SLUT: 91–84.
Och det får bli en kort sammanfattning, innan batteriet klappar ihop. Det här blev ju en…underlig match. Bara en sån sak att Ray Allen gick 0-13!? Okej att du eller jag skulle göra det, men vi satte ju inte åtta trepoängare för bara någon dag sedan. Sjukt, så sjukt. 
Men visst var Lakers bättre. När det verkligen gällde hade de regerande mästarna TVÅ spelare som klev fram, i Kobe Bryant och framför allt Derek Fisher. Boston? Inte en själ. Fast det saknades ju inte chanser. Allen hade en rätt öppen trea när det fortfarande var match. Big Baby drällde bort bollen när Boston hade kunnat kvittera.  
Så är det kört nu?
Enligt statistiken har ju segraren av match tre – i en serie som står 1–1 – vunnit titeln, tio gånger av tio. Men nä, inte känns det som om den här serien är över redan. 

• DÄR avgjordes matchen. Ray Allen missar ytterligare en trea (Allens rad 0-13 FG, 0-8 3P) och Derek Fisher lyckas få i bollen trots att han blir foulad av tre spelare samtidigt. 87–80. 48 sekunder kvar. Och game over, så klart. 

• Ojoj. Lakers boll, blir det till slut. Avgjordes matchen där? Eller kanske inte: i nästa spel är det Lakers tur att ge över bollen. 1.10 kvar. 84–80 till Lakers.

• Wow, vilken avslutning vi får. Gasol ligger nästan ner när han lyckas hålla bollen i spel. Sedan gör han själv två väldigt viktiga poäng. Under den efterföljande timeouten går Bryant och skakar på huvudet åt domarna. Kanske läge att koncentrera sig på något annat, no? 82–78, med 2.17 kvar. 

• Big Baby slarvar å det väldigaste när Celtics kan gå ikapp och ger bort bollen. Fisher hystar i två snabba poäng. 

• KG kan ju inte sätta allt och därför har Lakers nu 74–70 med 5.40 kvar. Nämnvärt: Pierce har fem fouls, Fisher och Rondo fyra. Just Fisher har klivit fram i sista quartern…och där kom två poäng till. 

• Mer jubel: Tom Brady! I en….ful jävla frisyr, rent ut sagt. 

• Roooondo! 68–67. (Förresten ska jag passa på att be om ursäkt till er Lakersfans. Jag håller ju på Boston. Det är liksom ingen idé att försöka låtsas om något annat. Jag lovar att inte bli någon hejaklacksledare för Celtics, men ibland kan jag bara inte hålla mig. Alright?)

• Plötsligt får Rasheed fart på benen. Tråkigt nog är det hans sätt att protestera efter en foul. Men, ah, vem bryr sig? Nu är det ju match! 68–65 till Lakers.