– Vi halshögg dem, sa Brandon Jacobs live i ESPN, med en son på varje arm.
– De kan inte bära den där kronan längre, baby. De kan inte bära den där kronan.

Det var en kväll då arv förändrades, då vår syn på klubbar och spelare och coacher förändrades.
För även om ingen någonsin kan ta ifrån New England Patriots deras tre Super Bowl-vinster i början av 2000-talet – det här är football, inte boxning där man försvarar sina titlar – så är det ett faktum att klubbens dynasti nu är ett minne blott.
Brandon Jacobs har ju en poäng.
Patriots titeltorka är sju år lång nu.
De fem senaste säsongerna har man två finalförluster mot New York Giants.
Ingen är lika rädd för firma Brady/Belichick idag som igår.

Giants däremot.
De förtjänar all respekt i världen efter den här triumfen.

Eli Manning, kungen av fjärde quartern, tog ett jättekliv mot Hall of Fame. Det är ringarna som räknas och plötsligt känns en Eli vs Peyton-diskussion inte alls så absurd.

Tom Coughlin, den 65-årige coachen som varit halvvägs ut ur dörren så många gånger, vann sin andra Super Bowl-titel med Giants. Idag är det ingen som säger att han har en gammalmodig stil, är för krävande eller för envis. De här spelarna har blött för sin coach varje dag sedan training camp, och har anammat hans mantra – ”finish, finish, finish” – till fullo. Det bevisas inte minst av de sju vändningarna i fjärde quartern som Giants presterat den här säsongen.

Försvaret, med en nästan absurt hajpad d-line, som levererade allt de lovat att de skulle göra. En touchdown i slutet av första halvlek, en i början av andra – annars var det en fruktlös kväll för Patriots offense. (Om ni letar syndabockar, börja leta där. Patriots-försvaret höll kanske inte mästarklass, men deras offense…inte en poäng på matchens 26 sista minuter!)

Mario Manningham och Hakeem Nicks, som kombinerade för 15 catches och 182 yards när Patriots uppenbart satsade allt på att ta bort Victor Cruz. Manningham blir ju förresten free agent efter säsongen. Undrar hur många extra miljoner han tjänade med den där urläckra catchen längs sidlinjen i slutminuterna?

Det går att fortsätta rabbla hjältar hela morgonen, om man vill. Men segern var frukten av ett lag som spelat stenhårt för sin coach och quarterback. Eli är odiskutabel MVP, men football är fortfarande den ultimata lagsporten – och kollektivet Giants låg bakom den här titeln.
Det känns som ett synnerligen värdigt sätt att sätta punkt för NFL-säsongen 2011/2012.

/Petter.