• Den glädjen blev kortvarig för Scalabrine, och han river ner kvällens största skratt på redaktionen när han lufsar tillbaka till bänken.

• Brian Scalabrine på planen. I en sjunde finalmatch. Som är jämn. Galet, I tell you.

• Ray Allen gör Rasheed-joggingturen när han får foul efter att ha slagit bollen av Ron Artest. Jag såg inte hur han träffade, men ljudet lät som bara boll.

• Lite bråk på planen mellan Pierce och Artest som fastnade i varandra under korgen. Det gillar vi. Teknisk foul på båda. Boston 38, Lakers 33.

• Herr Westin konstaterade nyss att Ron Artest är den enda spelaren av någon som helst betydelse som kan vinna sin första titel. Alla andra viktiga har en redan.

• Ni som undrar över differensen i stil och språk i dena här livebloggen vill förstås veta att Wikdahl och Westin delar på ansvaret i natt.

• Seriöst. Det här kan bli en klassiker, eller hur? Ray Allen satte ett par straffar och är nu 21 av 21 straffar i finalen. Sjukt bra och viktigt för Boston. Det är sånt som är tungan på vågen i jämna matcher.

• Lakers har alltså 14 offensiva returer. Boston har alltså sju turnovers. Och Boston leder. What’s that about?

• ”Där avgörs matchen”, säger Wikdahl lite bittert när Kevin Garnett får sin tredje foul. Vi andra anar att det handlar om nån sorts försök till en reverse jinx från Wikdahls sida. Boston hänger ju i.

• Kompis kommenterar med en referens till den gamle Sundsvallshjälten Mike Palm. Det gillas. Odom slänger upp ett uselt hoppskott från straffkastcirkeln som MP15 hade sänkt like nobody’s business.