Inlägg av Lisa Röstlund

Reporter Aftonbladet

Hjärnan blandar ihop mat och sex

av Lisa Röstlund

Svenska forskare vid Sveriges lantbrukaruniversitet, SLU, i Uppsala har kommit fram till att hjärnan verkligen blandar ihop sex och mat.

Äppelvecklare, vars hjärna blandar ihop mat- och parningsdofter. Foto: Olaf Leillinger, Wikimedia
Äppelvecklare, vars hjärna blandar ihop mat- och parningsdofter. Foto: Olaf Leillinger, Wikimedia

I alla fall hos insekter, och då specifikt hos den lilla äppelvecklaren, en gråbrun fjäril som varje sommar tvingas föra en tuff kamp mot illasinnade äppelodlare för att kunna få lägga sina ägg där de hör hemma.

En studie presenterades i går, som visar att äppelvecklarens hjärna uppfattar växtdofter, som signalerar föda, och sexualferomoner, som annonserar en lämplig partner, som en helhet. Det finns en specifik del av fjärilens hjärna som tolkar blandningar av sex och mat och hjälper den flyga rätt.

– Vi människor har behållit en intuitiv känsla för hur kraftfulla blandningar av sexualferomoner och växtdofter är. Blomdofter är, och har alltid varit, en viktig ingrediens i våra parfymer, säger Peter Witzgall från SLU, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Centerledaren Annie Lööf bjöd allianskollegorna på grillad korv hemma i Maramö i februari. Foto: Björn Lindahl.
Centerledaren Annie Lööf bjöd allianskollegorna på grillad korv hemma i Maramö i februari. Foto: Björn Lindahl.

Mycket talar alltså för att även människans hjärna gör en stark koppling mellan mat och sex. Klyschan är inte en klyscha för inte, med andra ord.

Nu till något helt annat (våra efterlysningar är ofta direkt kopplade till ämnet för respektive blogginlägg, som ni kanske märker):
I dag söker jag personer som rätt sällan känner lust att ha sex.
Vi märker att det är svårt att hitta människor som vill prata om sina liv, om det inte är så att de har mycket och bra sex.
Vanliga människor som inte har ett glimrande samliv är mindre benägna att berätta. Avsaknad av lust tycks vara mycket mer tabu än att ha stor mängd partners under kort tid, exempelvis.
Därför kan vi tänka oss även anonyma berättelser, med anonyma bilder, när det gäller avsaknad av lust.
Mejla: granskning@aftonbladet.se

Lisa Röstlund
reporter

På väg mot ett otrohetsvaccin?

av Lisa Röstlund

Det ska till sorkar för att hjälpa mänskligheten att förstå kärlek, sex och relationer.
Det finns nämligen två olika sorkarter som är nära släkt med varandra, men vars olikheter ger fingervisningar om att långa monogama parrelationer inte är lika lätt för alla.

Präriesorken gillar inte fritt sex.
Präriesorken gillar inte fritt sex.

Präriesorken skulle kunna kampanja för KD. Från den skimrande stund då en präriesork haft sex med en annan präriesork, är de tu i regel ett par resten av livet och får flera kullar barn i hop, till döden skiljer dem åt.
Ängssorken däremot lever som de flesta gnagare mer rockstjärneliv. Den ligger med den som faller den in, och barnkullar ploppar upp lite här och var.

Forskare har hittat vad det är i hjärnan som får sorkarna att resonera så olika när det gäller det köttsliga kärlekslivet: vasopressin.
Vasopressin är en signalsubstans som frisätts vid sex och påverkar hur starkt vi binder till andra, inte bara i kärlek utan även i andra relationer.

Biologen Hasse Walum forskar på sorkars sexliv. Foto: Sebastian Dahlgren.
Biologen Hasse Walum forskar på sorkars sexliv. Foto: Sebastian Dahlgren.

Hasse Walum, biolog och forskare vid Karolinska institutet, har tillsammans med professor Paul Lichtenstein studerat motsvarande system i den mänskliga hjärnan. 2008 släppte de en rapport som fick stor internationell uppmärksamhet. Den visade att människor fungerar på liknande sätt. Män som har en viss typ av vasopressinreceptor i hjärnan, är mer sällan i långa relationer.
Det samma gäller för den kvinnliga motsvarigheten, signalämnet oxytocin.

Walum fortsätter just nu med fördjupningar kring sin forskning och gästforskar i Atlanta, USA.
Jag pratade med honom på telefon och diskuterade möjligheten som jag funderat på: att för dem som har brist på trolovande signalsubstans att i framtiden kunna få vaccin som gör dem till evigt trogna präriesorkar.
Hasse Walum var skeptisk till att det skulle bli någon storsäljare.

Vi söker i dag fler singlar i storstadsmiljö, som kan tänka sig prata lite om livet, vardagen och samhällsutvecklingen. 
Mejla: granskning@aftonbladet.se

Lisa Röstlund
reporter

Tummen ner åt att partnern facebookar

av Lisa Röstlund

Forskare i Texas wesleyan university, USA, har i januari i år publicerat en studie som handlar om hur användning av Facebook påverkar parförhållanden.
Det visade sig att de svarande upplevde att deras egen användning av Facebook inte alls hade någon inverkan. Däremot ansåg deltagarna i studien att deras partners Facebookande påverkade intimiteten negativt.

Många gör tummen ner åt att partnern Facebookar.
Många gör tummen ner åt att partnern Facebookar.

En klassisk paradox, konstaterar forskarna: Man ser positivt på sina egna aktiviteter, samtidigt som man är benägen att se negativt på det faktum att ens partner ägnar sig åt precis samma sak.

Vi fortsätter att leta par som ofta använder sig av sociala medier eller ofta använder internet var och en för sig.
Mejla: granskning@aftonbladet.se

Lisa Röstlund
reporter

Klassorättvisa ända in under täcket

av Lisa Röstlund

I helgen har jag, Linda Hjertén och fotografen Stefan Mattsson i vårt sökande efter den svenska folksjälen (och kroppen) gjort en liten road trip genom Knallebygden.
Stefan satt i baksätet hela vägen och tog märkligt nog på sig hörlurar när jag och Linda framförde vacker stämsång tillsammans med Dylan i bilstereon.

I fjol sammanställde Folkhälsoinstitutet kunskapsläget i Sverige och internationellt i rapporten Sex, hälsa och välbefinnande.
Enligt tidigare studier verkar inte socioekonomiska skillnader inverka på mäns lust – däremot på kvinnors.
Kvinnor med högre utbildning och inkomst känner mer sexuell lust, jämfört med kvinnor med lågutbildade kvinnor med mindre pengar på kontot, kom Bo Lewin och hans forskarkollegor i Uppsala fram till 1998.

Foto: Kungliga myntkabinettet
Foto: Kungliga myntkabinettet

Det är ett resultat som stämmer väl överens med en dansk studie från 1984 som visar att kvinnor med högre utbildning och bättre ekonomi oftare har sex, njuter av det i större utsträckning, och kan mer om det, jämfört med lägre utbildade och mindre betalda medsystrar.
Klassorättvisan håller med andra ord i sig ända in under täcket. Högutbildade kvinnor kan skratta hela vägen, både till banken och sängen.

Hur internet, mobiler och sociala mediers intågande i människors vardag har påverkat har det förbryllande nog gjorts relativt dåligt med forskning på.
I dag söker jag par som ofta är uppkopplade, för att tala om detta.
Mejla granskning@aftonbladet.se!

Lisa Röstlund
reporter

Nej till högertrafik och sex före äktenskapet

av Lisa Röstlund

Nu vill jag ta er med på en liten historisk återblick igen, tillbaka till 1967. Året då Sverige lät göra världens första befolkningsrepresentativa sexualvanestudie – och året för omläggningen till högertrafik.

Högertrafikomläggning. Bilar byter sida på Kungsgatan i Stockholm september 1967.
Högertrafikomläggning. Bilar byter sida på Kungsgatan i Stockholm september 1967.

I resultaten av sexualvaneundersökningen blev det tydligt att motstånd till sexuella nymodigheter gick hand i hand med ett generellt motstånd till förändringar – och att utbildning är avgörande för förändringsivern.

Forskarna ställde i upp påståendet för de knappt 2 000 intervjupersonerna: ”Det finns ingen anledning att nu övergå från vänstertrafik till högertrafik på vägarna.”

Bland dem som uppgivit att de vill förbjuda alla sexuella relationer innan äktenskapet instämde 41 procent av de högutbildade och hela 61 procent av de lågutbildade.
Bland dem som accepterade alla slags föräktenskapliga förbindelser instämde endast 26 procent av de högutbildade och 46 procent av de lågutbildade.

Med den lilla tankeställaren vill jag önska er en fortsatt angenäm lördag och uppmana särskilt människor från den norrländska glesbygden att höra av sig.
Ålder, kön, singel, par, familj har ingen betydelse. Bor du på landet, helst av allt i övre Norrland, och känner att du kan tänka dig bidra med diskussion om samliv och samhälle, mejla: gransning@aftonbladet.se

Gonorré – en spegel av samhällsutvecklingen

av Lisa Röstlund

I dag har jag varit i ett vårflodsöversvämmat Uppsala och följt den mest detaljrika vägbeskrivningen jag fått nedskriven till mig (inberäknat olika potentiella väderförhållanden under min promenad) fram till sociologiska institutionen, vars fönster blickar ut över botaniska trädgården.

Bo Lewin, en mycket trevlig  och kunnig sociologiprofessor – och en av Sveriges främsta forskare inom sexologi. Foto: Lisa Röstlund.
Bo Lewin, en mycket trevlig och kunnig sociologiprofessor – och en av Sveriges främsta forskare inom sexologi. Foto: Lisa Röstlund.

Där sitter professor Bo Lewin och forskar, just nu om företeelsen ”knullkompis” bland studenter i Uppsala och Oslo.
Givetvis undrade jag vad han kommit fram till, men han och den norska kollegan är än så länge kvar i stadiet av datainsamlingar och intervjuer med studenterna.

Lewin var huvudforskare bakom befolkningsstudien 1996, och vi pratade en hel del om olika studier. Innan den första stora befolkningsstudien, den svenska 1967, fick man förlita sig på indikatorer för människors sexualliv. Gonorré var i denna vetenskapliga bemärkelse en riktig guldklimp.

Tidigare användes nämligen gonorréstatistik för att se turbulenta förändringar. Gonorré var under hela 1900-talet fram till mitten av 80-talet en vitt spridd sjukdom i befolkningen. Den speglade inte bara en liten subgrupp, som syfilis alltid gjort. Gonorré smittar häftigt, vid runt hälften av samlagen, och symptomen blir så kraftiga att man i regel sökte vård.
Eftersom inkubationstiden är kort kunde man tydligt se perioder när det var vanligare med partnerbyte. Det var alltså en indikator på fler tillfälliga partners.
(Får man sedan penicillin går det över utan komplikationer, bör nämnas).

I västvärlden har vi haft vad man i sexologvetenskapliga kretsar kallar tre ”världskrig”, toppar av gonorré.
– Den första var efter första världskriget, på 20-talet. De korta kjolarna, man dansade Charleston: en slags modernitet bryter in. Med första världskriget går den gamla världsordningen verkligen i graven, säger Bo Lewin.
– Den andra toppen är efter andra världskriget 1945. Det är då freden bryter ut, det är omställningen till fredsindustrin, det Socialdemokraterna kallar för ”skördetiden”. Det är en omställningstid.
– Den tredje är 68-generationen. Det är också en omställningstid: strukturomvandlingen, flyttlasspolitiken, det sista arvet av jordbrukarsamhället försvann.

– Det var varken världskrig eller Vietnamkrig i Sverige, men det handlar om högkonjunkturerna när allt var möjligt och omställningstider då normkontrollen brast. Nya tider då det inte var relevant vad föräldragenerationen tyckte, och den äldre generationen, normupprätthållarna, accepterar att det är irrelevant eftersom de ser att tiderna har ändrats. Men sedan tar det slut. Efter 20-talet kom börskraschen 1929. Efter skördetiden efter andra världskriget kom Koreakriget med bistrare tider och männen kom tillbaka till sina jobb och trängde tillbaka kvinnorna i hemmet.

– Det som fick slut på gonorréspridningen kring 1970-talets början var inte RFSU:s kampanj utan oljekrisen 1974. Då får vi vad som amerikanarna kallar för cocooning.
– Får man lågkonjunktur och kris är det inte frågan om att ha tillfälligt sex, utan då är man rädd om den partner man har och så håller man den i handen och köper en skinnsoffa i stället. Ungefär så.

I dag vänder jag mig särskilt mot par med hemmaboende barn, i förskole- och skolålder. Känner ni att ni kan tänka er diskutera samliv, vardag och samhälle öppet med namn och bild, mejla: granskning@aftonbladet.se.

Lisa Röstlund
reporter

Sexköpares önskan: något som liknar kärlek

av Lisa Röstlund
Skådespelaren Lars "Brasse" Brännström spelar en man som "febrilt jagar kärleken och hamnar på bordell i sitt sökande". Från SVT-programmet "Kärlek -71".
Skådespelaren Lars ”Brasse” Brännström spelar en man som ”febrilt jagar kärleken och hamnar på bordell i sitt sökande”. Från SVT-programmet ”Kärlek -71”.

I dag har jag varit i Malmö och besökt professor Sven-Axel Månsson på institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola.
Han forskar inom sexologi, och var en av dem som stod bakom den förra stora sexualstudien, Sex i Sverige 1996.

Vi pratade om några av resultaten som då förvånade forskarna. Jag återkommer till det.

Han berättade också om att han under flera år studerat män som köper sex, och har intervjuat mängder av sexköpare.
Det som framkommit tydligt är att de flesta, 80-90 procent, av männen önskar något som påminner om en ömsesidig akt. Denna majoritet är inte ute efter ”kinky” sex, tvärtom:
– De vill ha helt vanlig sex. Och när de tillfrågas om vad de mest önskar hos en prostituerad är att hon ska vara lycklig och frisk, säger Sven-Axel Månsson och fortsätter:
– De tycks vilja ha något som framför allt handlar om intimitet – något som liknar kärlek. 

Aftonbladets studie har varken fokuserat på prostitution, könssjukdomar eller övergrepp, utan på mer allmänna aspekter ur människors vardag och samliv.

Många hör av sig och är positiva till det här projektet. Många är också intresserade av att delta och berätta.
Vi vill främst hitta personer i alla åldrar och bakgrunder, ensamstående, par och familjer, som vill resonera öppet med namn och bild om samliv, vardag och samhälle.
Mejla gärna: granskning@aftonbladet.se, och glöm inte att uppge dina kontaktuppgifter.

Lisa Röstlund
reporter

Hat mot forskarna bakom första sexstudien

av Lisa Röstlund
12maj-britt bergström02
Maj-Brith Bergström-Walan, 88, berättar om upprördheten mot forskarna bakom Sveriges första befolkningsstudie om sex, som också var världens första, 1967. Foto: Stefan Mattsson.

Personer som sysslar med forskning inom sexologi i Sverige är inte särskilt många i dag.
1962 fanns ingen som forskade om ämnet på heltid.
Nio ledamöter ingick i den statliga utredningen som tillsattes av regeringen och som skulle mynna ut i en rapport 1967, bland andra en läkare, en gymnasierektor och chefredaktören för tidskriften Vår Kyrka.

En av dem var Maj-Brith Bergström-Walan, barnmorska, psykolog och Sveriges första auktoriserade sexolog, som utsågs till projektets huvudsekretare.

Men redan innan de knappt 2 000 intervjuerna påbörjades fick forskarna ta emot hat. Det var många som ville tysta dem och stoppa utfrågningarna.
Maj-Brith Bergström-Walan, som i dag är 88 år, minns motströmmen tydligt:

– Det var väldigt svårt att jobba med de här frågorna och vi blev alla väldigt motarbetade från flera olika håll. Det var främst religiösa grupper som var arga. Det skrevs i tidningarna mot oss. Man ansåg att det var omoraliskt av oss att ens ställa de här frågorna. Det var sådant man helt enkelt inte borde prata om, ansåg de.
– Men det var just det som var problemet, att moralismen fortfarande var så stor.

Samtidigt påminner Bergström-Walan med fast stämma från köksbordet i sin villa i Enskede utanför Stockholm, där hon sitter med ett glas öl framdukat av hemtjänsten, om att stora tabun fortlever än i dag:

– Onani, säger hon och upprepar:
– Onani. O, vad jag har onanerat. Jag och mina vänner var akademiker och hade ofta inte tid för samvaro med en partner. Självstimuli är fortfarande något man inte pratar om. Att stimulera sig själv är mer tabu än att bli stimulerad eller att stimulera någon annan, så är det än i dag, och det är synd. Det är underskattat, och ofta är det vad många äldre har kvar i form av sexualitet.

En längre intervju med Sveriges första sexolog kommer.

Många hör av sig och undrar om det går bra att vara anonym. Vi vill helst möta människor som vill prata öppet med namn och bild. Av den anledningen vill jag upprepa: givetvis utgår vi från det ni som intervjuas känner er bekväma med att berätta. Vi är i det här projektet intresserade av sex ur ett mänskligt och samhällsmässigt perspektiv.

Jag vill gärna prata med fler personer över 60 år, om sexualitet och samhällsutvecklingen.
Mejla: lisa.rostlund@aftonbladet.se

Lisa Röstlund
reporter

9,7 miljoner samlag – och en stark offentlig sektor

av Lisa Röstlund
Skärmavbild 2013-04-19 kl. 22.44.34
”Om sexuallivet i Sverige” 1969 var den första studien i sitt slag i Sverige, och en av de första i världen på ett riksrepresentativt urval.

Gallflugornas lustar var något som intresserade amerikanska biologen Alfred Kinsey. Den stora variationsrikedomen i flugornas sexualakter inspirerade honom att börja intressera sig även för mänskliga manér.

Under slutet av 30-talet bröt han ny köttslig mark då han satte igång att intervjua frivilliga om deras sexualvanor.
Då framkom bland annat att onani var mycket vanligare än vad man tidigare trott, och Kinseyrapporterna bedöms ha haft stor betydelse för 50-talets sexuella revolution i stora delar av västvärlden med legaliserade preventivmedel, aborter och friare syn på sex.

Gallflugorna inspirerade alltså Kinsey som i sin tur inspirerade svenska forskare.
1962 beslutade svenska regeringen avsätta medel för en utredning om hur det såg ut i Sverige och efter fem år kom rapporten.
Den första svenska sexualvanestudien 1967 var den första som byggde på ett riksrepresentativt underlag.
Den utfördes av Sifo, och 1 952 personer mellan 16-60 år svarade. Frågorna baserades i stor utsträckning på Kinseys batteri.

Rapporten visade bland annat att under den månad som studien utfördes genomfördes 9,7 miljoner samlag i Sverige. Dessa resulterade i 8 800 födslar.
Det gjorde att forskarna kunde dra slutsatsen att det gick 1 100 samlag på varje födsel och att ”effekterna av preventivmedel uppenbarligen är överväldigande”.

57 procent av männen och 44 procent av kvinnorna hade haft sex innan de fyllt 18. De hade, bedömde forskarna, börjat ha sex tidigare än deras föräldrageneration.

Amerikanska Look Magazine skrev om den svenska studien 1969, under rubriken "Det nya preventivmedelssamhället".
Amerikanska Look Magazine skrev om den svenska studien 1969, under rubriken ”Det nya preventivmedelssamhället”.

Amerikanska Look Magazine skrev i februari 1969 en artikel om studien, under rubriken ”Det nya preventivmedelssamhället”.

Artikelförfattaren resonerade att resultaten varken skulle glädja de svenska förespråkarna av fri sex eller de luteranskt pryda, men att de relativt öppna attityderna var en fingervisning för vad som komma skulle även i USA.
Dörröppnaren för svensk sexualitet förklarades: preventivmedel, öppen syn på sex utanför äktenskapet – och välfärdssamhällets förmåga att ta hand om ”olyckor” som utomäktenskapliga förbindelser kan föra med sig.

Den relativt stora, starka offentliga sektorn möjliggjorde den ”svenska synden”.

I dag vill jag särskilt efterlysa pensionärer, eller personer över 65 år, som kan tänka sig resonera om samliv, sexualitet och samhällsutveckling.
Givetvis är det upp till er vad och hur mycket ni vill berätta, och var inte rädda (detta gäller alla), det behöver nödvändigtvis inte gå in på detaljer.
Att hitta vanliga människor som vill prata om sex kan annars tyckas vara ett logiskt moment 22.

Mejla gärna: lisa.rostlund@aftonbladet.se.

Lisa Röstlund
reporter

 

Nu vill vi prata med er

av Lisa Röstlund

Vi har gjort en historiskt studie.

För ett knappt år sedan satt jag och ett par kollegor och pratade om vilka ämnen vi borde ta upp mer ordentligt journalistiskt.
Det kanske inverkade något att vi drack öl, men vi kom hur som helst in på det mest allmängiltiga i världen – sex.
Det kan kännas uttjatat, absolut. Men vi frågade oss om det är känt hur den faktiska verkligheten, den onda och den goda, ser ut kring folks sexliv.
Samhället förändras så snabbt, och sexualiteten som ju rör alla borde väl om något kunna fungera som en febertermometer som indikerar hur samhällskroppen mår innerst inne, tänkte vi.

Lena Nyman och Börje Ahlstedt från filmen Jag är nyfiken gul 1967.
Lena Nyman och Börje Ahlstedt från filmen Jag är nyfiken gul 1967 – samma år som Sveriges första sexualstudie publicerades.

Jag började leta information och märkte snart att det finns få vetenskapliga studier internationellt, där forskare studerat befolkningars sexliv i allmänhet, utan att fokusera på ett visst problem som könssjukdomar eller övergrepp.

I Sverige har bara två större studier gjorts: av regeringen via Sifo 1967 och av Folkhälsoinstitutet 1996.
Vad som skett sedan dess är hittills okänt – trots att regeringen i lagstiftningen tagit till sig av Världshälsoorganisationen WHO som slagit fast att sexualitet är en viktig och ofta förbisedd del av folkhälsan.

Nu, 17 år sedan den senaste, har Aftonbladet låtit göra en ny stor studie.
Den är gjord på ett riksrepresentativt urval av befolkningen och många av våra frågeställningar baseras på de tidigare studiernas, för att kunna följa utvecklingen.
Andra frågor är helt nya; vissa skulle knappt kunna ha ställts 1996.

Resultaten, kan jag avslöja, är minst sagt intressanta.
Vi kommer att presentera dem i slutet av maj.

Fram till dess kommer jag presentera lite av det som hittills är känt och om aktuell forskning, här på bloggen.
Min kollega Linda Hjertén kommer i samband med publiceringen göra tv-inslag.

Nu vill vi prata med er.
Vår studie, liksom de tidigare, är kvantitativ, och ger alltså en statistisk bild av läget, med medeltal, medianer och procent.
Vi vill hitta människor som kan ge färg åt siffrorna.

Kan du tänka dig prata öppet kring det här viktiga ämnet som rör alla – oavsett var man bor, ålder, inkomst, utbildning, bakgrund eller läggning?
Vi vill träffa alla slags människor, med problem, utan problem, ovanliga och vanliga.

Mejla gärna: lisa.rostlund@aftonbladet.se

Lisa Röstlund
reporter

 

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktörer: Emma Lindström och Vendela Bolin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB