USA-bloggen har just styrt…nä, nu börjar det bli tjatigt.
Vi är i Indianapolis, Indiana.
Vi snackar alltså djupaste John Mellencamp-land och självklart har ”Scarecrow” och ”The Lonesome Jubilee” gått på repeat i Dodgen. Resan tog fyra och en halv timme från Detroit och USA-bloggen stegade upp 05.30 för att hinna i tid till Colts–Texans i Lucas Oil Stadium.
Friskt?
Nä.
Men nu är vi här och herrejösses så glad jag är att jag åkte hit. Lucas Oil Stadium är ju ett bygge som är helt…sinnessjukt. Arenan invigdes så sent som i fjol, kostade 720 miljoner dollar och rymmer 63 000 (70 000 när det är basket) åskådare. Kåken har ett skjutbart tak och eftersom det är rena sensommarvädret ute, strålar solen ned på ena planhalvan.

Det ser ut så här:

Matchen? Ja, Colts är naturligtvis favoriter. Det blir lätt så med ett 7–0-facit och en Peyton Manning i sitt livs form. Men räkna inte bort Texans (5–3), som jag tror kommer ge Colts en ordentlig fight.

•••

Det blev aldrig en sista rapport från Michigan Stadium i går, eftersom uppkopplingen började strula big time.
Jag vet inte om ni läste det på typ ESPN, men Wolverines föll alltså hemma mot Purdue med 38–36. Det var Michigans första förlust mot Purdue på hemmaplan sedan 1966.
Wolverines coach Rich Rodriguez sågades något så fruktansvärt på sportradiokanalen efter matchen och frågan är om han får fortsätta leda laget. De senaste säsongerna har varit katastrofala för Michigan.

•••

Det var som sagt lite trist att sitta i pressboxen under större delen av matchen. Jag planerade som bäst att smita ut på läktaren, när jag informerades om att jag var välkommen ned på planen.
Ja, planen.
Under de sista – överjäkligt dramatiska – åtta minuterna får tydligen pressen stå precis vid sidlinjen och följa matchen.
Om det var schysst?
Tja, döm själva efter de här bilderna:

/Stefan