Det är inte bara poker du kan bli världsmästare i: faktum är att det finns ett tjugotal spel – mahjong, shogi, go, Scrabble, renju (”luffarschack”), xiang ch’i, dam, Stratego, schack, Monopol etc – i vilka du kan erövra en VM-titel, i kraft av att det finns erkända turneringar uppbackade av en organisation med internationella förgreningar; samt en lista över tidigare vinnare, i vars exklusiva sällskap du kommer att upptas om du lyckas med bedriften.

VM i backgammon t.ex. arrangeras av tradition varje år i juli i Monte Carlo, och vinnaren 2011 blev japanen Takumitsu Suzuki. Man eftersträvar en viss klass på deltagarna, varför klädkod tillämpas; det har hänt att deltagare spelat i smoking! Till spel vars VM däremot kommer mera i skymundan här i Europa är oware, den internationella formen av kalaha. För några år sedan mötte jag i en match i London den dåvarande världsmästaren i oware, Trevor Simon från Antigua; det är väl onödigt att påpeka att jag fick rejält med spö…

Bridge är ett annat skicklighetskrävande spel där lag-VM – kallat Bermuda Bowl – spelats sedan 1950, om än i lite andra former än i dag. Årets lag-VM i bridge arrangeras den 16-29 oktober i Nederländerna, och bland de bättre lagen meritmässigt är faktiskt Sverige! Jag tog ett samtal med vännen Ola Brandborn som har en gedigen bakgrund i tävlingsbridge, och frågade honom om Sveriges chanser; jo då, Sverige tillhör mycket riktigt förhandsfavoriterna och har god chans till en medalj! På sajten https://se.unibet.com/betting, om man klickar på ”bridge” till vänster, står ”vi” just nu i oddsen 7,50 till guldet – efter Italien och USA 1, men före Nederländerna, Polen, USA 2 och en lång rad andra nationer! Samma sak gäller på sajten PAF som Ola jobbar för, Sverige är med i den oddsmässiga toppen. Hmm, man kanske skulle vara patriotisk och trycka in ett spel på blågult?

En i min bekantskapskrets är amerikanen Jonathan Cerf, den förste icke-japan som vann VM i Othello. (Avdelningen onödigt vetande: hans mammas kusin var den berömda dansösen Ginger Rogers!) Året var 1980, och naturligtvis hade han några månader dessförinnan segrat i USA-mästerskapet. Han berättade då för mig följande anekdot:

Dagen efter att Jonathan vunnit USA-mästerskapet vaknade han i sin säng på hotellet i New York och bläddrade i tidningen och såg att det skulle vara en demonstration av Othello inne på det kända leksaksvaruhuset FAO Schwartz på Femte Avenyn, så efter frukosten klädde han på sig och promenerade dit. Den som demonstrerade spelet vid en disk var en ung tjej, och hon var duktig: hon vann hela tiden över den ena utmanaren efter den andra i den långa kön av intresserade, ungdomar som vuxna, men till sist blev det Jonathans tur.

Han fullkomligt sopade brädet med henne och vann matchen med 35-0; spelplanen blev inte ens full. Då blev demonstratrisen jättearg och krävde en returmatch, som Jonathan vann med 62-2. Då blev hon ännu argare, och fräste åt Jonathan: ”Du borde ha ställt upp i USA-mästerskapet i går!”

”Det gjorde jag”, svarade han med mild stämma.

Då hajade hon till och frågade Jonathan: ”Hur gick det för dig?”

”Jag vann”, svarade Jonathan – och så blinkade han åt henne och gick därifrån.

Men det som verkligen retade Jonathan efteråt, berättade han sedan för mig, var att han inte kom på idén att först ringa runt till de övriga finalisterna som också bodde på samma hotell; då kunde de ha gått dit i samlad tropp och ställt sig på kö. ”Hon kunde ha fått en intressant eftermiddag”, som Jonathan formulerade det…

Poker kan, om man nu bortser från pengarna som är involverade, framstå som rätt oskyldigt; men får ett spel – sällskapsspel – handla om vad som helst? Kärnvapenkrig? Självmordsbombare? På sajten

 http://www.algaspel.se/sv-SE/Blog.aspx

tar jag upp ämnet, och berättar bland annat om varför kinaschack inte får säljas i arabvärlden, och hur det kommer sig att den tyska upplagan av Risk är unik i världen! Och i mina senaste notiser på

 http://pin.pokerstrategy.com/

kan du läsa om hur ett pokerparti gjorde att den legendariske John ”13-tummaren” Holmes hamnade i porrfilmsbranschen, och du kan se ett över hundra år gammalt vykort som satiriserar hela kasinoindustrin. Isn’t this world a crazy place, som Vanessa Williams sjunger…

Facit till cash game-handen

När ingen leder ut floppen vet jag att ingen varken har Q-9 för stege eller par plus stegdrag, det vill säga 10-Q, J-Q eller K-Q, för dessa händer hade de aldrig gett ett frikort med. A-Q är uteslutet, för denna hand hade höjts 100 procent av gångerna preflop. Spaderfärgdragen i sen position hade skickat en kula, varav jag inte känner till spelarna i tidig positions spelstil väl nog för att veta om de hade chansat och lett ut med ett färgdrag trots flera spelare efter.

Turn, som ger mig bottentvåpar, levererar en rad nya möjligheter med ett andra ruter. Eftersom både ett spader- eller ruterdrag bör ta ett skott på denna bräda om det checkas till dem bestämmer jag mig för att göra draget dyrt. Likaså vet jag att spelarna i sen position inte kommer att låta chansen att stjäla potten gå dem förbi. Jag checkar igen, eftersom en turnsatsning är obligatorisk. Mycket riktigt satsar en kille €22,50 i €30-potten. Det viks till mig och jag slår om till €70. Han synar bara och nu vet jag att han inte har ett set, tvåpar eller 8-9 (för den låga stegen), för dessa hade han höjt tillbaka med igen för att gardera sig mot ett eventuellt drag från min sida.

River kommer mardrömskortet ruter knekt. Mitt tvåpar blir värdelöst och till och med skit som K-2 off har mig slagen. Likaså satt ruterdraget, det faktiskt mer troliga draget att sitta med tanke på att spaderdraget checkades av samtliga på flopp.

Då det inte finns nåt egentligen värde i att satsa (för vilken sämre han ska jag slå?) så väljer jag att checka för att se vad han gör. Han satsar 100% pott, €170 i €170-potten. Jag har 2:1 för syn och nu sätter kugghjulen igång att snurra i skallen. Har han det eller har han det inte? En bra spelare kan mycket väl satsa 100% pott i detta läge med syfte att det ska se fiskigt och desperat ut, samt eftersom denne vet att en fiskig spelares synrange är stor med en så saftig bräda. Men, å andra sidan så är det en satsning som skriker bluff. Jag är väldigt nära att trycka på synknappen, men efter några minuters funderande viker jag med tanken om att samla information om honom (och resten av bordet med för den delen) innan jag börjar göra hjältesyner. Han vänder upp Q-8 off-suit och tar hem potten. Frågan är om mitt vik är korrekt ur ett långsiktigt GTO-perspektiv. Hur stor är den allmänna sannolikheten att han är en fisk kontra sannolikheten att han är bra? Är den 75-25%, eller mer? Vad tror du?

/DÖDARN

Efter mycket kontrollräknande vad gäller titeln Årets Spelare/Player of the Year i online-SM 2011 är nu resultatet klart; och vinnaren blev pokerlegendaren Christer ”whoisthisguy” Johansson, från Höllviken!

Till sin redan tunga meritlista kan han alltså nu lägga även denna utmärkelse. Christer fick en bra start genom att direkt vinna första turneringen i serien, Omaha Hi-Low, och släppte sedan aldrig greppet: genom ett solitt spel och placering efter placering höll han sig kvar på den översta platsen, och kommer nu att belönas med en resa till WSOP i Las Vegas 2012. Men det var ingen lätt uppgift, han jagades hela online-SM igenom av tufft spelande och duktiga konkurrenter… Så här blev för övrigt resultatet av de tolv översta platserna på listan:

(1) Christer ”whoisthisguy” Johansson, 554 poäng

(2) ”purjo10”, 527 poäng

(3) ”Dumsnut”, 481 poäng

(4) ”El_Ladron”, 433 poäng

(5)”Kempe”, 432 poäng

(6) ”wheelinho”, 429 poäng

(7) ”jovisstmen”, 403 poäng

(8) ”v4skovic”, 401 poäng

(9) ”eric_berner”, 395 poäng

(10) ”Malen43”, 394 poäng

(11) ”compas”, 389 poäng

(12) ”sandsater”, 375 poäng

Halvfet stil betecknar spelare som tog en individuell SM-titel. Och då fick frågan ”whoisthisguy” ett bra svar…Christer, ett personligt grattis till den tunga utmärkelsen! Jag bjuder på en drink i Vegas nästa år!

Nu är det snart dags för PokerFinnkampen igen. Som bekant åker ju Sverige alltid på däng i den tävlingen, kanske dags att göra något åt det snart? Endast två svenskar har vunnit; 2007 var det Mikael Bredenberg och 2008 tog Magdalena In de Betou hem segern – och det heads up mot Gusten Sjöberg. Har för mig att det ändå inte räckte i insamlande av totala rankingpoäng och Finnarna vann även de åren.

Tyvärr kan jag inte delta i år vilket är oerhört synd då det är en av årets absolut roligaste tävlingar. Jag hörde på omvägar att man nu släppt extraplatser till eventet, (mer info finns på http://pokerfinnkampen.com/) så ni som inte har helgen 28-30 okt inplanerad får verkligen inte missa det här! Själv har jag en rätt fin svit från Finnkampen och blivit bäste svensk inte mindre än två gånger. Slut med skryt nu, har kommer en liten turneringsberättelse från 2009, vi kastar oss rakt in i handlingen efter att jag berättat om resan dit. Vill också fåfängt nog påminna om att jag gått ned 15 kg samt skaffat nya glasögon sedan det här äventyret.

——
Dagen efter börjar huvudturneringen. Buy in €450+50. Jag tightar till mig efter en sträng uppstramning av Lisa kvällen innan. ”Du spelar bra och bombar bort dem hela tiden. Men det funkar bara i 20-30 minuter sedan vänder de på steken” säger hon. Och hon har givetvis rätt.
Jag får lite händer. Tre stycken QQ närmare bestämt. Får ingen action på två av de men vinner en halvstor pott med den tredje och är därmed på strax över startstack. Behövde lite återhämtning då jag missat en AK och lite annat.

Ser inte så ljust ut nu…

Jag hamnar på samma bord som Anton och Lisa efter ca en timme. En kvart senare höjer en tjej vid bordet upp. Lisa slår om och den första tjejen slår om igen. Lisa synar bara och floppen kommer A-6-8 med två spader. Tjejen betar och Lisa ställer. Blixtsyn från tjejen. Lisa har AK, den andra har AA, surt nog kommer K på turn också men det spelar ingen roll. Lisa åker ut på 50:e plats av 51 och som första svensk. Sånt som händer, känns inte som hon hade kunnat göra så mycket annat, särskilt inte som att de båda damerna hade varit i batalj innan när Lisa ett antal gånger slagit om hennes höjningar preflop så att hon blivit tvungen att folda.

En större överraskning är Anton Körberg. Alltså, den killen kan spela poker. Jag menar att han kan spela riktigt BRA poker också. Han bygger sin stack säkert.

Anton tar hem ännu en pott…

Själv är jag nere på 7000 och får byta bord. Efter en liten stund hamnar Mackan Palm till vänster om mig. Det börjar närma sig det läget då man måste börja ställa. Jag stjäl på så gott jag kan. Har rätt bra koll på bordet så jag kan stjäla mer eller mindre säkert. Torskar en stor pott men vinner en ännu större när jag får in smeten på Q-hög bräda med Q-J. Killen som synar har 5-6 och ett färgdrag. Han missar lyckligtvis. Jag är nu uppe på 37 000.

En bister Marcus Palm

Om jag får klappa mig själv på axeln lite så fortsätter jag att spela bra. Jag minns faktiskt inte exakta händer just nu men jag jobbar mig upp till ca 80k. Då ställer en shortstack från knappen. Jag har A-7 och synar. Han har Q-2 och A-7 får stå. Jag stjäl vidare då det börjar dra ihop sig till finalbord.

Väl på finalbordet får jag stifta bekantskap med Matti. En (surprise, surprise!) – full finne! Han sitter i ett par fjantiga skämtsolglasögon med en julgranskula fäst vid ena örat. Och han snackar. Och snackar. Och snackar. Jag tycker sånt är roligt ibland men den här killen kunde liksom inte snacka ”bra”. Det han sa var inte roligt. Det var bara pinsamt på ngt sätt. Jag tryckte in iPod-lurarna och maxade volymen. Då skulle fyllot givetvis börja prata med mig. Ignore, ignore, ignore. Han blev lite sur (tror jag, jag hörde ju inte vad han sa).

Av någon anledning får jag iaf för mig att höja upp med 5-6s från mittenposition. Jag betar 5000. Den tightaste liraren vid bordet slår om till 11 000. Jag synar motvilligt och floppen kommer 5-6-8, regnbåge. Klonk. Helt enligt plan. Han har ju ngt överpar och kunde jag bara träffa ngt fint så har jag honom. Hade han höjt upp mer hade jag blivit tvungen att folda pre.
Jag checkar iaf och han betar 16k. Jag steker en stund och ställer in, försöker få det att se ut som en bluff. Han steker sjuuukt länge men till slut lägger han. Jag är nu uppe på 125k.

Mellan mina snygga spel sticker fyll-finnen in och visar upp bluff efter bluff. Standardmönstret är att finnen höjer, får en syn och sedan degar rakt ut. Oavsett om han har position eller ej.
Jag plockar upp KQ i position och höjer upp. Fyllot synar. Jag checkar mörkt och floppen kommer K-J-8. Fyllot degar och jag instasynar. Då har den förbannade tomten hittat AK! Tiiiiiiilt! Ännu mer tilt är att han är chiptvåa med ca 80k och jag är nu nere på 45. Jag blindas ner och vi är några shortstacks på FT. Jag lyckas iaf klänga in mig i pengarna efter ytterligare några stölder. Behöver kanske inte säga det men fyllfinnen är vid det här laget massiv chippie.

Fyllfinnen till höger i bild. Samma kille som i ett berömt youtubeklipp för övrigt.

Spelet bryts och återupptas nästa dag.

Klockan är fortfarande inte så mycket och vi drar igång en sng. Sjuk uppställning i den för övrigt: Jag, Franke, Dansken, Lisa, Klonkarn, Chrille Lång, Anton Körberg och ett gäng andra. Det beslutas om rebuy i 24 min och det hela är ett allmänt kaos. Jag och Franke bombar friskt och till slut är jag inne med 3 rebuys men åker ändå nästan direkt efter rebuyperiodens slut med 9-9 mot Antons A-10.
Jag går och lägger mig, har ju ändå ett finalbord att tänka på.

Finalbord!

Jag intar en stabil, men ofräsch frukost på Reval Park och sätter mig sedan vid finalbordet. Jag ligger sist men har ändå gott hopp då jag har bra koll på spelarna. Min stöldturné börjar fint. Jobbar upp mig till över 50k men det blir ingen riktig action vid bordet. Får bl.a en KK men utan syn.
Jag får A-Qs på knappen och höjer upp. Fyllfinnen i BB ställer. Jag måste syna. Vinner jag den potten är jag chiptvåa med över 100k. SÅJA! Finnen har A-8. Dessvärre kommer det ju en 8:a på floppen och jag åker på femte plats. Lite drygt 26k eek blev det.

Fyllfinnen fortsätter att klonka friskt. Bland annat lyckas han som underdog få in smeten med 6-9 mot A-9, A-2 mot A-7 samt med 9-9 mot A-A. Han drar ut. Varenda. Jävla. Gång. Helt bisarrt. Jag kände mig mordisk vid railen kan jag meddela. Inser ju dock att det inte spelar ngn roll om min A-Q hade fått stå. Han hade dragit ut i ett senare skede ändå….
Till slut är finnen HU mot Minna, samma tjej som slog ut Lisa. Jag ber till Gud att hon ska få vinna då hon spelat riktigt bra medan fyllot spelat helt åt h*lvete och som jag skrev: dragit ut, dragit ut, dragit ut. Minna vinner till slut, jag såg tyvärr inte handen eftersom jag skrev detta medans det hände men det var iaf skönt.

Minna Ritakorpi med vinnarhanden

jens.jadback@nordicbet.com

Så du tycker att du och dina pokerpolare festar ordentligt? Du ligger rejält i lä…

Den legendariske skådespelaren och kvinnojägaren Erroll Flynn (1909-59), som 1935 blev stjärna nästan över natten för sin titelroll i äventyrsdramat ”Kapten Blod”, var mycket förtjust i poker, hade ett regelrätt spelgäng i Hollywood och fraterniserade flitigt med medlemmarna i detta. När en av dem, teaterlegenden John Barrymore, avled 1942 bröt sig Flynn – enligt vad kollegan David Niven berättar i sina memoarer – på natten in hos begravningsentreprenören, shanghajade Barrymores lik och lastade in det i passagerarsätet i sin bil för att ge sin gamle dryckesbroder en sista magnifik krogkväll, komplett med barbesök, drinkar, inhyrda prostituerade och ett parti poker!

 Det slår mig lite hårdare för varje gång jag sätter mig vid ett pokerbord. Det klassiska citatet:

”Poker is a lot lika sex, everyone thinks they are the best, but most don’t have a clue what they are doing.”

Spelarna i EMOP Barcelona är inget undantag. En del tror att de är gudabenådade soulreaders. Bestialiska mördarsniglar som kommer att suga markerna av övriga lucky loosers. Och de är inte sena att tala om det. ”Just wait, I’ll eat you alive babyface”.

Samma personer står sedan, med en cigg i pausen, och talar om hur de kan tillfredställa en kvinna på hundra olika sätt. Redan vid pokerbordet har jag försått att det är mycket snack och lite hockey när det gäller bägge aktiviteterna. Tomma tunnor skramlar mest, har jag hört.

Redan efter några händer (blinds 25/50) får jag AKo på knappen och trebetar en egensinnig hårboll till spanjor som höjt till 150 och fått en syn. Det är guld att få kvalitetshänder på knappen då folk sällan tror på att man faktiskt har en hand. Jag höjer till 525. Endast lurvet synar, vi har båda startstack på 20k. Flopp 244 regnbåge. Check. Det ligger cirka 1300 i potten. Jag betar 800. Spanjacken synar. Sätter honom direkt på ett lågt pocket och bestämmer mig för att skjuta även turn. Ofta är folk försiktiga i början av en turnering och foldar hellre än tar strid när de får känna blåslampan i baken. Turn 5. Får hålpipa till råga på allt. Betar ut 1650. Syn igen av spanjoren. Inte så bra. Kanske har han så bra som 99-1010? River bjuder på ett vackert A. Check igen. Nu gäller det att ta betalt och jag betar drygt 3k. Hårbollen stånkar och stönar. Och synar till sist. Med KK!!! Han klagar på otur. Jag tycker personligen att han misshandlar en fin han och får skylla sig själv. Bra start för dybbish.

Spelade med min polare ”Skäggets” turkeps. Den gjorde inte så mycket nytta. Förutom äran att se ut som världens yngsta 28-åringen. Eller världens äldsta 12-åring kanske?

Ligger rätt lågt närmaste timman. Får inga bra lägen. Efter ett tag vill jag dock utnyttja att jag legat som en gammelgädda och väntat på byten. Trebetar rutinerade slasktratten Johan Bergs höjning i position med 10 4s. Ett infall så dumt att jag måste skylla på tillfällig sinnesrubbning. Kan det ha varit värmen, vätskebristen? Självfallet vill Berg (med mängder av framskjutna turneringsplaceringar) knappast lägga sig. Och det slutar med att jag bluffar bort halva stacken då han träffar en färg på river med sin 10 7s. Visst, träffar han inte river så vinner jag, men likväl, dag 1 är en transportsträcka där det gäller att minimera riskerna. Och bygga på stacken i sakta mak och koncentrera sig på fisken, inte de svenska proffsen. Nog om det. Med en stack på runt 15-16k får jag snart byta bord.

Där väntar en guldgrävares Klondike. En svensk öppenhjärtlig medelålders dam berättar gärna om sin tighta strategi vid bordet. I takt med att rödvinsglasen försvinner nerför hennes strupe, lättar hon dock upp sitt spel. När den pratglada donnan, heads up, får frågan av sin motståndare hur mycket hon spelar med. Svarar hon snabbt:

– Allt jag har! och pekar på sina markerstaplar.

Jag och min vän, Tommy, sitter med breda leenden vid bordet. Samma dam synar lite senare en all in med A4 i ruter. När hon förlorat mot AK förklarar hon sitt spel.

– Jag spelar alltid ruter, sa hon.

– Jo, men det är helt rätt. Det brukar jag också göra, svarar Tommy snällt och nickar förstående.

Vid det här laget skrattar jag så mycket att en stomipåse är på sin plats. Jag blir alltid kissig när jag har för kul.

Bordets härskartupp, mannen som får kvinnorna att gå ner i spagat i sängen och smiskar upp ungdomarna vid pokerbordet, är en gråhårig spanjor. Han ser ut att heta någonting med El eller Don. Vi kan kalla honom El Don. Eldon.

Blindsen är nu 150/300+ante. Eldons taktik består av att limpa in i v a r j e pott för att sedan syna uppspel, träffa toppar och stoppa in markerna. Enkelt och genialiskt kan tyckas. Ibland upplever jag kärlek vid första ögonkastet. Som nu. Jag älskar Eldon. Eller rättare sagt, att han har marker och sitter vid mitt bord.

Som vanligt limpar gråstänket in för 300. Jag viker upp Q10s på cut off och höjer till 1050 för att isolerar gubben. Alla lägger sig och Eldon synar. Han har haft bra flyt tidigare och sitter med nästan det dubbla av min 17k-stapel. Flopp Q 5 2 med två ruter. Bra flopp. Eldon checkar. Här väljer jag att checka bakom av flera anledningar. Har gubben ett färgdrag kommer han att checkraisa, då han är helt sjövild. Har han en dam kommer han att göra samma sak, och jag vill inte bygga en stor pott med min tämligen slätstrukna hand, då jag vid en checkraise famlar i blindo. Därför håller jag hellre ned potten, och kan då lättare få betalt av en sämre hand senare i handen. Turn ruter 6. Gubben ser på sina kort och checkar igen. Med tre ruter måste jag givetvis beta. När Eldon inte betar ut är jag dessutom säker på att han inte har ett högt ruter. 1400 kostar det om han vill se en river. Han kikar ännu en gång på sina kort, och gör det så uppenbart att jag lyckas se en svart sjua. Får jag dåligt samvete för det? Nej. Gubben får skylla sig själv. River spader 9. Eldon ser överlägsen ut och checkar snabbt. I vanliga fall värdebetar jag här 95 procent av gångerna. Men nu? En svart sjua? Q7 har han inte, det är jag säker på då han aldrig checkar turn med toppar. Av någon anledning får jag för mig att han rivrat stege. Check. Eldon viker nöjt upp 78o utan ruter och verkar tycka att hans spel är magnifikt. Jag säger nice hand och muckar. Samtidigt ber jag till gudarna att han är lika dålig i sängen…

Något varv senare (blinds 200/400+ 50 ante) har jag runt 20k i stacken och viker upp JJ. Sin vana trogen har Eldon limpat igen. Den här gången höjer jag till 1500. Det spelar ingen roll hur mycket man höjer, han synar ändå.

– You raise every time, I eat you alive, viskar han med ett leende gjort för en greve.

Sen slänger han in 1500. Vi är heads up och floppen kommer 4 6 7 regnbåge. Eldon lekar tapper matador och slänger in sju tusenmarker i potten på runt 4k. Jag har inget val annat än att stoppa in min stack. Har han mig så får han ha det, men det finns egentligen inte en chans i rymden att han spelar ett tvåpar eller set på detta vis. Min all in replikeras av en blixtsyn. Eldon slänger fram A7 som om handen är nötterna. Jag ser för mitt inre hur jag kommer att bli uttdragen. Turn 3. River 5. Stegen hamnar på bordet för split pot. Eldon garvar gott och tycker att rättvisa skipats. Jag tar något starkt för att lugna nerverna. Och dör lite inombords.

En halvtimma senare får Eldon in alla markerna i en pott på 120 bb med K9 mot 1010 på brädan K Q 10. Jag gråter när han lämnar mig. Och hämtar mig aldrig riktigt igen. Visserligen går jag vidare till dag 2. Men med en stack byggd av småsten. Väl där åker jag rättvist ut efter bara fyra händer.

Jag förlorade oskulden för 14 år sedan. Men jag är än i dag, och kommer säkerligen vara det livet ut, osäker på mina kvaliteter inom området. Efter ännu en EMOP utan cash är det smärtsamt att inse hur Russell Dutch Boyds liknelse allt för ofta passar in även på mitt eget pokerspel.

Men. Är man medveten om sina brister kan man ändra och förbättra. Eldon lär fortfarande stå utanför Gran Casino Barcelona med en cigg i mungipen och berätta om alla hundratals sätt han kan tillfredställa en kvinna. Jag vet i alla fall hur han spelar poker…

Den högsta turneringsvinst som någonsin betalats ut är 12 miljoner dollar; med penningvärdet just då en bit över 90 miljoner svenska kronor. Den som innehar det rekordet är Jamie Gold, för sin seger i Main Event i WSOP 2006 när startfältet omfattade 8773 deltagare som alla på ena eller andra sättet hostat upp 10 000 dollar.

Och nu är det tänkt att åtminstone europeiska rekordet ska slås, i september 2012 när den nya aktören ISTP, International Stadiums Poker Tours, tänker använda välkända arenan Wembley Stadium i London som skådeplats för en gigantisk final! Enligt trailern på http://www.ispt.com siktar man på 30.000 spelare som börjar online för att ”dag 3” vara nere i 1000 spelare som möts live inne på Wembley Stadium – och fightas om en likaledes tänkt prispott på 30 miljoner dollar, alltså över 200 miljoner svenska kronor.

Det är en intressant kombination av online och live, även om konceptet testats förr fast i mindre grandios skala. Och ett förstapris i ovanstående på – för att ta en gissning – mellan 40 och 50 miljoner svenska kronor är ju inte fy skam…

Tanken infinner sig: tänk om man kunde slå ihop alla europeiska aktörers nät, eller åtminstone låta dem samarbeta med varandra på något briljant sätt; och ha en ännu större turnering med start online, och modesta (i sammanhanget) låt oss säga 100 euro i inköp. Med satelliter och allt skulle man nog i detta tankeexperiment kunna få ihop en halv miljon spelare i hela Europa => en prispott på 50 miljoner euro => priser till de översta 50 000 deltagarna => ett förstapris på 12 miljoner euro => ett nytt världsrekord. Och varför inte finalen live inne på en arena, som sagt?

Grandiost – och ett bra stycke pokerhistoria, om det nu någonsin blir av i framtiden.

Det var ett litet tag sedan vi hade en blogroll här för våra läsare. Jag har försökt dra fram ett paket till SuperWeekend då jag tycker det är roligare att träffa spelare face to face än att skicka iväg dem till Långbortistan utan annat än mailkontakt. Den svenska delen av SuperWeekend har dock varit full sedan någon månad, vi vill ju spara lite platser till några danska, finländska och norska fiskar också. Vilka skulle vi annars filéa vid borden?

Jag lyckades dock få till en deal på Nordic Championship som går av stapeln ikväll. Det är endast svenska spelare som gör upp i dagens turnering och inte mindre än sex paket till SuperWeekend (tot €5100) är adderade till den vanliga prissumman.

Ett vintrigt Tallinn

Nu kommer även ett paket till SuperWeekend i maj att addas (värde €850) och det kan bara vinnas av en bloggläsare. Övervärde på övervärdet alltså! Det enda man behöver göra är att skriva sitt alias i kommentarsfältet (eller maila mig på jens.jadback@nordicbet.com om man inte vill skylta med det). Den av de som skickat in sitt alias som kommer längst i turneringen kommer att vinna paketet. För att dealen ska gälla så krävs det dock att minst 20 lirare har skickat in sitt alias.

Turneringen kostar €75+7,5 och börjar kl 20.00 ikväll. Om man vill köra satelliter så går det en i halvtimmen från kl 17.00 med inköp på €8+0,5

Lycka till!

jens.jadback@nordicbet.com

Efter tre dagars – eller rättare sagt kvällars och nätters – spel är då Main Event i årets online-SM klart: ett stort grattis till vinnaren André Hagblad, som under nicket ”eric_berner” och bland 783 startande kämpade till sig titeln samt en miljon skattefria kronor!

I intervjun efter sin seger i natt, och på den obligatoriska frågan om vad han ska göra för pengarna, svarar han att ”det vore kul att åka på en resa till Hawaii”. När han sedan diskuterar turneringen, finalbordet och sin väg fram till vinsten säger han följande intressanta sak: ”En sak måste jag dock säga, hela turneringen var väldigt tight; jag förstår inte vad som hänt svenska pokerspelare!”

Kanske är den omvittnade blågula aggressionen inte på modet längre, vem vet…

Det var priser ned t.o.m. 70:e plats i Main Event. Jag har tagit mig friheten att även konvertera prissummorna från euro till kronor, enligt dagsaktuell notering nu på morgonen, när jag nedan redovisar slutställningen på finalbordet:

(1) André ”eric_berner” Hagblad, 1 000 000 kronor

(2) ”Darrenton”, 22 707 euro (206 860 kronor)

(3) ”-G-”, 14 720 euro (134 099 kronor)

(4) ”KBpokerAB”, 10 179 euro (92 730 kronor)

(5) ”BRANDBIL89”, 8613 euro (78 464 kronor)

(6) ”OlaBero”, 6890 euro (62 768 kronor)

(7) ”Izydc”, 5324 euro (48 501 kronor)

(8) ”sapo1966”, 3758 euro (34 235 kronor)

(9) ”Dustylove”, 2662 euro (24 250 kronor)

(10) ”IrmaLaDouce”, 1879 euro (17 118 kronor)

Den avslutande Deepstackturneringen i online-SM drog 191 deltagare, hade priser t.o.m. 20:e plats och slutade så här:

(1) ”El_Ladron”, 5730 euro

(2) ”bearbeer_123”, 3724 euro

(3) ”alal16”, 2292 euro

(4) ”Christos123”, 1528 euro

(5) ”purjo10”, 1241 euro

(6) ”cozzmoz”, 955 euro

(7) ”jukka888”, 668 euro

(8) ”BRANDBIL89”, 477 euro

(9) ”Goooz3”, 334 euro

(10) ”Megalodon1”, 238 euro

Man får onekligen beundra att ”BRANDBIL89” satt och spelade på två finalbord samtidigt – respekt!

Inom kort återkommer jag med den fullständiga Player of the Year-listan, som i skrivande stund håller på att uppdateras efter nattens två event! Och efter det är det dags att se fram emot SvePofs live-SM som arrangeras i november i Riga…