En spelare (Brad Ausmus) som avtackades. En manager som avtackades (Joe Torre). En klubbägare (Frank McCourt) som blev utbuad. En ständig ström av utlottningar av priser till publiken, som till exemepl ett års förbrukning av hundmat. Vad mer? Jo, en basebollmatch.

Sport: Baseboll.
Match: LA Dogers-Arizona Diamondbacks.
Arena: Dodgers Stadium.
Resultat: 3–1. 

Arenan: ++++
Det ska sägas direkt: det här var ju helt fel tillfälle att se en Dodgersmatch. Årets sista match, två lag utan någonting att spela för…tacka fan att det blir avslaget och lite publik. Och när många stolar står tomma, är det lätt hänt att bli överdrivet negativ mot själva arenan.
Det är dock svårt att inte bli överväldigad av Dodgers Stadium. Den känns ohyggligt stor, men ändå överraskande tät. Vissa delar skulle behövas renoveras, men överlag är den charmigt sliten.
Plus till den enorma parkeringen. Minus till att glömma bort var fan man ställde bilen.

Stämning: ++
Dodgerspubliken bjöd på artiga applåder när man tackade av Joe Torre, den gamle Evil Empire-symbolen. Annars? Not much. Det blir ju lätt så, när publiken glömmer bort matchen och i stället stirrar mot jumbotronen och hoppas att just deras sektion ska vinna 400 pizzaslicar.

Matchen: +
Avslaget, som sagt. Dessutom var det en väääldigt händelsefattig match.

Pausunderhållning: +++
Intetsägande, tråkig och väldigt stel. Ja, fram till att kungen av ”Don’t Stop Belivin” fick göra en bejublad säsongsavslutning. Den här gången fick Jameson Moss hjälp av….DAVID HASSELHOF!

Totalbetyg: ++

”Ja, det var i alla fall kul att få se Dodgers Stadium”. Den meningen sammanfattar besöket ganska bra. 

/Stefan.