Här följer facit för A-K-handen jag berättade om för några dagar sedan. Det har varit intressant att läsa hur ni läsare resonerat kring situationen och hur ni följaktligen skulle ha spelat handen. Några analyser stod ut ur mängden som knivskarpa, koncisa och med djupgående leveltänk. Nedan följer analysen och slutsatsen som jag själv kom fram till. Trots att den är två och en halv A4-sidor lång kan jag ha missat viktiga detaljer och bitar. I sådant fall ber jag er ha överseende med detta då det är en relativt omfattande analys.

Först summerar jag handen kort.

Preflop höjer jag till 600 i tidig/mittenposition med A-K klöver med cirka 43,000 i stacken. Blindarna är 100-200, strax före break och blindshöjning. Knappen, en lös tjej (lös spelmässigt alltså…), synar och likaså stora blinden (med ungefär 28,000 i stacken), en trixig spelare med fantasi och hjärta. Han är bordets svåraste motstånd, definitivt. Han har träffat bra mot mig innan och vunnit samtliga pottdueller hittills. Floppen kommer 3-9-A. Han leder in för 2,100 i 1,900-potten, en översatsning. Jag synar och han frågar förvånat om jag höjt honom. Dealern svarar att det är en syn och han tar sig för pannan och börjar oja sig (bokstavligen). Knappen viker och turn kommer ett ess. Brädan ligger nu A-A-9-3, inget färgdrag. Han leder ut för 7,000. Jag synar igen. River kommer en tia och han ställer för sina resterande 18,000.

Preflop:

Han har tidigare setts syna höjningar pre med händer som 10-6 suit – ur position! Hans range är bred. Extra bred är den eftersom han sitter i stora blinden och därmed får rabatterad flopp och extra smaskigt blir det då en annan spelare redan är med. Hans preflopsyn indikerar absolut ingenting. Det enda jag vet är att han inte har J-J, Q-Q, K-K, A-A, A-K eller A-Q/A-Q suited, för dessa händer vet jag med säkerhet att han hade slagit om med före floppen, framförallt när vi ännu har djupa stackar.

Floppen:

Hans översatsning på floppen var säkerligen inget misstag. Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag. Endast genom att översatsa floppen kan han få in pengarna på ett logiskt och för mig pottbindande vis – och allt utan att det ser konstigt ut. Han spelar handen som en tokig bluff. Med en 1,200-satsning på flopp skulle det krävas en checkhöjning på någon gata för att ge mig odds bra nog för att få in såsen. Skulle han checkhöja mig på flopp på en så torr bräda skulle jag ana ugglor på turn och framförallt på river.

En checkhöjning på flopp eller turn hade gett iväg handens styrka och han hade riskerat att inte få tillräckligt betalt med en stark hand (floppat tvåpar eller set). Framförallt hade han ha gett iväg sin hand då brädan inte presenterat några logiska drag varken på flopp eller turn. Skulle floppen leverera ett färg- eller stegdrag vore det betydligt svårare att sätta honom på en solid, färdig hand – framförallt om han checkhöjt stort. I sådant fall hade pengarna åkt in på turn (under förutsättning att ett ess till uppenbarat sig på turn).

Med blott ett ess ser jag inte varför han skulle leda in i mig eftersom chansen är stor att mitt ess är starkare. Med ett svagt ess borde han gå för en check-syn alternativt en checkhöjning för att åtminstone få lite värde samt info. Genom att satsa in i mig riskerar han att skrämma bort halvdöda händer. Glöm inte heller att knappen väntade efter mig på att agera. Att någon av oss skulle ha ett ess är definitivt sannolikt.

Med ett floppat tvåpar (A-3 eller A-9, ej 3-9) vet han att han kommer att få bra betalt om jag sitter på en hand som A-x. För att inte ge bort sin hands värde är det ett klokt spel att leda in i mig. Likaså med händer som 3-3 och 9-9.

Att leda ut floppen är ett första test huruvida jag har ett ess. Min floppsyn betyder ingenting, utan är ganska automatisk. Jag viker aldrig ett ess på floppen. Inte heller hade jag vikt K-K, Q-Q eller J-J för en floppkula. Jag behöver mer info.

Turn:

När någon leder in i en på en esshög bräda bör man dra öronen åt sig. Majoriteten spelade hade slickat sig om munnen när motspelaren leder in för 7,000 när ett andra ess uppenbarar sig. Turn ger mig lite mer information och är en bra språngbräda inför river. Även om han har mig slagen har jag ännu tio outs som kommer att få mig all-in på river (även om något eller några av dessa outs är döda, problemet är att jag inte vet vilka). Turnsynen är alltså 80-90% informativ för att se hur han agerar på river. Bluffar han så ”måste” han ge upp nu, för när jag synar turn bör han förstå att jag högst sannolikt har ett ess. Eftersom min preflophöjning kom från en relativt tidig position är det mest logiskt att det är ett högt ess. Jag vet att han är bra nog för att förstå att jag troligast har minst ett starkt ess. Att han själv har blott ett ess utesluter jag därmed. Han bör veta att han med A-J och A-Q överlag ligger under rejält om pengarna väl åker in. Han borde i sådant fall vara angelägen om mer info och pottkontroll innan han väljer att såsa.

Har jag J-J, Q-Q eller K-K får han inget värde från dessa händer eftersom jag kommer tvingas att vika tidigt. Har han en svag triss bör han förstå att han är ute på djupt vatten och högst troligen kommer att förlora en stor pott alternativt vinna en liten. Visst kan han ännu vara på bluffstigen, men det får river avslöja.

River:

När river kommer 10 för brädan A-A-10-9-3 stoppar han tveklöst in sina sista 18,000. Eftersom jag indikerat på såväl flopp och turn att jag har ett ess bör han vänta sig en snabb syn, åtminstone av alla starka ess. Starka ess är större delen av min sannolika range. Att jag skulle ha höjt med A-8 eller sämre pre från semitidig position vet jag att han utesluter. Att bluffa i hans skor på river är enligt min åsikt ett uselt spel, eftersom få starka ess någonsin kommer ha kurage att vika. När han ställer på river blir jag övertygad om att han definitivt vet om att jag har ett starkt ess. Hans orädsla inför de två essen måste alltså betyda att han har en väldigt stark hand redan från början, det vill säga A-9, A-3, 9-9 eller 3-3.

Dåliga spelare satsar sällan in i aggressorn med kvalitet utan hivar nästan uteslutande i tafatta försök att stjäla. Bra spelare kan leda in i preflopaggressorn med ett brett spektrum av händer för att sedan anpassa spelet på följande gator.

Översatsningen på flopp, följt av 7,000-satsningen på turn (i en pott på 6,100, det vill säga översatsning igen) mer eller mindre tvingar mig att syna hans 18,000-ställ på river. Det var planerat i minsta detalj, alltihop. Jag vet att jag är slagen. Eftersom han vet att jag har ett ess och att gemene spelare aldrig viker i min sits är en bluff utesluten. Han känner mig för lite för att veta min spelstil och måste anta att jag inte viker mitt ess på turn eller river. Ju mer jag analyserar situationen, desto mer övertygad blir jag om att det är en korrekt läggning. Bordet får tycka vad fan de vill.

(Under matpausen dag 2, när vi alla tilldelats nya bord sprang jag in i honom då han satt och grindade $25-blackjack. Vi pratade och frågade varandra om hur spelet gick. Han var faktiskt riktigt trevlig och vi snattrade en bra stund. Slutligen frågade jag honom vad han hade. ”9-9”, svarade han (för floppat set och turnad kåk). ”And I couldn’t believe my eyes when you mucked your big slick. I was so tilted.” Han berömde min läggning flerfaldigt och underströk att nio av tio spelade hade blixtsynat hans riverställ. Poker handlar lika mycket om att komma undan billigast möjligt med nästbästa handen som det gör att mjölka ut den sista kronan med vinnande händer.)

/DÖDARN

Här sitter jag, skrivandes på mitt premiärinlägg. ”Vem fan är du?” tänker du kanske ”och vad ska du någonsin kunna tillföra Superbloggen?. Och det är en av anledningarna till att jag vidgade mina publikvyer. Jag skrev dagbok för Pokermagazine i fem år och skriver numer blogg för mina sponsorer, ComeOn; men jag har så mycket att säga om ingenting att jag nu söker mig mot nya medier för att få det sagt.

Vad vore väl inte bättre än att som första inlägg visa hövligheten att kort presentera mig själv. Så vem är jag? Släng frågan ut i etern och du lär få fler olika svar än du kan hitta irländska suputer. Svaren må växla från en avdankad föredetting (som egentligen aldrig var någonting på riktigt) till en ung man (numer en pokerdinosaurie om tjugofem) som bränt alldeles för mycket deg på alldeles för onödiga saker. En samtida yngling som hade turen att finna pokern innan pokern fann folket. Hur otroligt det än må låta så har grindåren online gått riktigt bra; resultat som jag respektlöst spridit med vinden i jakten på lycka. Lyckan fann jag och om än den blev dyrköpt så var den värd varenda krona. Pokern har gett mig ett liv jag aldrig annars skulle kunna drömma om. Jag har den att tacka för mycket och jag relaterar inte till kronorna och örena, utan till dess formande och präglande av min karaktär. Den har varit som den storebror jag aldrig haft. Ibland har den bildat mig och ibland har den lärt mig nyttiga läxor. Vi har haft för jäkla kul ihop. Men, som vilken storebror som helst har den stundom också varit riktigt, genuint jävlig. Då har den slagits, hånats och gradvis demolerat mitt självförtroende bara för att nästa dag vända på en femöring och låtsas som om ingenting hänt. Denna storebror banade väg för en hatkärlek av rang. Ena dagen blödde jag genom ögonen online, medan nästa dag var rena tivolit. I fem och ett halvt år härjade jag på cash game-borden online. En till synes stormig saga som inte var så blåsig egentligen, med undantag för nerverna. För alla regelbundna pokerspelare är jag säker på att pokern har format och präglat på ett vis eller ett annat. Sen är frågan om pokern agerat storebror, lillasyster eller mormor. Vilken relation har du till spelet och varför?

Idag är jag stolt, sponsrad spelare i ComeOns färger och reser många gräs- och H2O-mil runt för att spela de tyngsta av de tyngsta; EPT:er, WPT:er och WSOP. Sponsrade spelare har väckt hetsig debatt inom pokersverige. Om de nu är proffs, varför måste de då spela med andras pengar? Well, jag hade aldrig fått ett turneringsliv att gå runt med min futila plånbok och inte heller om jag så haft fickan full med guld. Det vet de nog om, ComeOn. Alltså måste det finnas en annan anledning. Jag är bussig. Det måste vara därför. En hygglig prick med tangentbords-DAMP, helt enkelt. Och den, kära läsare, lär du få se mer av.

Det ska bli ett sant nöje att skriva för Superbloggen. Har jag tur och spelar mina kort rätt så kommer du att tycka det också. Har ni synpunkter eller önskemål på vad ni vill eller inte vill läsa så skriv dem gärna. Sen återstår att se om tomten är på gott humör.

Regga konto på ComeOn! Poker och få 33% rakeback och upp till 600 dollar i insättningsbonus! (Rensa cookies först)

Dybban skrev tidigare att ”Ilsidur1 är svensk pokers största”, och det kan man ju inte annat än att hålla med om. Det fick mig då att fundera, vad är det egentligen som skapat ”Svensk Poker”, vilka är de viktigaste händelserna eller aktörerna för pookerboomen för några år sedan. Viktor Blom är en produkt av boomen, han är här och nu.  Kan jag hitta några typiska beslut eller händelser som uppenbart format det pokerlandskap vi nu lever i?

Jag tror mig hittat top tre viktiga aktörer, men har jag missat någon uppenbar? Kommentera gärna!

Plats tre: Pokermiljonen
Det spelar ingen roll hur löjliga och felaktiga vi pokerspelare tyckte programmen Pokermiljonen var. Unibet och Dan Glimne fick ut pokern i svensk TV på bästa sändningstid. ”Kändisar” spelade poker mot ”proffs”, poker avdramatiserades och blev folknöje.

Plats två: Storvinsten på V75
Lite humoristiskt, men utan en viss persons storvinst på travets V75 (eller var det V65 på den tiden?) så skulle pokervärlden se mycket annorlunda ut, både nationellt och internationellt.

Plats ett: Multipoker köper WPT-rättigheterna
Beslutet av Multipoker att köpa in WPT-rättigheterna och visa dessa pokerprogram i svensk TV är nog den absolut enskilt viktigaste beslutet för att kickstarta pokerboomen i början av 2000-talet. 

Är på väg ner till Gibraltar för att spela ECOSTT tillsammans med min kollega Rickard. Det kommer nog upp någon rapportering eller blogg på http://ecostt.eu/ under helgen tror jag. ECOSTT står för Europamästerskapen i enbordstävlingar och är Microgamingnätverkets egna ”prestigetävling”. Vi på Paf har försökt att få köpa in oss i konceptet utan att lyckats prata mer rätt personer, vi tror att det är en tävlingsform som skulle kunna passa våra spelare som handen i handsken. Dessutom gillar vi att skicka spelare till andra tävlingar, skulle vara kul att vara enda sajten utanför Microgamingnätverket som hade tillstånd till dessa. Men jag förstår samtidigt Microgaming, det är ett potentionellt guldägg om de ruvar det rätt. Jag spelade tävlingen förra året (i Tallinn) och kom på plats 18 (precis ITM), ska försöka förbättra det resultatet i år. Planen är att vinna tävlingen och sedan kunna sätta mig ner med Microgaming och prata lite 🙂

Sant eller falskt

Fundera på följande tre påståenden, och svara i kommentarerna. Är de sanna eller falska?

Påstående 1: Orsaken till att amerikanare inte får spela på de flesta sajter är för att skydda amerikanska hamnar mot terroristangrepp.

Påstående 2: Vinnaren av WSOP vinner mer än vinnaren av US Open i Golf. Totala prispoolen i WSOP Main Event är större än totala prispoolen i Wimbeldon. Och till skillnad från de andra sporterna så betalar pokerspelarna själva prispoolen.

Påstående 3: Om Sveriges alla pokerspelare samtidigt ville spela ”laglig” livepoker så krävdes det att Casino Monopol snickrade ihop minst 10.000 bord till.

En stor fuskskandal avslöjades under Partouce Poker Tour, som slutade med att en spelare blev diskvalificerad på finalbordet! Jag har aldrig läst något liknande förut inom livepokern. Samma spelare fick tydligen lämna EPT Tallinn på någon vänster sedan misstankar kommit fram, men inget kunnat bevisas.

Men det struntar Aftonbladet i, bättre att ha ”Team Fagbet regerar” på löpsedeln, ett hobbyprojekt som gått snett och nu bara är pinsamt? Minimedia visar kvaliteten på pokerjournalistiken i Sverige.

Ali Tekintamgak vann WPT Barcelona tidigare i år för 278 000 Euro. Fuskade han då också?

Fusket gick till på så sätt att han hade fått in en stab av falska bloggare som hade pressleg vilka ”bevakade” hans bord och stod strategiskt placerade bakom motspelarna. När de ibland lyckades få en skymt av motståndarnas kort så signalerade de till honom. Ett utstuderat  fusk, om det inte hade varit så att misstanken uppstod under EPT Tallinn, och fångades på film under Partouche Poker Tour. Eftersom finalbordet i den senare tävlingen spelades försenat (precis som i WSOP) kunde arrangörerna gå igenom filmmaterialet i lugn och ro och besluta om diskningen.

Är det över huvud taget någon som läst något liknande tidigare? Bra gjort av Partouce Poker Tour som inte sopar skandalen under mattan!

Jag fick en fråga i veckan från en finsk spelare som skulle ner till Prag och spela en tävling som en av Pafs konkurrenter anordnar. Spelaren hade funderat lite på kammaren och läst lite om de groteska pengar som erbjuds spelarna på tv-borden i WSOP för att bära en logotyp från Stars eller Tilt, och kommit fram till att han också ville ha sponsring.

Det var förvisso ett modest förslag han hade, om vi betalade hans flyg eller hotell så kunde han ha ett Paf-märke på tröjan Jag tackade dock nej, med följande motivering.

I princip är det bara värt något ur marknadsföringssynpunkt om spelaren råkar vinna. I och med att det är en konkurrentsajt dessutom, så kanske annonsvärdet vid en eventuell vinst är i storleksordningen ett par tio tusen kronor. Låt oss säga 20.000 kr, och cirka 200 spelare med i tävlingen. Snittspelaren, om det inte är en kändis, skulle då ha ett ”värde” på 100 kronor för att ha märket på tröjan. Inte riktigt de summor spelaren förväntade sig.

Det finns två anledningar för en pokersajt att sponsra spelare. Den ena är kundvård, att sjaternas mest frekventa spelare kan få sponsring som tack för troget spel. Den andra anledningen är strikt affärsmässig, hur många nya kunder kan sajten få genom att sponsra just dig? Det är frågan du behöver svara på – det handlar inte det minsta om hurvida du är en bra spelare, det handlar om hur du kan synas i pressen, vilka kontakter du har utanför den innersta pokerkretsen, vilka andra massmediala vägar du kan nå ut på och så vidare.Kom med ett affärscase, och jag lovar att lyssna!

Jag gillar inte den här idén med November Nine, att finalbordet i Poker-VM spelas i november i stället för i juli. Men ingen beslutsfattare kommer bry sig om mina tankar, så det är ingen vits att gnälla.

Men vem kom på utbetalingen av prispengarna? Jag kan redan nu höra ESPNs tv-annonsörer på typiskt amerikanskt manér skrika med hög röst:

”Its the ninth of November, and here they are, worlds nine most looked-upon pokerplayers playing for a WSOP bracelet and a first price of eight million nine hundred fortyfour thousand onehundred and thirtyeight dollars”.

Att inte avrunda förstapriset till nio mille jämt i det här läget ur ett marknadsföringsperspektiv är att jämföra med att missa en straffspark utan målvakt. 

Nu glömmer vi WSOP och tänker glada tankar kring kommande Poker-SM i stället. Malta månadsskiftet september-oktober, tänker du komma dit?

Man kan ge Harrahs (ägarna till Poker-VM och Rio, casinot där WSOP spelas), kritik för mycket. Men de har tydligen lite integritet i alla fall… Längs med väggarna hänger det stora skynken med bilder på gamla tiders pokervärldsmästare. Wall of Fame, helt enkelt. Men i år har man satt ett stort svart skynke över 1994 års världsmästare Russ Hamilton (mannen som fuskade till sig en uppskattningsvis 150 mijoner svenska kronor på Ultimatebet genom superuserkonto som kunde se motståndarens kort).

Bra spelat Harrahs! Tidigare om åren hade man satt Russ skylt ”dåligt placerat” bakom en rulltrappa (2008) och ovanför mediarummet (2009), men det här är ännu bättre – dels låter man honom vara kvar som den del av VM-historien han faktiskt är, dels visar man att ett svin som Russ ska finnas på Wall of Shame.

Dagens Las Vegas-citat: ”What kind of language do thay speak in London” (Vilket språk pratar de i London) – sagt av en ”stolt fjärde generationens invandrare” från Irland, boende i Kalifonien. Han visste varifrån hans släkt kom, men så mycket mer kring kunskaperna om rötterna fanns det alltså inte.

Tidigare har vi fått hålla tillgodo med Hendon Mobs databas över turneringsvinster, för att se hur det gått för folk i tävlingarna. Nu har Sharkscope.com även börjat tracka liveresultat, man kan söka på spelare under WSOP2010-sökningen. Skillnaden är att här trackas både vinster och förluster. En del av mig ropar ”Äntligen”, en annan del skriker ”Nej, ta bort, inte bra!”.

Bilden ovan visar Tom ”durrrr” Dwans resultat under detta WSOP, fram till och med idag. Intressant att han spelat 50 av totalt 56 event (Main är inte med ovan, ej heller Senior-, Ladies- eller Casinoanställda-eventen). Vilka tre event till missade han att spela?

Vad tycker ni om att pokerspelarnas liveresultat i tävlingar snart är var mans egendom?  

Hemma igen efter att i dryga två veckor tagit hand om våra trevliga kvalare i Las Vegas för Pafs räkning. Min kollega Henrik kom i onsdags och avlöste mig så jag fick chansen att uppleva lite av den svenska sommaren också. Det kommer väl ta en vecka att sortera alla kvitton – vilka utgifter var privata och vilka hade med spelarna att göra – men det var en mycket trevlig vistelse där jag fick lära känna några av våra spelare riktigt på djupet. Att en av dessa, finnen Fredrik Zitting, kom ”in the money” i två av de tävlingarna han spelade var extra roligt!

När man läser bloggar om flygresor så är det alltid ”Flygresan from Hell” som beskrivs. Tänkte vara lite annorlunda – jag fick en underbart bra resa hem via Los Angeles och Frankfurt, där jag dessutom lyckades klonka en uppgradering till First Class mellan dessa två städer. Att ha en stol som kan fällas 180 grader till en platt säng gör att 6-7 timmar av resan försvinner när man sover sött, och att man landar relativt utvilad. Jag är såklart jetlaggad, men inte alls lika mycket som jag brukar vara efter långresor.

Jag vill tipsa om två sajter som är ”nöten” när det gäller att planera sina flygresor. Det ena är det gigantiskt stora forumet Flyertalk.com (med 270.000 användare och en miljon trådar om Frequent Flyerprogram finns här en guldgruva att ösa kunskap ur). Den andra sajten är Seatguru.com, en sajt som listar de flesta stora flygbolags olika flygplans layouter, och talar om vilka stolar i planet som är extra bra eller extra dåliga. När jag bokar flyg så kollar jag alltid på denna sajt och försöker boka en av de bra platserna, eller i alla fall inte en av de dåliga, den lilla skillnaden mellan en bra och en dålig plats på en 10-timmarsflygning gör verkligen mycket hur du upplever resan!

Nästa resa som jag har inbokat är Spanish Poker Tour i Augusti (kval spelas fortfarande, du hänger väl med?) och sedan kan jag inte tänka mig annat än att det blir en sväng till SM på Malta också (kval har precis börjat, du hänger väl med?).