Moral vid ett pokerbord
avJag har besökt många klubbar genom åren och varje ställe har sina lokala regler. Hur man ska kupera eller vem ska ska göra det är exempel på något som nästan aldrig är detsamma på varje ställe. Det blir lite stringbets och out of turn actions då alla inte är så hemma på det här med livepoker. Oftast är det ju inget som stör då det helt enkelt inte är meningen alternativt att spelaren inte vet bättre. Jag är ingen paragrafryttare men någonstans måste man ju dra gränsen. Eller?
Har sett några exempel på klubbarna vi nu besökt men jag slänger in ett inlägg från de gamla bloggen för att åskådliggöra problematiken istället. Hur hade du gjort i dessa situationer?
De flesta rättfärdigar nog spelet med att alla har satt sig vid bordet frivilligt. Det gör jag också. Men man sitter inte där på lika villkor. Vissa är duktigare på spelet än andra. De har då en fördel – så kallad ”edge”. Man kan skaffa sig andra fördelar också. Det finns en hel del handlingar som betraktas som riktigt fula vid ett pokerbord men som är enligt reglerna. Det kan vara allt från Angle shooting, dvs att man ägnar sig åt onödigt paragrafrytteri för att få en fördel, till slowrolling, dvs att man väntar onödigt länge med en syn när man sitter med bästa handen.
Jag hamnade i ett par situationer nu senast i Tallinn. Det hade varit intressant att se vad ni läsare tycker om respektive situation. Hur hade du gjort? Varför hade du gjort just så?
1. Slowrolling
Detta utspelar sig under turneringen på lördagen. Det är hyfsat djupa stackar och ”Finländaren” höjer upp. ”Hästsvansen” som sitter två seats bakom slår om. Finländaren går all in efter viss betänketid. Hästsvansen steker i ett par minuter innan han säger ”syn”.
Finländaren fingrar lite nervöst på sina kort. Hästsvansen vänder upp det ena av sina hålkort – ett ess. Finländaren vänder då upp båda sina kort – AK. Hästsvansen väntar en stund innan han vänder upp sitt andra kort, ytterligare ett ess.
Det är det här som kallas att Slowrolla. Hästsvansen vet att han har bäst hand. Tekniskt sett är det väl Finländaren som ska visa först eftersom han har blivit synad men det är ändå onödigt att hålla på att ”plåga” motståndaren när man vet att man har bästa handen. Kutym är att man slänger upp sin nöthand så fort som möjligt.
Finländaren åker ur turneringen när hans AK inte får träffa. Hela bordet tittar argt på Hästsvansen och flera av oss påpekar att han slowrollade. Han ser oberörd ut.
En halvtimme senare höjer Hästsvansen upp ganska rejält när jag sitter i big blind. Det är lagt fram till mig och jag tittar ner på AA. Jag slår om. Hästsvansen går all in. Vad hade du gjort i det här läget? Synen är ju självklar men ska man slowrolla muppen av ren princip?
2. Att se någon annans kort
Under måndagen spelade vi cashgame på ett 25-25 bord. Direkt till vänster om mig satt en full finländare. Troligtvis var hans engelska så dåligt att det förstärkte intrycket av att han var berusad, men i alla fall. Han var tillräckligt full för att vi andra skulle ha all edge i världen. Jag och David diskuterade lite om det var rätt att spela mot en sådan kille. Han såg inte fattig ut, snarare tvärtom. Vi kom fram till att det var casinots ansvar att hålla honom borta från spel.
Nu uppstår problemen. När fyllot tittar på sina hålkort håller han dem med utsträckta armar framför sig och ställer de på högkant. Det går inte att undvika att se dem, särskilt inte eftersom man vill hålla blicken på övriga spelare vid bordet som står i tur att agera.
Flera spelare vid bordet säger till honom att dölja sina kort. Jag kastar ett par händer trots att jag ser att jag har bättre än honom preflop. Floor Managern säger till honom ett antal gånger att bättre dölja sina kort och även spelarna vid bordet fortsätter att påpeka för honom att vi ser hans kort.
Till slut kommer en hand som jag vill spela. Inte bara mot finnen utan mot hela bordet. Jag ser finnens kort och han synar min höjning. Vad gör ni här? Fortsätter ni som vanligt?