Fler reaktioner på utspelet från SvS

av Jens Jadbäck

Det har kommit en hel del reaktioner på Steens och Källs debattartikel som jag kommenterade i förra inlägget. Inte helt oväntat är de oftast inte positiva…

I Ola Brandborns blogg får vi en intressant betraktelse som jag snuddade vid i min replik.

Lotteriinspektionens Generaldirektör Håkan Hallstedt blev visst lite putt över att jag kallade hans anställda för gorillor. Det var lite dumt av mig men det finns annat som jag har anledning att återkomma till när det gäller LI.

Anders Ingves och Inger Holmström från Paf tycker att Svenska Spel ger en skev bild av verkligheten i en välformulerad replik (som samtidigt är ett lyckat PR-drag).

Om ni har tröttnat på politiken så kommer snart ett nytt facit från Dödarn som ni får klura på över helgen. Må gott!

jens_8bit.png
jens.jadback@nordicbet.com

Go Air In!

av Dan Glimne

Nej, rubriken är ingen felstavning av ”go all-in” – det är faktiskt i stället namnet på ett indiskt flygbolag, som synes:

Go Air In.jpg

Tidigare i år var jag några veckor i Indien och åkte förutom diverse bussar samt nattåget mellan Jaipur och Udaipur (en upplevelse, jag lovar) några inrikesflighter; bilden ovan tog jag på flygplatsen utanför Varanasi. Är det inte sanslöst att poker numera är så känt att man till och med borta i Indien kan döpa ett flygbolag med hjälp av spelets rika språk? Om det nu inte är någon djärvt ordvitsande syftning på de risker man tar på indiska inrikesrutter, förstås… 🙂

byline.jpg

Den näst sista sovjetstaten?

av Jens Jadbäck

Jag hade egentligen tänkt att lägga upp ett roligt litet videoklipp idag men en debattartikel i DN kom emellan. Det är Anitra Steen och Lennart Käll (VD för SvS) som glänser till och menar att ”Vi måste värna om kärnan i den svenska spelpolitiken”. Inte helt oväntat lyckas de istället med all önskvärd tydlighet visa kärnan i hyckleriet i svensk spelpolitik.

”De överordnade målen för regeringens spelpolitik är att förhindra att enskilda hamnar i spelberoende, att göra det svårare för bedrägerier och att stoppa kriminalitet i branschen. Ambitionen är att hålla spelandet i samhället på en acceptabel nivå.”

steen.jpgDetta påpekades av Anders Borg och Maria Larsson när direktiven för spelutredningen presenterades. Jag tror att vi alla är beredda att skriva under denna doktrin, det känns som en självklarhet. Om man mot förmodan inte skulle hålla med så bör man ändå kunna acceptera att det är ett rimligt politiskt ställningstagande.
Steen och Käll menar att detta politiska mål har styrt Svenska Spels verksamhet och samtidigt är de utgångspunkter som betonas i deras uppdrag. Redan här börjar hyckleriet och man får anledning att direkt fråga sig själv, eller varför inte pamparna Steen och Käll, vilken verklighet de lever i. Är det någon som på allvar tycker att det här är punkter som i någon som helst väsentlighet styrt Svenska Spels verksamhet? Det skulle möjligen vara Svenska Spel själva och deras gorillor i Lotteriinspektionen då.

För oss på Svenska Spel är dessa intressen fullt förenliga. Vi tycker att avvägningen mellan ansvar och intäkter är tydlig. Vi ska tillmötesgå kunden med roliga, spännande spel men samtidigt erbjuda ett starkt spelansvar. Vi ska inte leda utvecklingen av spelformer med hög risk. Vi har tydliga etiska riktlinjer för marknadsföring och erbjuder till exempel inte insättningsbonusar och lojalitetsprogram. För oss handlar det om att alltid väga in ansvaret i utvecklingen, marknadsföringen och försäljningen av spel.”

Vi rör oss raskt vidare till citatet ovan. Det här är ren propaganda enligt mall 1A. Det kan tyckas överdrivet men jag får faktiskt en klump i magen när jag läser det. Detta sker i Sverige år 2011. I ett land som är ett av de mest socialt utvecklade länderna på jorden. Det här är fullkomligt vidrigt. Man vilseleder fullt medvetet ett helt folk i syfte att fortsätta hålla dem i monopolets bojor.
Nej, Svenska Spel har förvisso inga insättningsbonusar och lojalitetsprogram (definiera det förresten?) men det är verkligen inte de enda sätten som finns att behålla spelare i sin ömt statliga vård. Vi kan börja med Casino Cosmopols och Svenska Spels rankingturneringar. Är det någon som tror att det bara är en ”kul grej”? Självfallet handlar det om att låta folk återkomma för att kunna hålla sig kvar och bibehålla chansen i rankingen.
Spelkort som gör det enkelt att fortsätta spela betraktar åtminstone jag som en sorts lojalitetsprogram, på samma sätt som att man får rabatt om man köper årskort på casinot istället för enstaka inträden. Det handlar hela tiden om att göra det enkelt att spela och därigenom inte bara få folk att börja spela utan även att fortsätta spela. Allt ifrån Harry Boy till stående lottorader till att trisslotten hänger där i ett snöre bakom kassan på mindre än en armlängds avstånd från expediten vilket gör det enkelt att plötsligt undslippa sig ”en trisslott också tack”.

Det är alltså hårklyverier och ett hyckleri som saknar motstycke som Svenska Spel och alltså inte minst dess högsta ledning ägnar sig åt. Bara det är ju otroligt oroande men vad som är än mer skrämmande är att jag faktiskt misstänker att Steen och Käll själva tror på den här smörjan. Människor som har ett par av landets högsta befattningar är alltså antingen fullkomligt inkompetenta eller hycklare av värsta sort. Jag vet inte vilket av alternativen som är mest skrämmande.

Vi tycker att avvägningen mellan ansvar och intäkter är tydlig.”

Det tycker jag också. Intäkter går före ansvar. Det finns så många exempel på det i er verksamhet att det verkligen är skrattretande.

”Nu höjs röster för en utredning av spelet på värdeautomater och särskilt kopplingen till serveringstillståndet. Det finns även förespråkare för ett totalförbud. Att förbjuda denna spelform utan att ha belyst dess popularitet, den omfattande illegala marknad som uppstått och utan att fundera på vart spelandet tar vägen är sannolikt att göra samhället och de spelberoende en björntjänst.”

JackVegas.jpgOch här har vi då praktexemplet svart på vitt. Visst, det finns illegala spelautomater och det är ett problem, det kan ingen blunda för. Men är det inte ett polisiärt ärende? Bör verkligen Svenska Spel försöka stävja problemet genom att ställa ut fler spelautomater? Man häpnar över hur urbota korkad denna logik är. Ja, möjligen hålls de illegala spelautomaternas antal i någorlunda schack men det totala antalet automater borde vara mångfalt större nu än tidigare – helt och hållet på grund av Svenska Spel. Det i sin tur har lett till en lavinartad ökning av spelmissbruk och än en gång har de inkompetenta pamparna skjutit hela sitt folk i foten. Syftet var att minska spelandet men man har gjort det rakt motsatta.

Jag kan också bidra med lite empiri; jag har under de senaste två åren besökt ca 50 pokerklubbar, på två (2!) av dem har jag sett illegala spelautomater. Antalet Jack Vegas-maskiner jag har sett under samma resor uppgår definitivt till tresiffriga tal. Det tål att funderas på.

”Det överskott som vi genererar används till att finansiera gemensamma åtaganden och samhällsintressen. Det tycker vi är en bra ordning.

Här är det nog ingen som ifrågasätter rimligheten i uttalandet, åtminstone inte som politiskt argument. Det som gör att man genast ifrågasätter ärligheten i uttalandet är att man hellre väljer att sponsra tre pokerspelare än att ge jobb åt 10 sjuksköterskor.
Det är helt enkelt inte trovärdigt. Ni bryr er föga om annat än lönsamheten och det i sig är inga konstigheter.

Det som är äckligt är att ni hycklar om det.
Det som gör mig orolig är att den statliga lotteriinspektionen stödjer er förbehållslöst.
Det som gör mig rädd är att ni inte drar er för att bruka våld mot den som väljer att spela någon annanstans.

snut3.jpg
Ordningsmakten ute på uppdrag av Lotteriinspektionen

jens_8bit.png
jens.jadback@nordicbet.com

Suomiruotsipokerimaaottelu!

av Dan Glimne

Om ovanstående rubrik låter exotisk, kan jag tala om att det är det finska namnet på Pokerfinnkampen; i översättning ”finsk-svenska pokerkampen”. Och det är väl inte mer än rättvist att ha just en finsk rubrik, eftersom årets Pokerfinnkamp slutade i söndags med en ny finsk seger genom Jari-Pekka Honkala.

Tvåa blev ännu en finländare, Jyri Savinen. Trea kom jag, och på femte plats kom finalbordets andre svensk – Stefan Ericsson, som dessutom firade sin 40-årsdag samma dag och för det blev uppvaktad med champagne! Här är en bild när vi två är taggade inför slutstriden mot vårt östra brödrafolk

Pokerfinnkampen 8.jpg

Stefan höstade dock hem två triumfer: han vann dels ”Terminator”-titeln, eftersom man får +20 poäng för varje motståndare ur den motsatta nationen som man slår ut men –10 poäng för varje landsman eller –kvinna, och Stefan eliminerade (om jag nu minns rätt) tio motspelare varav lika många finländare som svenskar! Men Stefan tog även hem ”The Championship”, som utgör en poängsammanställning av den egna slutgiltiga placeringen och Terminatorpoängen! Så någon total finsk överlägsenhet var det inte tal om.

När finalbordet började klev jag in med den minsta markerstapeln, 82K, men lyckades genom lite Gammaldags Hederlig Poker arbeta mig upp till 200K. Bordets enda kvinna, finskan Anne Meri, åkte ut på 7:e plats när Stefan plockade ut henne vilket gav honom den nödvändiga poängen för Terminatorsegern. Sedan slog jag ut Rami Nordström på 6:e plats och Stefan Ericsson på 5:e – ber om ursäkt för att jag plockade ut en landsman, men när han ställde hade jag A-8 och kunde förstås inte lägga den handen. It’s only business, nothing personal. Efter att Savinen eliminerat sin landsman Petri Salminen var vi tre kvar, med 732K för Savinen, 631K för mig och 602K för Honkala; ganska jämnstackat.

I min egen sista giv ögonblicket därefter satt jag på knappen med A-9 och höjde till 110K – mörkarna var 25K-50K med en ante på 5K så det låg redan 90K i potten – men då ställde Jyri Savinen från lilla mörken vilket gjorde att jag tog en funderare efter att Honkala blixtsnabbt vikt. Jag hade sett Savinen prestera åtskilligt med löst spel; han kan läsa min höjning som en ren trycktestning från knappen och göra ett kontramove; han ser att jag har tillräckligt med marker bakom för att kunna vika mig om jag nu bara gjorde ett eget move; han kan ha gjort sitt ställ med ett mellanpar som åttor, sjuor eller sexor eller med K-Q – eller han kan förstås ha en kvalitetshand. Dessutom är pottoddsen sådana att jag för en syn all-in för mina sista cirka 520K kan vinna 520K + 110K + 90K = 720K, vilket gör att jag behöver inte ens vara favorit; det räcker med att jag vinner cirka 40% av gångerna. Plus att man måste gambla lite om man ska vinna en turnering, så till sist sa jag ”Call!” och ställde också.

Jyri vände upp Q-Q. Aldrig, aldrig någonsin förr hade jag lika intensivt önskat mig ett ess på brädan som just där och då… men det kom förstås inte och jag var ute på tredje plats för 4520 euro. Här är en bild från början av finalen; slutsegraren Honkala till vänster i kepsen, jag i mitten och slutlige tvåan Savinen till höger.

 Pokerfinnkampen 7.jpg

Ett tack till Helena Forsell för ovanstående bild! Fast ett ess på brädan där och jag hade haft 1,25 miljoner i stapeln och Savinen lite över 100K och Honkala lite över 600K, det hade vattnats i munnen då… men jag ska definitivt inte klaga över tredjeplatsen och att få bli bäste svensk. Och framförallt vill jag tacka alla medspelare och arrangörsgänget Poker Icons för en riktigt trevlig tillställning! Räkna med mig i startfältet nästa år igen!

byline.jpg

”Facit” Till Macau-AK:n

av DÖDARN

Tack för alla ögonöppnare och analytiska perspektiv på hur A-K-handen skulle kunna ha spelats annorlunda.

Hade jag haft 100 big blinds vore ett sexbetställ gjutet. Men, med 200 big blinds djupa spelade jag med en annan plan. På äldre dagar föredrar jag att spela med mindre varians. Mina nerver är ärrade nog som det är efter flera års sjöröveri på 10-20-borden. På den tiden var det lekstuga. Idag är det pengar.

Min motspelare, den unga grindern, var en tight en jäkel. Han var där för att vinna stadigt och ämnade inte ge bort ett korvöre i onödan. En ung student vars enda plan var att dryga ut studentkassan under sina studieår.

Vore det en 35+:are, oavsett nationalitet, skulle pengarna ha åkt in i potten likt dragna med magnet, men likt Sun Tsu säger så är ”konsten att strida att veta när man ska strida.” Detta kändes som en strid jag sannolikt skulle förlora. Att dessutom torska 200 big blinds i en slaskhand vore inte guld för mitt momentum.

Så, jag valde en annan linje: att fyrbeta som block och för info. Folket vid bordet har varit väldigt sparsamma med både tre och fyrbets. Skulle han fembeta mig så ansåg jag mig ha ringat in hans range tillräckligt för att motivera ett vik. Jag var trotsallt bara inne med 16% av min stack och kände mig inte pottbunden på något vis. När han valde att fembeta så vek jag min A-K.

Denna hand har, enligt min mening, flera olika optimala spel beroende på motståndet. Vill jag få in pengarna mot en spelare som jag vet antingen sitter med Q-Q, K-K eller A-A? Jag ställer mig faktiskt tveksam till hur stor sannolikheten är att han skulle fembeta en A-K ur position – när han dessutom pottcommittar sig med sin fembet pre – med tanke på deras annars så sparsamma och försiktiga tre- och fyrbetsrange.

/DÖDARN

Superbloggen-DÖDARN.png

Har du frågor eller kommentarer kan du maila mig på dodarn@comeon.com. At your service!

Som när en 4-åring blir arg på sin cykel

av Simon ”Dybban” Lindell

Jag har precis fått in allt på turn med stege mot toppset på ett finalbord under söndagsgrinden.
– Du spelar jättebra Simon, säger flickvännen som sitter bredvid i soffan.

Jag ler nöjt. Hon förtydligar ännu en gång perfektionen i mitt spel.
– Det gjorde du bra.

River parar brädan, och min stege förlorar mot en kåk. En sekunds tystnad. Sen faller himlen ner.
– Oj, säger hon.
– Men fyyy faaaaan! Jääävla daaaatooor! skriker jag i århundradets psykbryt.
– Men det är väl ingenting det, Simon. Så förlorar man i poker, lugnar hon.
– Jaaggaagajjaaaanäääänuuu gör jag sönder den här datorn, spotthulkar jag fram.
– Nej, nej, nej, hörrudu, replikerar hon med ännu stillsam stämma.
Jag svarar med ett kackalorum av ohörbara svordomar, samtidigt som jag rusar mot ytterdörren.
– Nuuu gör jag sööönder, den här jääävla, jääävla dumma datorn!!

Flickvännen kan inte hålla sig för skratt. Jag hinner höra hennes fnissande precis innan jag lämnar lägenheten. Vänder mig om för ett sista statement angående att jag visst kommer göra sönder datorn.
– Det göör jaag!! Så det så!!

Utifrån ser det ungefär lika roligt ut när en ”vuxen” människa får psykbryt på grund av en förlorad pokerhand som när en 4-åring blir förbannad på sin cykel. För visst har samtalet ovan vissa likheter med konversationen i denna lilla film? Dybban på cykel. Efterspelet av en bad beat.

Byline Simon.png

Finalbord i Pokerfinnkampen

av Dan Glimne

I går spelades nästan 20 halvtimmesnivåer av Pokerfinnkampen borta i Tallinn, medan de 131 startande reducerades ned till finalbordets nio. Själv hade jag glädjen att hamna på samma bord som vännen Magdalena in de Betou, som synes:

FINNKAMPEN 3.jpg

Dessvärre åkte Magdalena på 16:e plats – hjärtskärande nära the money – när hennes J-J förlorade slantsinglingen mot A-K. Synd, hon vann ju faktiskt Pokerfinnkampen året 2008! Dock blir hon inte utan en liten vinst, eftersom vi när vi under större delen av turneringen låg över snittstapeln passade på att byta 5% med varandra, och jag lyckats ta mig till finalbordet som i skrivande stund börjar om en och en halv timme. Så här ser prisstrukturen ut för de tretton betalande platserna:

FINNKAMPEN 4.jpg

Då är det bara att hålla tummarna för er superbloggare! Dessvärre är vi bara två svenskar, Stefan Ericsson och jag mot sju finländare. Men här ska den blågula fanan hållas högt ändå! 🙂

byline.jpg

Hur Man Charmar En Kvinna

av DÖDARN

Inledningsvis vill jag understryka att facit till A-K-handen följer. Detta är bara en inflikare som råkar passa väl, dagen till ära.

Hur skadad är man sedan alla pokerår? Nedan följer en hint.

Häromdagen pratade jag med tjejen. Hon sa att hon skulle på Halloween-fest i London där hon bor. För enkelhetens skull och för att slippa köpa en outfit bestämde hon sig för att köra på det sistnämnda av det klassiska pimps and hoes-temat.

I förrgår kväll, på väg ut på en night in town, MMS:ade hon mig en bild på sig själv där hon stod i en knäppt, röd kappa och med skarp och tydligt markerad maskara runt ögonen. För att skoja till det frågade jag henne ”om hon bara hade BH på sig under rocken nu när hon klätt ut sig till luder?”. ”Vad menar du?”, svarade hon. ”Det är ju på lördag! Ikväll ska jag på rockklubb med jobbet.”

Hur man charmar en kvinna, del 1.

/DÖDARN

Superbloggen-DÖDARN.png

Pokerfinnkampen är i gång!

av Dan Glimne

Här borta på Olympic Park Casino i Tallinn – neutral mark? 🙂 – är Pokerfinnkampen i gång, och i går spelades en förbrödrande och -systrande warmupturnering under god stämning:

FINNKAMPEN 01.jpg

Det är inte bara svenskar och finländare som möts, utan även ålänningar – med egna patriotiska inslag, se nedan – och en och annan förskrämd estländare som faktiskt vågar sin in i lokalerna!

FINNKAMPEN 02.jpg

Närmare rapportering från mig kommer att dyka upp på

http://se.unibet.com/poker/blog

och glöm inte att hålla tummarna för blågult! I dag klockan 11.00 svensk tid börjar huvudturneringen!

byline.jpg

Ett nytt och konkurrerande VM i poker

av Dan Glimne

Länge har först Binion’s Horseshoe, och sedan Harrah’s och numera Caesars Entertainment Corporation som i dag äger varumärket WSOP, arrangerat den turnering som anses vara världsmästerskapet i poker: Main Event i WSOP. Med åren har också ett antal sidoturneringar i WSOP, i Omaha och sjukorts stötpoker och annat, fått en halvofficiell status i programmet med orden ”World Championship” tillagt.

Men är WSOP:s turneringar, Main Event inkluderat, verkligen de enda, riktiga och oomstridda världsmästerskapen i poker? Om den saken finns det faktiskt skilda åsikter.

Som jag tidigare nämnt här i Superbloggen finns det ett tjugotal spel som du kan bli officiell världsmästare i; och det generellt utmärkande för dessa är att det finns en organisation bakom, som i kraft av allmänt erkännande arrangerar den tävling eller den serie av tävlingar som leder fram till detta världsmästerskap, och en titelhållare. Inom schack finns FIDE, Fédération Internationale des Échecs; inom mahjong finns WMF, World Mahjong Federation; och inom damspelet finns FMJD, Fédération Mondiale de Jeu des Dames. Inom backgammon däremot är situationen liksom i poker mera oklar, eftersom där finns bland annat World Backgammon Federation, World Backgammon Association och World Series of Backgammon som alla arrangerar stora turneringar; dock finns en allmänt accepterad ”överenskommelse” om att se den årliga turneringen i Monte Carlo i juli som det spelets eget världsmästerskap.

Och i poker, för att återgå till huvudämnet, har alltså Main Event i WSOP kommit att ses som det rådande VM i spelet – inte minst för att WSOP 1971 var den första regelrätta turneringen någonsin i poker.

Men nu föreligger en allvarlig utmanare: nämligen International Federation of Poker som klart deklarerat att de ska ta upp kampen mot WSOP, som ju i grunden är ett varumärke ägt av Caesars Entertainment Corporation. På deras webbsajt

http://www.ifpoker.org/

utannonseras nu deras första världsmästerskap, IFP World Championship of Poker, som inleds den 19 november i London och kommer att ha 130 inbjudna spelare från hela världen. De nio finalisterna kommer att mötas vid ”The Table” och göra upp om en prispool på 500 000 dollar, varav 250 000 går till vinnaren. Nästa år, är det sagt, kommer IFP-världsmästerskapet och The Table att vara öppet för alla som vill delta.

Dessutom kommer man redan den 17 november att arrangera en internationell lagtävling i duplikatpoker, enligt bridgemodell: de 12 deltagande sexmannalagen, från tolv olika länder, kommer att spela så att identiska givar delas ut vid de olika borden; och så gäller det förstås för lagmedlemmarna att få ihop mest marker. Spelplatsen för denna internationella lagtävling är remarkabel: ombord på gondolerna i det jättelika pariserhjulet London Eye! “[…] the isolation of the London Eye pods ensuring that no information can be shared between tables”, som man skriver på webbplatsen.

Några reflektioner infinner sig: (a) det är trist att inget svenskt lag finns representerat i duplikatturneringen, eftersom Svenska Pokerförbundet hittills ignorerat alla inviter från IFP; och (b) vad för slags chanser har IFP:s världsmästerskap att utmana det gigantiska maskineri som utgör WSOP? Säkert finns det anledning att återkomma i ämnet.

byline.jpg

Sida 171 av 223