Hejhej.

Jo, det var ju så att en tredjedel av denna splitternya blogg var på plats för NFL-premiären mellan New York Giants och gamle rivalen Washington Redskins. Var det kul? Ja. Ska jag göra det igen? Absolut. I en annan arena? Helst.

Det här är det som hände i Giants Stadium i East Rutherford, New Jersey:

2.00 P.M.: Er utsände samt två vänner sätter sig på en buss till Meadowlands. Det är enkelt att ta sig ut till Giants Stadium från Manhattan, om man vet vad man gör. Jag har ingen aning om vad jag håller på med.

02.50 P.M.: Tailgating… Seriöst, finns det någonting jag vill importera till Sverige så är det tailgating. Folk grillar, dricker läsk, tjoar och tjimmar och stojar och kastar boll och skrattar på parkeringen. När vi hittade biljetter så hittade vi förresten några för 75 dollar – bara för parkering. Hade vi haft bil kunde vi ha nappat.

03.10 P.M.: Det här överraskar mig: Bland NFL-supportrarma så är det tydligen inte onormalt att vara emot homosexualitet, eller åtminstone att med en stenålderssyn på vad det innebär identifiera enskilda spelare, du vet, dom du inte gillar, som bögar. Bögar är tjejer, tjejer är usla. Ungefär.

När vi vandrade genom en asfaltstundra som kändes mer som Mardi Gras än som en parkering så tvingades vi lyssna till ett flertal attacker. Vi såg till och med fula ramsor tejpade på bilar.

Chockerande. Jag har varit utanför och i kanske 20 olika amerikanska arenor för ett antal olika idrotter, men jaghar aldrig upplevt den här inställningen till homosexualitet.

Nu vill jag inte dra en kam över alla som gillar football, jag berättar bara hur jag upplevde att ett fåtal försökte förstöra en annars skön tillställning.

3.48 P.M.: Det är en tryckande värme på arenan. Vi sitter bra, men har solen rätt i ansiktet. Jag tvingas strippa ned till ett linne och en souvenirhandduk på huvudet. 

Nu ska man veta att jag inte är typen som har linne på mig i offentliga sammanhang. Mina biceps tillåter inte sådana utsvävningar. Souveirhanddukar på huvudet däremot…

03.52 P.M.: Antingen kan man fnysa åt amerikanernas teater i idrottssammanhang, eller så kan man omfamna den. Eller så kan man göra en massa saker där emellan, men du kan inte vara oberörd. Nåt tycker eller känner man.

När man inför matchen bar ut och vecklade ut den stora flaggan som återfanns i ruinerna efter attacken mot World Trade Center 2001 så måste man känna nåt i sällskap med 80 000 amerikaner.

4.14 P.M.: Okej, nog med flaggor. Nu kör vi. Högtalarna dånar ut Hells Bells med AC/DC – och tamejfan, det visar sig att man kan bygga stämning på en idrottsarena utan att släcka ned den, fylla den med rök och laser och ett gäng dansade tjejer. Who knew?

04.15 P.M.: Kick-off! Och fem sekunder senare är det avbrott för skada (Danny Ware, Giants). Amerikansk fotboll är verkligen tuff.

04.33 P.M.: En bra första drive av Giants slutar inte med något bättre än ett field goal. Publiken tjurar men jag är ganska nöjd eftersom jag har just Giants kicker Lawrence Tynes i mitt fantasy-lag. Ja, jag är en nörd.

4.49 P.M.: Regelrätt slagsmål på planen och hela publiken jublar nör en Giants-spelare straffas för ”unnecessary roughness”. Fyra sekunder senare buar de åt att en Redskinsspelare också straffas för samma förseelse. Det är inte kul när den andre slår tillbaka.

5.00 P.M.: Touchdown! Marion Manningham fångar ett pass från Eli Manning och springer in säsongens första touckdown för Giants. Arenan exploderar. Jag har, om jag gissar på rak arm, bara varit på en mäktigare arena: Bristol Motor Speedway i Tennessee (Kapacitet: 160 000).

5.09 P.M.: Om jag inte vrider huvudet så ser jag sex kvinnor framför mig på arenan. Två av dem, 33,3 procent, bär Plaxico Burress-tröjor. Burress har dömts till två års fängelse efter att ha skjutit sig själv i benet. Det här borde betyda någonting.

5.34 P.M.: Slut på första halvleken och Giants leder med 17-7ö Det är bra underhållning men om vi ska vara ärliga så är det avgjort redan.

5.45 P.M.: Det är halvtid och jag är hungrig. Men det visar sig att matställena är ovarierade och usla. Man kanske inte ska förvänta sig mer av en arena som sjunger på sista versen (Giants har ett nytt hem, alldeles bredvid det nuvarande, om ett år). Det slutade med en risig cheesesteak fö sju dollar, Hade jag betalat efter rättens prestation så hade försäljaren fått fyra dollar.

Hela arenan är tämligen suunkig och jag förstår varför man vill och måste flytta. 

6.23 P.M.: På läktaren tycks vi överens om att Redskins skulle ha varit mycket farligare om man hade fått igång sitt running game bättre. Nu har en av ligans bästa defensiver inga problem att hantera divisionsrivalen.

6.44 P.M.: Giants Lawrence Tynes sparkar in ett field goal från 45 yards. Tyvärr hör jag det från högtalarna eftersom jag tvingats till toaletten just innan. Jag tjurar men mitt fantasylag slår frivolter. 

6.57 P.M.: Det är 23–10 och arenan töms snabbt. Det är lite provocerande nästan. Matchen är faktiskt inte slut och jag vet inte vad de andra betalat, men jag ska ha valuta för det vansinniga överpriset på min biljett, Det betyder att jag inte går förrän det är slutsignal. Oavsett ställningen.

7.00 P.M.: Det tog inte lång tid innan Redskins stressade upp flyende supportrar. Gästernas tight end Chris Cooley gör en touchdown och det är match igen. Inte egentligen, men vi kan låtsas.

7.07 P.M.: Slut på matchen. 23-17 till Giants. Det enda som återstår nu är en tågresa hem. Jag orkar inte skriva tidsangivelse på det här men det intressantaste som händer är att en Giantssupporter på tåget kastar sitt matchprogram i bakhuvudet på en Redskinssupporter, som naturligtvis reagerar och mindre naturligtvis sprintar bak i tåget för att hitta den skyldige. Han spöar fel person innan det bryts.

Och så säger dom att amerikanerna inte är passionerade för sin idrott.

 

/Wikdahl