Game over.
Men samtidigt så har den nyss börjat.
Jonas Jerebkos debut i NBA var inget fyrverkeri, men den var åtminstone en låga.

Jonas Jerebko fick inte fler än de där minuterna vi redan skrivit om. Anledningen heter Brandon Jennings och en är liten pointguard med stor käft som, liksom JJ, är rookie i den här ligan.
Jennings var absolut fantastisk. Han var orädd och elektrisk som Allen Iverson och iskall som Reggie Miller. Helt ensam vände han ett underläge med tio poäng till ett överläge i en vansinnig tredje quarter och – till slut – en ganska behaglig seger.

Milwaukee Bucks vann med 96-85 mot Detroit Pistons och eftersom det efter halvtid blev så pass jämnt så fick JJ värma bänk resten av matchen.

Vad Jerebko gjorde under sina sex minuter har jag berättat i ett tidigare inlägg, men för att sammanfatta: Han rörde sig bra både i försvar och anfall, han gjorde de små sakerna rätt, sånt som tränare gillar och han höll huvudet kallt de få gånger han rörde bollen.
Det som också ger hopp om mer speltid för Jerebko är situationen coacherna kastade in honom i. JJ kom in i stället för Pistons small forward Tayshaun Prince. 
Nu spelade Jerebko i en frontcourt med Jason Maxiell och Ben Wallace, vilket öppnar upp fler möjligheter för svensken. Tidigare har han spelats som power forward, men är han ett alternativ på två positioner så borde ju chanserna till speltid öka exponentiellt.

Den historiska betydelsen av det här är förstås omöjlig att sia om, men tillsammans kan vi väl hoppas att vi i framtiden tittar tillbaka på den här matchen, den här säsongen, den här spelaren och pratar om vilken dörröppnare det var för svenska basketspelare.

Vi ska inte kalla Jonas Jerebkos debut för en succé, men det var en okej start. Och det är fan så mycket mer spännande än ett okej slut.

/Wikdahl