakt.

När jag flyttar hemifrån ska jag bara göra vad som faller mig in och aldrig laga en enda måltid i resten av mitt liv.

När jag flyttar hemifrån ska jag gå klädd hur jag vill, umgås med hur många djurarter jag vill.

När jag flyttar hemifrån ska jag aldrig göra någon ”sedan”, utan direkt.

Om avkomman saknar mig kan de bara sätta på P2 för att få en förnimmelse av att jag kanske befinner mig i närheten. Eller komma och hälsa på.