The Green Machine
avMed 7.59 kvar av matchen var jag ganska säker på hur det här skulle sluta. Jag menar, Lakers Sasha Vujacic dundrade in under Celtics korg och tog en offensiv retur. Sasha Vujacic! Låter man det hända så är det både för lite inspiration och perspiration i laget.
Returen kom i fjärde quartern efter en första halvlek där Boston Celtics visat vilka man tror att man är. Tuffa, aggressiva, intensiva. Ett åldrande mästarlag men fortfarande ett mästarlag.
Vujacic hittade Jordan Farmar utanför trepoängslinjen och han stänkte i skottet – och kvitterade till 83–83.
Ridå, eller hur?
Celtic hade ju tappat den trettonpoängsledning man byggde upp under andra quartern. Kevin Garnett och Paul Pierce kunde inte träffa vattnet från en båt, Andrew Bynum såg ut som en ung Shaq och Kobe Bryant… Well, han är Kobe Bryant vettu.
Men så var det ju det där med det gröna mästarlaget som oavsett vad det står för siffror i passet fortfarande är ett mästarlag. Dessutom är alla siffror inte på det som anses vara fel sida av strecket.
Rajon Rondo är född 22/2 1986.
Och han är fantastisk.
Rondo, han som inte kan skjuta, satte 95–92 utifrån med 1.50 kvar och hans försvarsspel var löjligt bra. Celtics begåvade pointguard slutade med en triple double – 19 poäng, 12 returer och 10 assist.
Celtics? Celtics slutade med en seger, 1–1 i matcher och en skön hemresa till Boston.
– Det var en total laginsats, sa Rondo.
Nåja.
Kevin Garnett och Paul Pierce var 4 av 16 tillsammans. Å andra sidan så satte Ray Allen rekord i antal treor i en NBA-final. Allen satte 8 stycken (av 11) varav sju i första quartern. Oh, och de sju satte han utan att missa en enda gång. De tidigare rekordet var, du gissade det, 7.
Efter en svag match ett påmindes jag om varför jag liknade honom vid Tomas Tranströmer inför finalserien.
Celtics 103, Lakers 94
Nu har vi en matchserie, mina vänner. Var den tar vägen, annat än till Boston, har jag ingen aning om. Men kom ihåg att USA-bloggen har en man på plats i Massachau.. Massacho… Massach…. Ja, vi har Stefan Persson på plats i Boston.
Några noteringar:
• Ska du vinna ett mästerskap måste du lika ofta propelleras av doldisar som av superstjärnor. Boston fick i natt värdefull produktion av Glen Davis, Nate Robinson och Tony Allen. Jag har speciellt en svaghet för Big Baby Davis. Stor kropp, ännu större hjärta.
• Pierce och Garnett var usla i Celtics. Lakers saknade bättre insatser av Ron Artest, Lamar Odom och Derek Fisher. Tillsammans var trion 4 av 21. Artest var 1 av 6 på treorna. Här är ett tips, Ron: Sök inte treorna.
• Domarna var väl…sådär va? Jag säger som Jeff Van Gundy: ”This is playoff basketball.” Ron Artest fick ett par tveksamma fouls, Kobe Bryant likaså och Big Baby bestals på en vacker block.
• Andrew Bynum såg inte speciellt skadad ut. Däremot suverän. Bynum hade 21 poäng, 6 returer och 7 (sju, jo sju) blockar.
• Lakers som lag hade 14 blockar och jag vill mena att det var positivt – för Celtics. Det betyder att de grönklädda var aggressivare i offensiven.
• Pau Gasols analys: ”Det är en besvikelse för oss, men Celtics gjorde ett bra jobb. De hade en bra game plan och de föjde den. Vi måste hustla mer. De var snabbare till bollen och skapade andralägen. De jagade bollen med större vilja.”
/Wikdahl