Oväntat nog poppar det nu in ett inlägg i denna något utdöda blogg som inte är signerat allas våran Dan Glimne. Som några uppmärksamma läsare kanske har noterat har mina texter haft en förmåga att inte dyka upp här länge. Det beror helt enkelt på dålig motivation, då jag ändå tillbringar några minuter vid datorn varje dag. Så efter moget övervägande låter jag nu Blondinbella, Kissie mfl återigen få ta över tronen i bloggsfären.

Tiden sen i somras (då senaste inlägget producerades) har bestått av många timmars klickande framför datorn i ett mörkt rum i ett ännu mörkare vinterdunkel. För att dra ett konkret exempel, nu i januari när 15 dagar hade passerat av det nya året. Hade jag infunnit mig på arbetet 164 timmar vilket ger oss nära 7 raka dygn av pokerspel utan sömn. En spelmissbrukares våta dröm med andra ord.

Det stora som har hänt, som ingen missat, är såklart att Jacobsson rodde hem poker-vm till vårt avlånga land som det gick att läsa om i rikstäckande media. Otroligt på många sätt, men mest otrolig är väl ändå vinstsumman på 10,000,000$. Ytterligare en faktor i detta är om vår gode vän valt att inte konvertera pengarna från dollar till sek har han tjänat ytterliggare 10m sek. Bra svängningar i denna branschen, inte bara de spelmässiga.

Några fler tv-framträdande har det inte hellre blivit sen i somras (svt ring mig). Däremot Dybban och Svenska Spel fortsätter på den inslagna vägen och producerar fler avsnitt av b.la. Dybban flyttar in. Hoppas den trenden fortsätter även 2015, då jag tycker programmen blir bättre och bättre. Kanske kan vi få se en ny twist på en liknande programserie nu i vår. Finns många kul profiler som ännu inte visats upp i de svenska pokerfolkhemmen, framförallt i gävletrakten… (hint Dybban!)

Får tacka för förtroendet jag fick på tiden jag ändå skrev ett par rader här. Kul att folk har läst och engagerat sig. Väl mött runt om på pokertouren såväl live som online. Önskar nu min efterträdare all lycka och hoppas läsarna återigen tar fart in på superbloggen!

Som rubriken antyder var vi på ett jäkligt sjukt ställe häromdagen. Men jag börjar i kronologisk ordning för underlätta. När jag senast skrev här var det Åland som stod på schemat. Ett otroligt trevligt event i spelarperspektiv. Som jag har förstått det kollade merparten på vår första speldag, fredagen. Vilket jag förstått i efterhand var både dåligt producerad och tråkigt spel. Dag 2 bjöd på roligare spel och när jag hoppade in i streamen såg det riktigt fint ut. De ska iaf klippa ihop allt till någon mindre serie eller avsnitt, jag tror nog det kan bli underhållande. Vi på bordet insåg också problemet då vi inte hade någon fisk att spela kring. Spelet blir helt enkelt för ABC då. Vi lade då istället in att om man kunde visa upp spader 2 under några omständigheter var övriga runt bordet tvungna att räcka över 100 euro. Detta ledde till att spelet blev betydligt lättare att spela löst i och alla var tvungna att spela spader 2 kombinationer hårt. Samma känsla som när man tittar ner på AA live, infann sig när man titta ner på 2-4s, ”ooouh nöten”. Bland annat lyckades Philip blåsa av Erik från toppar i en 3bettad hand med 2-7o. Tung tilt infinner sig när man precis blivit bluffad och får slänga över en hunka extra. Återkommer mer om det när avsnittet är klart.

Just nu befinner jag mig i såväl drömmarnas land som stad, USA – Las vegas. Här har jag varit med i ett par avsnitt av Svenska spels ”pokermästarna”. Ni som sett det vet ungefär upplägget, annars följs 3st pokerspelare med olika bakgrund inom spelet och för den delen tidigare yrke. Vi har Dregen, som är aktiv bandmedlem i Backyard Babies, vi har Diana Svensk, som är grundare till klädmärket Svensk och sedan då jag själv. Varken rockstjärna eller designer. Nog väl pokerspelare, som vi alla har gemensamt. Avsnitten står att finna på youtube (http://www.youtube.com/watch?v=sD-deRQwsUs).

För att återknyta till rubriken då. Jag och min kompis Adde bestämde oss för att besöka en show nere i de gamla delarna av Las Vegas, downtown. När vi kommer fram möts vi av ”lapp på luckan” och får vända på klacken. Vi bestämde oss för att istället för att vända in till den mer fabulösa strippen som huvudgatan kallas i Vegas, ta en titt på downtown. Vi traskar runt och andas in historiken som sitter i väggarna på bland annat Golden Nugget och Binions. Jag får den genialiska tanken att besöka ett ställe som kallas ”Heart Attack Grill”. Jag har hört talas om det innan men vill se det med egna ögon. Kan det verkligen vara så sjukt att de serverar en burgare som mäter 10 000 kcal? Kan det vara så sjukt att man måste ha patientkläder på sig? Kan det vara så sjukt att man får vin i blod dropp? Svaret är ja på alla frågor. Direkt när ni kliver innanför dörren har vi ingen aning vad vi gett oss in på. Vi är på väg att stega in men de VÄGRAR släppa in en människa utan patientkläder. Vi slänger på oss ”kläderna” och garvar lite, tittar runt och ser 20 till patienter som blir ”omhändertagna” av sjuksköterskor och doktorer.

När vi slår oss ner till bords ögnar vi igenom menyn som är den mest vulgära jag sett. Allt är i size XXXXL, det är alltså deras minsta. Sedan finns såklart större portioner om man vill det, deras största burgare mäter 8st köttbitar, med alla tillbehör emellan. Våran sjuksköterska sätter sig ner med oss och berätta om menyn och hur det funkar där inne. För det första tycker hon att vi behöver en spruta. Vi såg grannar grisa med detta, hon kommer då med en shot inmatat i en spruta som hon sedan står och prickar i munnen på en. Inte aktuellt på bakfyllan, nej det va det inte nej. Vi beställer sedan minsta burgaren, samtidigt frågar Adde: ”Do u have diet coke?” Hon kollar på honom som han den dummaste människan på jorden, svaret var helt enkelt nej. Vi sipprar i oss regular cokes och håller käft helt enkelt. Under tiden vi sitter där och kämpar med de mindre goda burgarna kollar vi oss runt. Det finns tonvis med sjuka skyltar och tidningsklipp. Bland annat att en man dog där relativit nyligen, vi tänkte att allt bara var fake för att sälja image och tänkte inte mer på det. Men den mest återkommande skylten var ”Finish your meal… or else, your nurse will administer spankings”. Också något som hamnade i skräpkorgen i huvudet fram till att en man ställde sig mot en ställning precis bredvid oss. Man gissade väl att om det skulle hända skulle de slå lite lätt så där. Nej sjuksköterskan rev väl av en 20st slag med någon typ av paddel och man riktigt hörde hur ont det gjorde. Misshandeln slutade först när hon helt enkelt inte orkade slå längre. Exakt vid det tillfället tog man ett par bitar extra på den högst mediokra burgaren trots avsaknad av hunger. Vi har en del mat kvar på tallrikarna och ber en bön till gud att vi kan klara oss. Vi får kvittot på 27$ och avlägsnar oss från lokalen innan någon hinner se mängden mat som låg gömd på våra tallrikar.  På vägen hem hamnar vi en taxi där mannen frågar var vi varit. Vi får då höra att för 5 månader sen avled en person på Heart Attack Grill.  Har svårt att se konceptet kommer spridas till träningsgalna Sverige där varje kalori ska vridas och vändas på. Hade sjuksköterskorna sett en enda lchf-app i telefonen hade man stått där än idag….

I dagarna blev jag tillfrågad om att ställa upp i någon form av cashgame som dessutom skulle ha inslag av välgörenhet. Redan där stängde jag av då Björn från pokerförbundet berättade om de övriga detaljerna. Det blev ett snabbt ja på frågan om deltagande helt enkelt. Få tillfälle ges att få delta i något kul evenemang i cashgame-format. Det är betydligt lättare att köra en vanlig turre eller sitngo där man tydligt får en segrare man kan peka på. På flera stopp runt om i Europa har det dock dykt upp livesända cashgame som varit populära. Jag misstänker att PAF kanske blickat ut över Europa och fått lite influenser. Som åskådare i detta spel kommer man få en helt annan synvinkel på hur intressant och komplext poker faktiskt kan vara. Att titta på en stream där folk spelar med väldigt små stackar säger varken ut eller in om personens pokerspel. Har du 10BB från cut-off ska alltid XX åka in i mitten. Med andra ord inget utrymme för svårare spel eller djärvare linjer i spelet.

Vårt åländska cashgame ska även detta vara försett med hålkort för åskådarna som väljer att kika på streamen. Spelet ska vara som ett riktigt pokerbord ska vara, med andra ord 6st spelare. Staksen ska hamna på 10/20€, gissningsvis med maxupptag på 4000€. Dessutom ska de vara rakefritt, PAF ska räkna ut för varje pott som spelas hur mycket som var tänkt att hamna i avgift. För att sedan skänka hela denna summa till välgörenhet. För att krydda upp detta ytterligare tänkte jag utmana varje enskild spelare som hamnar på samma bord som mig. Om jag vinner mer/förlorar mindre än min motspelare får denna person betala 100€ till valfritt välgörenhetsändamål. Slutar det tvärtom, att min motspelare vinner mer än mig/förlorar mindre får jag skänka 100€. Simpelt, varje välgörenhetsbet görs man mot man. Klara namn för spelet är bland annat Robin Ylitalo, Shahin Baharan, Anton Hermann och Tobias Grahn. Det finns också utländska influenser i form av Emil ”whitelime” Patel som spelat högt reguljärt sista åren och deltagit i realityserie 2months2millions.

Eventet kommer äga rum de kommande dagarna, 5-8 juni, som jag nämnde lätt ovan sker spelet på Åland. Jag har aldrig själv varit på Åland, så vi hoppas på den lilla skärgårdsön kan visa sig från sin bästa sida. Jag får återkomma med länkar var man hittar stream, men för den som vill går det säkert lätt att hitta. För den påläste vet man att Cosmopols poker-sm går dagarna precis innan Ålands ståhejet. Jag tror att det blir deltagande även där, det beror dock lite på hur kommunikationerna ser ut med tåg/flyg. Relativt kort därefter sätter jag riktning mot Las Vegas, för att delta i WSOP main event, det som i folkmun kallas för poker-vm. Wish me luck!

Hur länge dröjer det innan vi inte längre kan vältra oss i handhistoriker från diverse alldeles för höga spel online? Trenden är tydlig, en efter en ta bort högre nivåer för att ”ersättas” med enbart mellannivåer. Ett utbud som kommer få folk med god inkomst och förmögenhet att lägga korten på hyllan. Vilket såklart många av oss spelare gråter blod över. Har man någon insikt i spelbranschen förstår man också att det inte är speciellt lönsamt att ha 20st highstakespelare. Alla med siktet inställt på samma fisk och bidrar ungefär med sockret till kaffet som omsättning till pokernätverket.

Ongame har tagit bort det, Party har tagit bort det, vem står näst på tur? De båda föregående nätverken erbjuder i dagsläget som högst NL1000$, vilket inte tillgodoser någon spelgalen VDs adrenalinkickar speciellt bra. Senast att gå i graven var vårt svenska företag som en gång blomstrade från Växjo, Boss Media. Vi kan fortfarande njuta av deras fantastiska programvara (hoppas alla förstod ironin) på Svenska Spel, men deras egna internationella nätverk IPN har gått i graven. Därmed ännu ett nätverk som faktiskt erbjöd höga spel som fick se sitt namn utskrivet på pokernätverkskyrkogården. Här inne har man fått stilla sitta spelbegär med diverse nervdallrande klick som faktiskt tvingat fram lite puls. Inget som hör till vanligheterna så här 7 år senare sedan man gjorde sin första deposit.

Så kära pokernätverk, låt highstakes vara kvar! Vi spelare vill ha det, de rika fiskarna vill ha det, de sköna railbirdsen som skriver i chatten vill ha det. Hade jag bara kommit på detta tidigare borde jag vandrat med i något demonstrationståg med mina budskap. Nästa år.. Det kanske är dags att flytta in hos de stora rävarna för att återigen få möjligheten att gå allin med pocket fyror för en månadslön eller två. Det är något man kommer sakna, ett tomrum som måste fyllas på ena eller andra sättet.

Jag hade Sveriges oskäggigaste pokerspelare på besök för en vecka sedan, Simon Mattsson (Viktor Strahl, sträck på dig du är inte längre i botten). Simon hade såklart ett fantastiskt storhetsvansinne över sina kunskaper i virtuellsport. Han började med att kläcka (utan att fråga om min kunskapsnivå tidigare) erbjudandet om att ge mig 2x pengarna, any stakes, på NHL12. Ett spel där jag slagit folk som varit rankade topp 20 i världen. Men han körde, vilket jag uppskattade.

Jag låg plus på vår betting, fram tills sista sessionen innan Ylitalo och Simon skulle dra iväg till San Remo. Mirakulöst lyckas Simon vinna 7(!) raka FIFA-matcher och jag trillar ner i backhålet. Överpumpad med självförtroende vaskar Simon mer eller mindre EPTn, han har ju hittat Klondyke, i form av mitt biorum. I Simons ungdomliga huvud löser sig allt, tydligen även flygbiljetter, detta till trots att han precis dagarna innan gått i samma fälla. Inga biljetter bokade dagen innan de skulle åka och de fick då ta ett sk ”hundflyg” till en dyr peng. Samma visa på vägen hem såklart. Det är måndag och de båda vill åka hem men ingen har bokat. Simon är ju dock ivrig att få ta del av mer virtuell betting. Så de hittar ett flyg som bör vara överprisat med ett par hundra procent från Nice-Oslo-Kph för 6,5k sek. På flyget backar han sedan ett par hundra poäng mot Yli på kinapoker För att sedan landa i Sverige och få sitt plus uppätet med lite socker på toppen i FIFA och NHL. Är det detta vi måste offra för att få stilla vårt highstakes spelsug år 2014? Det gäller att bredda sig när ena nätverket stänger efter det andra. Fler plattformar för att få injektionen som stilla ditt bultande spelbegärshjärta. Simon flög genom hela EU för att lugna sitt hjärta, samtidigt som han 1 tablade någon turre på mobilen högst sannolikt. Bara för att sedan gå rätt in i väggen, tyckte han det var värt det? Självklart.

Avsultar med en av de berömda adrenalinhänderna från en numera svunnen tid.

I botten är vi samma skrot och korn, spelgalningar som alla jagar någon form av monetär framgång. Vägen dit ser däremot ganska annorlunda ut beroende på om du sitter och klickar på ett cashgamebord eller har valt den mörka vägen, turneringar. Efter att ha bott med ett stort gäng tiltmaskiner till turneringspelare i två månader längs Mexicos vackra kust kan jag mig tycka se skillnader i folks beteende beroende på spelform.

Jag kanske hade med mig ett dåligt urval av folk där merparten river av lite primalvrål efter att VARJE gång de åkt ut torskat en chipleaderpott. Går man sen in och kollar så var pottstorleken inte ens topp fem i turren. Samtidigt som korten är i luften hör man folk skrika stååå över hela rummet. BANG, river landar en två outare – enligt bustarn själv. Frågar man sen lite senare när folket lugnat ner sig. Fick de i själva verket in AK mot QQ pre, med ett ägg på flop och sedan en liten dam på river så medför det tydligen att man blir tvåoutad även fast HM påstår att det är en flip när pengarna åker in. Dessa grabbar har uppenbart aldrig blivit tvåoutade på riktigt, eller jo det skulle vara Sveriges mest otursförföljda pokerspelare, Vigge då. Av någon anledning är turrespelare extra glada att maximera sin otur när de bustar. Eller iaf krydda upp den med både peppar och salt.

I ett teoretiskt perspektiv ska vi som hade turen att klicka på cashgamefliken dag ett i karriären ha en betydligt jämnare inkomst som sakta hackar sig uppåt. En turneringspelare har allt som oftast motsatsen där man istället hackar sig nedåt en längre period och sedan dingar in första priset i Sunday Million. Från ingenstans är man ur hålet man grävt under ett halvårstid. Det går att dra paralleller till trissreklamen, plötsligt händer det! Mycket på grund av detta tror jag många som spelar turneringar just fortsatt med den spelformen. Drömmen som väntar runt hörnet där hörnet illustreras av en söndag. Hade man gjort om utbetalningsstrukturen i turneringar, mindre topptung, tror jag många valt att lägga ner den spelformen. Trots att det enda som borde hända är mindre vinster i cashes men du vinner oftare så i långa loppet får man ut samma lön för mödan. Däremot försvinner drömmen. Drömmen om att riva hem några hundra tusen dollar under en turneringsöndag och sippra på Pina Coladas resten av veckan, månaden eller året. En fin dröm som 99,9% stannar vid just en dröm. Beroende på hur hög ROI (return of investment) vinner vi i snitt några tusingar per turnering vi spelar, om vi ska se det med nyktra ögon. Jag vet att många turrespelare brukar ta något glasvin i slutet på kvällen. Så de väljer kanske helt enkelt att kolla på det med en något dimmig blick. Vem vet? Det enda jag vet är att jag inte ska klicka in mig allt för ofta på tourneyfliken iaf. Om jag nu inte grävt mig ett stort hål, då är det ju perfekt! Ja va fan, vi ses såklart nästa söndag!

Sedan har Ken efterfrågat en skäggbild, here u go!

Idag är det torsdag, ja i alla fall när jag skriver det här. Torsdagar kl 21 brukar jag infinna mig i en idrottshall och spela innebandy med ett kompisgäng. Så var det även ikväll och tur var kanske det. En timme innan träning har ett högt spel precis hoppat igång. Det är en jättefisk som sitter och klickar lite. Jag får syn på gejmet och sätter mig snabbt som attan på kölistan. Jag hamnar först och som ni säkert förstår är det jag som ska in i hetluften om någon lämnar. Jag sitter och väntar samtidigt som pengarna flyger till höger och vänster. Men ingen lämnar, alla fyller bara på sina hårt beprövade bankrullar. Jag bestämmer mig då för att spela innebandy istället för att sitta och titta på färg som torkar i onlinepokertappning.

Två timmar senare har jag raska steg på vägen hem och sprintar hem mot datorn i hopp om att eventuellt vara först i kölistan. Jag ser helt enorma stackar och personen som var bakom mig i kölistan är inte ens kvar på bordet. Jag får sedan höra av folk som tittat på bordet att ”min stol” backat närmre 500k sek och personen snällt fått kasta in handduken. Sen påstår folk att det är dåligt med pengar i innebandy. Med det sagt är det väl bara att konstatera att jag är Sveriges bäst betalda innebandyspelare.

När solen börjar titta in i sovrummet har jag sedan hemkomsten från NZ öppnat ögonlocken. Det tillskillnad från ett par månader tillbaka då jag istället slöt ögonlocken ungefär samtidigt. Är det bara jetlagen som talar? Den har i alla fall hjälpt mig på det rätta spåret. Om vi nu ska påstå att sova klockan 00.00 till 08.00 är det rätta spåret. Merparten gör ju trots allt detta, tro mig, jag har tittat ut många gånger och undrat varför jag inte ser en 30 tummare hos grannen överfyllt med bord mitt i natten. Likadant när man väl var uppe tidigt på morgonen, vad i helvete gjorde alla där? Klockan är för fan 07 och jag tvingas sitta bredvid en arg tant och snorig unge på ett överfyllt tåg.

Tittar jag i spegeln pekar mycket på att alternativ 2 som det rätta, åldern har kommit och ringt på porttelefonen. Efter det jag såg Ylitalo hade odlat upp ett mastigt skägg som till och med fick Dan Bilzerian att skaka en aning. Bestämde jag mig också för att låta rakapparaten bli liggande, i alla fall ett litet tag till. Så rent visuellt kanske det är åldern.

När är det egentligen man blir så där oförskämt pigg på morgonen? Någonstans går en brytpunkt i livet då iphoeklockan blir meningslös och man dansar upp till det klassiska uttrycket ”morgonstund har guld i munn”. Är det förövrigt inte ett jävligt konstigt uttryck? Vadå guld i munn? Än har jag inte vaknat upp med något guld i munnen. Det kanske syftar på folk som har lagningar i munnen, de vaknar ju upp med guld i munnen varje dag, lyckostar!

Man får ge upp lite värde då det finns betydligt större kvantitet av bra bord senare på kvällen, men att sova på natten har också ett värde. Så jag väljer givetvis att tro och hoppas jag har kommit till någon insikt att det är ohållbart att sova dåligt på dåliga timmar och för få timmar. Jag har helt enkelt blivit sundare med en liten hjälpknuff från jetlag, för det kan ju ändå inte ha något med ålder att göra?

Ps, Ken jag är ledsen att jag slowrollade dig för 4 år sen!

Radiotystnaden från undertecknad har varit en produkt av dåligt med tid för att verkligen sätta sig och skriva något med innehåll. Vi var som bekant bortresta i en månadstid, snurrar ni jordgloben så långt det går skulle ni hamna ungefär rätt, Nya Zeeland. En resa som var något helt nytt för mig, både landet och tillvägagångssättet som semestern skulle utföras. Någon typ av backpackerresa, runt tuffandes i en husbil, 70km/h under ett par hundra mil.

 Bortskämd som man är satte vi dock guldkant på vårat ”bp-liv” (backpacker). Bilen vi hyrde skulle i teorin rymma 6 vilsna själar. Vi valde att enbart bo 4st personer på den ganska kompakta ytan istället. Eller ja, våra resterande 2 inneboende var ju Eisens och Ekans förbannande resväskor. Både Christian och Ekan hade packat som om de skulle flytta ner till NZ, öppna klädbutik, slå ut HM och bli världsledande. Något som man förbannade sig över varje morgon då man fick använda gpsen för att navigera igenom alla väskor för att snubbla ut genom dörren.

Vi var inte heller hemskt duktiga på att använda köket i vår bil. Vi kokade dock potatis en gång under resan gång, alltid något! Istället grillade vi en hel del och när ingen annan backpacker kollade på oss, rusade vi iväg från campingen och in till närmaste restaurang. Skamfullt mätta kom vi tillbaka i skymningen likt en ninja när ”BPsen” gått och lagt sig. Backpackers i fårakläder.

I övrigt har vi gjort precis sådant som ni tror vi har gjort. Surfat, hoppat skydive/bungy och varit på sagan om ringen inspelningsplatsen för att nämna lite. Summeringen skulle kunna dras lång till skillnad från många pokerresor man gjort. Man har varit i många städer utan att egentligen gjort eller sett speciellt mycket. Det du sett mest av när du lämnar din destination är sannolikt roomservicemenyn. Så var det inte riktigt här. Vi fick verkligen se landet och vad för aktiviteter det fanns att erbjuda.

Nog om det, väl hemma bjöd Linde mig på en skön förkylning som satte mitt deltagande i UO Köpenhamn i farozonen. Trots vi isolerade Linde i eget rum sista dagen lyckades han smitta merparten av gänget på vägen hem. En aning förkyld tog jag ett klassiskt morgonpendlartåg ner till Köpenhamn runt 8a snåret. Jag har förstått det finns en snuskig fetisch i att folk älskar att läsa om livehänder här i bloggen. Så jag ska inte vara sämre än att bjuda på en. Turneringen har rullat på ganska fint, ända fram till dagens sista level. Jag sitter med 60K på 500/100 i blinds. Jag har näst störst stack på bordet, endast personen direkt till höger om mig har mer.

UTG limpar med ca 40K i spel, alla viker fram till cutoff, vilket är fransosen som har mer marker än mig. Han kastar nonchalant in 2,600. Jag ser en god möjlighet att bara plocka hem handen pre genom en 3bet. Jag ber till pokergudarna att jag har en någorlunda spelbar hand. Pokergudarna ler mot mig och ger mig K7s i klöver, fransosen för smaka på 7,000 från min knapphöjning… trodde jag. Nej då synar UTG-limparen. Baguetteälskaren viker och river av någon franskramsa som sannolikt inte var rumsren. Flop kommer Ts-8s-6c, limparen väljer att donka in 8,000. Synar vi, vilket jag gör, har FI kvar ca 25k i en pott på ca 35k. Med skräckblandad förtjusning tittar jag ner på turn, 8c. Detta ger oss alltså ett kombodrag i form av hålstege och färgdrag. Ganska omgående väljer vår motspelare att checka till oss, jag steker några sekunder innan mina marker ligger i mitten av bordet. Ett par minuter senare viker vår motståndare osäkert upp 99 och ropar ut ”call!”. Märkligt spelat minst sagt och en rejäl pott glider åt fel håll då river var lika blank som bordsgrannens flint.

När jag kom hem gick jag igenom alla brev som låg vid dörröppningen, men saknade brevet om semesterersättningen. Måste kommit bort på posten… Det leder istället till att man får stänga in sig innan sommaren hittar till Sverige och plöja in så mycket volym man orkar med. Väl mött tills nästa tillfälle eller på den virtuella pokerfilten!

Jag ska lämnat vårt köldslagna land i dagarna och därmed stänga igen min del av insamlingen. Vi sätter riktning mot Sagan om ringens hemland, Nya Zeeland. Jag, Pöör Linde, Erik Arvidsson och mannen myten legenden Eisenhower1 ska tura runt i en husbil under 4 veckor. Vår guide består av Per som varit och vänt här tidigare. Tungt ansvar men han har redan visat prov på ledaregenskaper då han tvingade mig att fixa internationellt körkort. Trots att allt pekar på att de mest skiter i vilket där nere. Jag skulle fixa en bild till körkortet, givetvis var automaten död. Då fick man snällt springa till en fotograf och hosta upp 250kr för en 5x3cm bild.

Till råga på allt fanns ingen i hela Kristianstad som kunde fixa körkortet, så fick åka 4 mil ToR. Jag kommer in till motormännens representant kl 15.00, lämnar igen 15.03. Dock 550kr fattigare och en papperslapp med mitt namn på rikare. Å ja, jag hade givetvis bra värde på borden när jag var tvungen att stänga ner grinden, bara för att åka hem till det rökiga hemmet där det printades internationella körkort på dagligbasis. Så tack Per! 🙂

Personligen trodde jag insamlingen skulle ge några hundringar på sin höjd, då Emil Ohlsson redan plockat russinen ur den svenska donationspokerkakan. Men med 22 retweets/delningar och några blogginlägg lyckades vi skramla ihop till 12 795kr! Har sedan några skänk direkt till Fannys bankkonto så har vi fått ihop än mer. Det är dock inget jag vet i nuläget. Hur som helst, jäkligt roligt att folk ville hjälpa till och bidra. Detta ger t.ex. mat åt hela skolan i 10 och en halv månad eller sjukförsäkring till 255 barn i ett år.  Grymt jobbat, tack alla!

Unde…

Fabr…

Tele…

Purp…

Long…

-max…

Elch..

Huld..

SirT…

Tord…

För att följa vad som nu händer med pengarna kika in på: http://fannynylander.blogg.se/

Inlägget senast vill jag anse varit succé, jag gissar att det inte är någon som orkat föra över till bankkontot. Så jag utgår från det tills vidare. Hur som helst har det droppat in 6st olika donationer till pokerstars från inlägget, vilket genererat 1586$. Tack till alla er som varit med och bidragit:

unde…

fabr…

tele…

purp…

long…

-max…

Jag hoppas att vi kan klämma in några donation till innan nästa veckoslut. Därför tänkte jag göra följande. För varje person som reweetar eller delar detta inlägg på facebook/twitter skänker jag 1$ utöver den tidigare donationen per delning, med ett tak på 500 delningar. Jag är lite osäker på om jag ser vem som delar vad på facebook, annars får ni skriva till mig att det är delat. Så kan ni inte själva donera, sprid det iaf, så är ni med och bidrar i alla fall.

”Är du intresserad av att hjälpa till? Sätt in din donation på kontonummer: 503 201 125-5, cleringnr: 8313-9, Sparbanken. Märk insättningen med: ”Ghana+ditt namn” och hör av dig till mig via mail: nylanderfanny@gmail.com, eller telefon 0768-503549, så att jag kan tacka dig och efter resan meddela dig vad pengarna gick till!” – Citat ur Fannys blogg, http://fannynylander.blogg.se/

Eftersom jag vet att pokerspelare som sannolikt ändå är merparten av läsarna här, är lata till grunden. Tänkte jag även att mitt starskonto kunde fungera som mellanhand för donationer. Sedan klumpar jag ihop summan och skickar till insamlingen. Starsnick: MRDjeyDjey.

Min twitter är MRJimmy87