Arkiv för April 2013

- Sida 2 av 2

9,7 miljoner samlag – och en stark offentlig sektor

av Lisa Röstlund
Skärmavbild 2013-04-19 kl. 22.44.34
”Om sexuallivet i Sverige” 1969 var den första studien i sitt slag i Sverige, och en av de första i världen på ett riksrepresentativt urval.

Gallflugornas lustar var något som intresserade amerikanska biologen Alfred Kinsey. Den stora variationsrikedomen i flugornas sexualakter inspirerade honom att börja intressera sig även för mänskliga manér.

Under slutet av 30-talet bröt han ny köttslig mark då han satte igång att intervjua frivilliga om deras sexualvanor.
Då framkom bland annat att onani var mycket vanligare än vad man tidigare trott, och Kinseyrapporterna bedöms ha haft stor betydelse för 50-talets sexuella revolution i stora delar av västvärlden med legaliserade preventivmedel, aborter och friare syn på sex.

Gallflugorna inspirerade alltså Kinsey som i sin tur inspirerade svenska forskare.
1962 beslutade svenska regeringen avsätta medel för en utredning om hur det såg ut i Sverige och efter fem år kom rapporten.
Den första svenska sexualvanestudien 1967 var den första som byggde på ett riksrepresentativt underlag.
Den utfördes av Sifo, och 1 952 personer mellan 16-60 år svarade. Frågorna baserades i stor utsträckning på Kinseys batteri.

Rapporten visade bland annat att under den månad som studien utfördes genomfördes 9,7 miljoner samlag i Sverige. Dessa resulterade i 8 800 födslar.
Det gjorde att forskarna kunde dra slutsatsen att det gick 1 100 samlag på varje födsel och att ”effekterna av preventivmedel uppenbarligen är överväldigande”.

57 procent av männen och 44 procent av kvinnorna hade haft sex innan de fyllt 18. De hade, bedömde forskarna, börjat ha sex tidigare än deras föräldrageneration.

Amerikanska Look Magazine skrev om den svenska studien 1969, under rubriken "Det nya preventivmedelssamhället".
Amerikanska Look Magazine skrev om den svenska studien 1969, under rubriken ”Det nya preventivmedelssamhället”.

Amerikanska Look Magazine skrev i februari 1969 en artikel om studien, under rubriken ”Det nya preventivmedelssamhället”.

Artikelförfattaren resonerade att resultaten varken skulle glädja de svenska förespråkarna av fri sex eller de luteranskt pryda, men att de relativt öppna attityderna var en fingervisning för vad som komma skulle även i USA.
Dörröppnaren för svensk sexualitet förklarades: preventivmedel, öppen syn på sex utanför äktenskapet – och välfärdssamhällets förmåga att ta hand om ”olyckor” som utomäktenskapliga förbindelser kan föra med sig.

Den relativt stora, starka offentliga sektorn möjliggjorde den ”svenska synden”.

I dag vill jag särskilt efterlysa pensionärer, eller personer över 65 år, som kan tänka sig resonera om samliv, sexualitet och samhällsutveckling.
Givetvis är det upp till er vad och hur mycket ni vill berätta, och var inte rädda (detta gäller alla), det behöver nödvändigtvis inte gå in på detaljer.
Att hitta vanliga människor som vill prata om sex kan annars tyckas vara ett logiskt moment 22.

Mejla gärna: lisa.rostlund@aftonbladet.se.

Lisa Röstlund
reporter

 

Nu vill vi prata med er

av Lisa Röstlund

Vi har gjort en historiskt studie.

För ett knappt år sedan satt jag och ett par kollegor och pratade om vilka ämnen vi borde ta upp mer ordentligt journalistiskt.
Det kanske inverkade något att vi drack öl, men vi kom hur som helst in på det mest allmängiltiga i världen – sex.
Det kan kännas uttjatat, absolut. Men vi frågade oss om det är känt hur den faktiska verkligheten, den onda och den goda, ser ut kring folks sexliv.
Samhället förändras så snabbt, och sexualiteten som ju rör alla borde väl om något kunna fungera som en febertermometer som indikerar hur samhällskroppen mår innerst inne, tänkte vi.

Lena Nyman och Börje Ahlstedt från filmen Jag är nyfiken gul 1967.
Lena Nyman och Börje Ahlstedt från filmen Jag är nyfiken gul 1967 – samma år som Sveriges första sexualstudie publicerades.

Jag började leta information och märkte snart att det finns få vetenskapliga studier internationellt, där forskare studerat befolkningars sexliv i allmänhet, utan att fokusera på ett visst problem som könssjukdomar eller övergrepp.

I Sverige har bara två större studier gjorts: av regeringen via Sifo 1967 och av Folkhälsoinstitutet 1996.
Vad som skett sedan dess är hittills okänt – trots att regeringen i lagstiftningen tagit till sig av Världshälsoorganisationen WHO som slagit fast att sexualitet är en viktig och ofta förbisedd del av folkhälsan.

Nu, 17 år sedan den senaste, har Aftonbladet låtit göra en ny stor studie.
Den är gjord på ett riksrepresentativt urval av befolkningen och många av våra frågeställningar baseras på de tidigare studiernas, för att kunna följa utvecklingen.
Andra frågor är helt nya; vissa skulle knappt kunna ha ställts 1996.

Resultaten, kan jag avslöja, är minst sagt intressanta.
Vi kommer att presentera dem i slutet av maj.

Fram till dess kommer jag presentera lite av det som hittills är känt och om aktuell forskning, här på bloggen.
Min kollega Linda Hjertén kommer i samband med publiceringen göra tv-inslag.

Nu vill vi prata med er.
Vår studie, liksom de tidigare, är kvantitativ, och ger alltså en statistisk bild av läget, med medeltal, medianer och procent.
Vi vill hitta människor som kan ge färg åt siffrorna.

Kan du tänka dig prata öppet kring det här viktiga ämnet som rör alla – oavsett var man bor, ålder, inkomst, utbildning, bakgrund eller läggning?
Vi vill träffa alla slags människor, med problem, utan problem, ovanliga och vanliga.

Mejla gärna: lisa.rostlund@aftonbladet.se

Lisa Röstlund
reporter

 

Sida 2 av 2
  • Tjänstgörande redaktörer: Elin Wieslander, Mia Carron och Annika Panas
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB