Basketturneringen i OS kändes ärligt talat som en ganska sömnig historia – jättefavoriten USA malde ner motståndare efter motståndare i ohotad stil.
Men så kom finalen och vi fick den holmgång vi väntat på.
En klassiker.

Spanien gjorde det mesta rätt. Vårdade bollen, spelade metodiskt, höll jämna steg i returtagningen – och vågade stå upp mot megastjärnorna, i den tuppfäktning som matchen oundvikligen blev.
Det fanns inga som helst tendenser till att vika ned sig. Något långtifrån alla lag i den här turneringen kunde stoltsera med.

Skillnaden i slutändan blev nåt så simpelt som skytte. USA har så många kreatörer som kan skapa lägen på egen hand, Spanien måste spela nästan perfekt i offense för att ha en chans.
USA sänkte 15 av 37 trepoängare, Spanien 7 av 19.
Och när det behövdes i fjärde quartern täppte jänkarna till försvaret, och det var det.

Några andra reflektioner:

• I en era där NBA:s superstjärnor gaddar ihop sig till höger och vänster, är det i alla fall skönt att LeBron James och Kevin Durant inte spelar i samma lag. Världens två klart bästa basketspelare.

• Pau Gasol dras väl fortfarande med den där stämpeln som mjukis. Kanske för att han är lite tanig, ser lite flummig ut, får en förnedrande dunk i ansiktet då och då. Men i finalen – som så ofta i stora matcher – visade han cojones. 24 poäng, 8 returer, 7 assist och ett stort emotionellt ledarskap. Var det hans sista landskamp, månntro?

• Att det var Kobe Bryants sista landskamp vet vi definitivt. Nu får han och Pau – som hade en del gnabb med varandra under matchen – jaga en titel tillsammans. Om skador inte kommer i vägen tror jag att de lyckas.

• Rudy Fernandez finalinsats var, ehrm, intressant. Rev av några rejäla jävla fängelsefouls. Av den typen man inte sett sedan man spelade basket med handbolls- och fotbollskillarna på gympan i gymnasiet.

• Förre Philadelphiaforwarden Maarreese Speights ställde den här luriga frågan på Twitter, när Andre Iguodala tydligen ignorerade expertkommentatorn Doug Collins efter att guldet var klart:

Collins, som coachar 76ers, och Speights var knappast på samma våglinje i Philly. Och nu har ju även Iguodala blivit bortbytt.
Collins rykte som auktoritär och impopulär hos sina spelare blir bara värre och värre.

• Mike Krzyzewski coachade sin sista internationella match. Han har två OS-guld och ett VM-guld som head coach, samt två två OS-guld som assisterande coach. Bland tänkbara efterträdare nämns tunga profiler som Gregg Popovich och Doc Rivers.

• Till sist: Det här kan ha varit sista OS-matchen där vi fick se fullvuxna NBA-stjärnor mäta sina krafter. Åtminstone om klubbägarna over there får sin vilja igenom. NBA vill göra OS-basketen till ett U23-mästerskap, och sedan låta superstjärnorna spela i ett nytt, upphottat VM. ”The World Cup of Basketball”, som den kallas, ska spelas vart fjärde år och bli någon sorts hajpat monsterevent som marknadsförs av FIBA och NBA tillsammans.

Det är förstås fullständigt åt fanders.

När man ser spelglädjen, entusiasmen och energin hos de amerikanska spelare som har en intensiv, lockout-förkortad säsong bakom sig… Det är klart att det är OS de vill spela. Det är OS de växte upp med.
Inte något konstgjort försök att plagiera fotbolls-VM.

Eftersom pengarna är centralfrågan här – det är det alltid, inte skaderisk eller slitage på spelarna – så borde NBA sätta sig ner med IOK-pamparna och diskutera hur man kan få en bit av kakan.
Det är man värda, med tanke på hur mycket av OS stjärnglans som kommer från det amerikanska basketlaget.

/Petter.