Vi blev ombedda att ta tag i en av basketvärldens hetaste debatter just nu.
Så det gjorde vi.
1992 års Dream Team vs 2012 års amerikanska OS-lag. Vem skulle vinna om någon uppfann en tidsmaskin och ställde de båda lagen mot varandra?
Wikdahl fick argumentera för 92:orna, Westin för 12:orna.
I söndagens tidning hittar ni den vässade, välredigerade versionen.
Men här – exklusivt för er, kära bloggläsare – kommer den obscent långa sms-diskussionen.

Wikdahl: Ärligt talat, vad är det här för vansinnig debatt egentligen? Dream Team-laget 1992, originalet, det bästa idrottslag som någonsin plockats ihop, skulle självklart besegra dagens bleka kopia. Man måste ha fötts blott ett par veckor innan OS-invigning i fredags för att inte se det. Eller hur?

Westin: Med all respekt för legendarerna från 1992: Romantiseringen och mytbildningen har gått till överdrift. Dream Team körde över blåbärsnationer i en helt annan era. I London finns 40 NBA-spelare med, och de europeiska ligorna kryllar av högklassiga spelare. Basketvärlden har växt och dina 92:or skulle fått det mycket tuffare idag. Till exempel: Hur ska ni hänga med när jag släpper lös Westbrook, Paul och de andra speedkulorna?

Wikdahl: Jag vet inte om man kan prata om mytbildning när elva av tolv spelare är i Hall of Fame. Det är dagens sanning, ingen romantisering. Och snälla, kan vi hoppa över snacket om eror? Det är meningslöst. Vi kan aldrig testa en idrottare i en annan era. Paul och Westbrook är välkomna att använda sin speed. Under korgen väntar Mr Robinson och Mr Ewing på att smasha iväg deras avslut. Farten i dagens lag är bra men för att utnyttja den krävs att man tar returerna – och det gör man inte mot 92:orna. Årgång 1992 kommer att kontrollera tempot. Jag ställer din överskattade speed mot min storlek. Under träningsmatchandet, innan sista matchen mot Spanien, blev dagens USA poängmässigt utspelat under de minuter som Chandler, Love eller Davis inte var på planen. I en match mot årgång 1992 skulle coach Daly pumpa in bollar under korgen. Hur hanterar dagens lilleputtar det? Du vet ju att Chandler foular ut sig efter ett par minuter.

Westin: Speed är inte överskattat – storlek är överskattat. Miami Heat vann precis en NBA-titel med 203 centimeter LeBron James som power forward. Precis som Miami kommer 2012-laget spela ett mördande, pressande försvarsspel över hela banan. Dream Team skulle inte ens få in bollen till de där bjässarna du nämner. Och Magic, som var 32 år 1992 och hade lagt av efter sitt HIV-besked, skulle förvandlas till en staty mot det här superatletiska gänget. Precis som 35-årige Bird. Så hur ska du lösa min superduo James/Durant?

Wikdahl: Storlek var inte överskattat när Dallas vann för ett år sedan, eller när Lakers tog två raka titlar 2009 och 2010, eller när Boston vann 2008. Men visst, sätt press du. Kom bara ihåg att när Magic eller Stockton (du tycks glömma att han var med, i toppform, och är en av de bästa point guardsen genom tiderna) behöver hjälp så har de Michael Jordan, inte Thabo Sefolosha, bredvid sig och offensiva säkerhetsventiler som Charles Barkley och David Robinson, inte säkerhetsrisker som Kendrick Perkins och Serge Ibaka. Och menar du på allvar att du inte tror att den magnifika trion Magic, Jordan och Scottie Pippen inte skulle få upp bollen – och in bollen – mot dagens mannar? Befängt. Tveklöst så är LeBron svårhanterad. Men LeBron kan inte spela försvar på alla och i offensiven kan han väl få sitt då. Han får göra 40 om han vill – men det kommer att kosta blod (antagligen), svett (garanterat) och tårar (förhoppningsvis). Durant? Säg hej till Scottie Pippen och hejdå till poängkungskronan. Och i försvaret skulle Durantula bli uppäten.
Den stora frågan, och det som avgör hela den här matchen, ställs av Michael Jordan, en fräsch 29-åring 1992: Hur hindrar du världens genom tiderna bästa spelare, omgiven av idel hall of famers, från att promenera hem med det här spekulationsguldet?

Westin: Jag må inte ha Jordan – men jag har det närmaste baskethistorien sett i form av vinnarskalle och killer-instinkt: Kobe Bryant. Efter att mina unga fysfenomen tagit mig till slutminuterna med segern inom räckhåll, så finns lagpappan Kobe där för att stänga affären. Erkänn, lite rädd blir du väl ändå?

Wikdahl: Lite rädd, absolut. Men inte för Kobe. Bättre duell för 1992-laget än en 33 år gammal, ineffektiv Kobe Bryant mot en 29-årig Michael Jordan i toppform kan jag inte be om. Det finns ingen affär, men väl en korvkiosk. Den kan Kobe få stänga när Jordan sätter det avgörande skottet.