Bättre sent än aldrig och allt det där. Nu har Good Cop och Bad Cop äntligen gjort klar genomgången av NHL-lagen.
Här följer de topprankade lagen i Western Conference:

1. DETROIT RED WINGS

In: Jason Williams, f, Todd Bertuzzi, f, Patrick Eaves, f.
Ut: Jiri Hudler, f, Mikael Samuelsson, f, Ty Conklin, f, Marian Hossa, f.

Good Cop (MW): Tills motsatsen är bevisad så är Detroit Red Wings fortfarande kungar i väst. Balansen i offensiven, kvaliteten i defensiven och den perfekta balansen mellan skicklighet och hårt jobb gör att jag inte spelar mot laget i år heller.
Att Nicklas Lidström har minst en, stor säsong inom sig är jag säker på. Så kan bara Henrik Zetterberg få vara hel och någon av de nya (Jason Williams? Kanske. Todd Bertuzzi? Kanske inte) producera så bär det raka vägen till final.

Bad Cop (SP): Detroit är som bekant ligans främsta organisation. Men de kan inte trolla. I alla fall inte varje säsong. Lönetakets yttersta konsekvens är ju att de framgångsrika lagen förr eller senare är tvungna att säga tack och hej till några av sina främsta spelare.
Där står Detroit nu.
Lägg därtill att några av lagets kvarvarande nyckelspelare är på nedgång. Holmström, 36, börjar på allvar brytas ned av alla smällar han fått genom åren och inte ens Lidström, 39, kan hålla samma höga nivå i alla evighet.
Verkligheten har hunnit ikapp Detroit. Svårare än så är det inte.

2. SAN JOSÉ SHARKS

In: Benn Ferriero, f, Jed Ortmeyer, f, Dany Heatley, f, Manny Malhotra, f, Scott Nichol, f.
Ut: Jonathan Cheechoo, f, Milan Michalek, f, Brad Lukowich, b, Travis Moen, f, Mike Grier, f, Jeremy Roenick, f, Tomas Plihal, f, Marcel Goc, f, Alexei Semenov, f, Claude Lemieaux, f, Brian Boucher, mv, Christian Ehrhoff, b.

Good Cop (MW): Det råder väl inget snack om vad målet är här va? Efter en rad besvikelser i slutspelet så är det en ”nu eller aldrig”-känsla över San José Sharks. Han som ska ta dem över tröskeln heter Dany Heatley och är knappast NHL:s mest populära snubbe.
Å andra sidan är det här ingen popularitetstävling. Heatley kommer att ge Sharks mer bett i offensiven och minska pressen på fruktade centerduon Thornton och Marleau. Good Cop skulle aldrig våga säga att det här är Sharks år (den läxan har jag lärt mig…) men nog ser det bra ut.

Bad Cop (SP): Inför den förra säsongen värvade Sharks Boyle, Blake och i stort sett varenda veteran som någon gång i karriären råkat vinna Stanley Cup. Det var ju det som saknades, tyckte man. Vinnarskallar. Spelare som vet vad som krävs för att gå hela vägen genom slutspelet.
Den strategin var ju inte helt misslyckad. Sharks vann ju i alla fall två matcher i slutspelet…
I somras gjorde så Sharks en ny analys och kom fram till att man borde byta till sig Dany Heatley. Det är han som ska göra skillnaden, det är Dany Heatley av alla människor som ska lyfta Sharks till nästa nivå. Vi pratar alltså om en spelare som ville lämna Ottawa för att hans speltid i powerplay hade minskat med fem sekunder sedan laget fått en ny tränare.
Låter det som en spelare som leder ett lag till Stanley Cup-titeln? Nä, skulle inte tro det, va.

3. VANCOUVER CANUCKS

In: Mikael Samuelsson, f, Andrew Raycroft, mv, Mathieu Schneider, b, Christian Ehrhoff, b, Brad Lukowich, b.
Ut: Mattias Öhlund, b, Jason LaBarbera, mv, Curtis Sanford, mv, Ossi Väänänen, b, Mats Sundin, f, Taylor Pyatt, f.

Good Cop (MW): Det finns tre spelare som är bättre, viktigare – och dyrare – än de andra spelarna. Daniel Sedin, Henrik Sedin och Roberto Luongo måste leda här laget djupt in i slutspelet. Det är vad fansen och organisationen kräver.
Och det är klart att de kan lyckas.
Vancouver har kunnandet på båda sidor av isen och dessutom har man revanschlust efter att ha åkt ut i andra rundan i slutspelet i våras. Lyckas Canucks pussla ihop sina beståndsdelar rätt så kan man gå till final.

Bad Cop (SP): Tvillingarna Sedin tillhör NHL:s elit, det kan vi vara överens om. Men de har fortfarande en hel del kvar att bevisa. Som att de är spelare att luta sig mot i ett slutspel, till exempel.
Och när vi ändå är inne på saker att bevisa. Vancouver tappade Mattias Öhlund i somras och har inte lyckats fylla det tomrummet. Mathieu Schneider? Come on. I stället hoppas Canucks på att Bieksa och Edler ska kliva fram ytterligare. Det kanske dom också gör, men jag tror ändå att Vancouver har ett sämre försvar i år, jämfört med i fjol.

4. CHICAGO BLACKHAWKS

In: Marian Hossa, f, John Madden, f, Tomas Kopecky, f.
Ut: Martin Havlat, f, Nikolai Khabibulin, mv, Samuel Påhlsson, f, Matt Walker, b.

Good Cop (MW): Om sommaren var en fingervisning av vad som komma skall så skulle jag inte ens satsa en krona på att Chicago når slutspel.
Unga stjärnan Patrick Kane hamnade i trubbel, Martin Havlat sågade organisationen, klubben utreddes i en spelarkontraktshärva och det visade sig att supervärvningen Marian Hossa måste vila till i december på grund av en skada.
Efter den usla sommaren måste ju allt bara gå bättre, right? Med all den talang laget samlat på sig så är kan man peta Red Wings från tronen i Central division.

Bad Cop (SP): Det är ju lätt att glömma bort det, men Detroits alla framgångar kom inte på en gång. Det small inte till över en natt och så satt klubben plötsligt där med en massa bucklor på kontoret.
I Chicago verkar det dock inte finnas något tålamod. Här är klubben äntligen lyckats få fram en rad vassa talanger som snabbt etablerat sig som stjärnor i ligan. Då skriver klubben enorma kontrakt med spelare som Hossa och Campbell och sätter hela framtiden på spel.
Nu blir det i praktiken omöjligt att behålla alla unga spelare. Bara nästa säsong måste Chicago skriva nya kontrakt med Kane, Toews, Ladd, Keith, Hjalmarsson och Niemi.
Hela cirkusen på klubbledningsnivå – vi snackar om en ledning som inte har vett att posta kontraktsförslag i tid – kommer att ställa till det för Chicago, även på isen. 

5. ANAHEIM DUCKS

In: Saku Koivu, f, Joffrey Lupul, f, Evgeny Artyukhin, f, Luca Sbisa, b, Nick Boynton, b, Justin Pogge, mv.
Ut: Chris Pronger, b, Francois Beauchemin, b, Steve McCarthy, b, Rob Niedermayer, f, Brett Hedican, b, Drew Miller, f.

Good Cop (MW): Ducks har svängt lite i sin filosofi. Under Brian Burkes ledning var man ingen offensiv vulkan direkt, men man hade tuffa spelare och ett djupt, ramstarkt försvar.
Nu förlitar man sig mer på speed och skicklighet och med den finska superduon Koivu och Selänne kan man nu skapa en andrakedja som kräver respekt av motståndet.
Anaheim slog ut San José i första rundan i våras. Det betyder ingenting. Sen pressade man Detroit i sju matcher. Det kan betyda massor.

Bad Cop (SP): Vad var det som gjorde Ducks så framgångsrika? Jo, de hade ett av ligans absolut bästa försvar. De hade en perfekt mix av ”skills and grit” och en checkingkedja som bröt ned motståndarnas stjärnlirare.
Vad har Ducks nu? Jo, de har ett medelmåttigt försvar, en snällare forwardsuppsättning och en ofantligt svagare checkingkedja.
Att byta identitet, från ett grislag till ett glidarlag, kommer att kosta. Kanske till och med en slutspelsplats.

6. ST LOUIS BLUES

In: Ty Conklin, mv, Darryl Sydor, b, Barry Tallackson, f, Derek Armstrong, f.
Ut: Jeff Woywitka, b, Manny Legace, mv, Jay McKee, b.

Good Cop (MW): St Louis chockade NHL och tog sig till slutspel förra säsongen. Att man upprepar det räknar jag kallt med. Skillnaden den här gången är att Blues vet vad de ska göra när de väl kommer dit.
Med stjärnor som Paul Kariya och Erik Johnson tillbaka efter skador så är Blues ännu bättre. Och med ett år till under bältet för de yngre spelare som är Blues ännu ännu bättre.
Den stora nyckeln till framgång heter Andy Murray. Bluescoachen vässade lagets power play, fick dem att spela inspirerat box play – och fick en nominering till priset som årets coach.

Bad Cop (SP): Egentligen hade ju inte Blues ett lag för slutspel i fjol. Det märkets om inte annat när laget väl var i slutspel, där de blev ordentligt avklädda av Vancouver.
Det som lyfte St Louis och lagets alla ungdomar i fjol, var att coachen Andy Murray efter alla skador på nyckelspelare fick in en inspirerande ”nothing to lose”-känsla i laget.
Det funkade i fjol.
Det funkar inte i år.
Nu är det plötsligt ett misslyckande om Blues inte går till slutspel. Och den pressen är det här laget inte redo att hantera.

7. CALGARY FLAMES

In: Jay Bouwmeester, b, Nigel Dawes, f, Fredrik Sjöström, f, Brian McGrattan, f, Brandon Prust, f.
Ut: Mike Cammalleri, f, Todd Bertuzzi, f, Wayne Primeau, f, Adrian Aucoin, b, Jordan Leopold, b, Jim Vandermeer, b, Andre Roy, f.

Good Cop (MW): Det är bara att titta på backuppsättningen för att förstå att Calgary Flames blir svårslaget den här säsongen. Dion Phaneuf och Robyn Regehr får sällskap av Jay Bouwmeester och den trion finns det ingen i NHL som slår.
Framåt finns definitivt några frågetecken, men om ett par av dem kan rätas ut till utropstecken så är det inte säkert att nån i väst kan stoppa Flames.
Men det viktigaste av allt kan vara detta: Calgary Flames har dumpat coachen Mike Keenan. Det var inte bara svenskarna i NHL som jublade när det hände.

Bad Cop (SP): Flames har som sagt rustat på backsidan och spenderar över 23 miljoner – av lönetakets 56,8 – på försvaret. Det får den logiska följden att laget saknar djup på forwardssidan. Iginla, Jokinen och Langkow är egentligen lagets enda topp sex-forwards, vilket innebär att trion får dra ett enormt tungt lass.
Om de mäktar med det? Jag är skeptisk. Iginla hade i fjol sin målmässigt sämsta säsong sedan 2001. Jokinen är mycket, men karln verkar ju vara allergisk mot guldmedaljer och titlar.
Kort sagt: Flames är märkligt felkonstruerat och det straffar sig omedelbart i ett tätt slutspel.

8. DALLAS STARS

In: Alex Auld, mv, Karlis Skrastins, b, Jeff Woywitka, b, Warren Peters, f.
Ut: Sergei Zubov, b, Joel Lundqvist, f, Mark Parrish, f, Brendan Morrison, f, Darryl Sydor, b, Steve Begin, f, Chris Conner, f.

Good Cop (MW): Skador och, om vi ska vara ärliga, skitsäsong av vissa spelare sänkte Dallas i våras. Sånt händer. Däremot händer det sällan två säsonger i rad.
Dallas har en bra mix av rutin och ung talang och kan egentligen bara bli bättre. Bara Dallas får vara friskt så är jag säker på att flera av spelarna med en mindre lyckad säsong bakom sig studsar tillbaka. Då får toppen i väst se upp.

Bad Cop (SP): Från att ha varit ett lag som varje säsong siktat mot titeln, har Stars snabbt förvandlats till ett nytt Nashville eller Buffalo. Nu är det inte tal om att spendera upp mot lönetaket. Ägare Hicks har dragit hårt i handbromsen efter att ha drabbats hårt (nåja, det är ju inte så att han är hemlös eller nåt) av den ekonomiska krisen.
Det är därför det vecka ut och vecka in ryktats om att Dallas vill byta bort Richards och hans feta kontrakt. Det är därför som laget har NHL:s i särklass billigaste backuppsättning. Sidney Crosby tjänar mer under en säsong (8,7 miljoner) än vad hela Dallas försvar gör (sammanlagt 8,6 miljoner).
Dallas 2009/10 är ett lågbudgetlag, inget annat.

/Mattias & Stefan.