Det är dags. I natt kör Stanley Cup-slutspelet igång och USA-bloggens medlemmar är mer än måttligt speedade.
Många frågar oss: Hur det går i första rundan?
Näää, ingen frågar oss det. Men vi svarar ändå.
Typ så här går det: 

EASTERN CONFERENCE:

• BOSTON–WASHINGTON

Persson: 4–3. Så Rangers bara råkar bli överkörda av Capitals i sista grundseriematchen? Nä, självklart inte. Rangers ville hellre ha Ottawa i första omgången (vilket de nu fick) och who can blame them? Caps känns betydligt mer oberäkneliga än Senators och jag är – för att låna ett annat engelskt uttryck – scared shitless för den här matchserien. 
Wikdahl: 4–1. Det var ju inte så här Capitals säsong skulle se ut, att man ramlade in i slutspelet. Men så är det. Och därmed tror jag att man bränt sitt bästa krut redan. Bruins har haft sina upp och sina ner också men är ett betydligt stabilare lag och ser jävligt upp ut just nu. Dessutom: målvaktssituationen. Tim Thomas mot… Braden Holtby?

• NY RANGERS–OTTAWA

Persson: 4–1. Ottawa har redan trotsat alla odds genom att bara ta sig till slutspel. Här blir det dock tvärstopp, att Alfie & Co vann tre av fyra inbördes möten i grundserien har ju noll betydelse. För en gångs skull går nu Henrik Lundqvist också in i slutspelet hyfsat fräsch. Han har bara spelat 61 grundseriematcher i år, jämfört med de andra säsongerna då han snittat runt 70. 
Wikdahl: 4–2. New York Rangers har flera brister om man tittar på personalen individuellt – men få om man tittar på personalstyrkan som en helhet. Jag tror inte att Ottawa (grattis till en bra säsong) orkar stå emot Tortorellas malande maskin. Och säg att man skulle lyckas hitta vägar att sätta press på New York Rangers, som trots allt inte har ligans djupaste backbesättning, så finns världens bästa målvakt som sista utpost.   

• NEW JERSEY–FLORIDA

Persson: 4–3. Klurigt värre. Inget av de här lagen kommer ju gå vidare från nästa runda, den saken är säker. Det lutar väl ändå mot Devils, som har en bättre dagsform och fler matchvinnare. Men allvarligt talat, vilken gäspning till matchup. Väck mig när matchserien är över. 
Wikdahl: 4–2. Korka upp pommacflaskan och sprätta pommes pinnes-påsen. Jag tror, till skillnad från bloggkollegan Persson, att det här kan bli hockeyfest ändå. Den gamla jätten Devils mot uppstickaren Panthers. Panthers har en del maskindelar som talar för laget, som ett gäng gamla Stanley Cup-vinnare till exempel, men visst tar Devils det här ändå? Jo. Det tror jag. Bättre spets.

• PHILADELPHIA–PITTSBURGH

Persson:  2–4. Här blir det knappast problem att hålla sig vaken. Drömmen hade naturligtvis varit en episk game 7, men jag tror Pens är lite för bra. Malkin är ju löjligt het och Crosby har nu 37 poäng. På 22 matcher. Men framför allt har Pittsburgh en målvakt. Det har inte Flyers. 
Wikdahl: 3–4. Okej, glöm vad jag sa i förra stycket. Det är nu du ska korka upp pommacflarran och börja mumsa pommes pinnes. Jag tror på Bryzgalov, han är en superstar om än inte nödvändigtvis på isen, men jag tror mer på Pittsburghs forecheck än Phillys skadeskjutna backuppställning. 

WESTERN CONFERENCE:

• LOS ANGELES–VANCOUVER

Wikdahl: 1–4. Kan vi inte bara skriva in Canucks i conferencefinalen redan nu? Kan vi det? Härligt. Då säger vi så.
Persson: 0–4. Kan Quick sno en match åt Kings? Kanske. Fast nä, jag tror inte det. LA mäktade bara med 194 mål i grundserien och utan en offensiv att tala om går det inte att skaka om Canucks. 

• SAN JOSE–ST LOUIS

Wikdahl: 4–2. Okej, så varje gång jag trott på Sharks efter en fantastisk grundserie så har det gått åt skogen, relativt sett. Men nu då? Nu när man glider in som sjundeseed? Well, finns det ett lag på den nedre halvan som kan skrälla sig hela vägen till Stanley Cup-final så är det väl Sharks. Man har personalen och för en gångs skull slipper man bära upp favoritskapet. Det jobbiga: att St Louis dominerade Sharks i grundserien – 4–0 i matcher. 
Persson: 2–4. Sharks ryckte upp sig till slut och vi vet ju att laget är som bäst i slutspelet. Inte? Nähä. Två matcher tar man dock. Många i Blues saknar ordentlig SC-rutin och bli inte förvånade om det stundtals ser lite darrigt ut. 

• CHICAGO–PHOENIX

Wikdahl: 4–2. Det finns, som alltid, en skillnad mellan vilja och tro. Jag vill att Coyotes går vidare. För fan, den här ägarlösa organisationen förtjänar det efter att slit och skit. Men kan Chicago matcha Coyotes arbetsinsats man för man, byte för byte, så ser jag Blackhawks som segrare här. Det är ju knappast en skräll i och för sig. Men jag hoppas och ber att Coyotes ger motståndet en extremt tuff serie.
Persson: 3–4. Det har varit svårt att veta var man har Blackhawks i år. Och med frågetecken för absoluta nyckelspelaren Toews…jag tycker det luktar skräll. Coyotes är som vanligt borträknade på förhand – laget skulle förmodligen tippas på kvalserieplats om de gästspelat i elitserien en säsong – men coach Tippet kan uppenbarligen gå på vatten. Och coacha. 

• DETROIT–NASHVILLE

Wikdahl: 1–4. Nej, det blir inget det här året heller för Red Wings. Senaste titeln kom ju så sent som 2008 men sedan dess: finalförlust, ut i andra rundan, ut i andra rundan och nu… ut i första. Red Wings är inte längre ett givet Stanley Cup-hot, man är bara ett riktigt bra lag. Predators, däremot, är på väg åt andra hållet. Man har en stabil grund, byggt bakifrån och framåt och det här är deras tid att ta det där sista klivet in i västs absoluta topp. Och till sist: Radulov!
Persson: 2–4. Is this the year? Yes, sir, det här är året då Predators slutar att vara en SC-besvikelse och sätter en ”storklubb” på plats. Rinne är redo. Suter och Weber spelar både för ära och tokfeta kontrakt nästa säsong. Forwardssidan har en bra mix och Radulov är en joker. Sorry, Detroit. 

Tredjeseedade Wes Vannieuwenhuizen mot gamle elitseriesnipern Niko Dimitrakos (14). Och outsidern Daniel Bang (eller Bång, som vi känner honom) mot storfavoriten Colton Yellow Horn.

Vad är nu detta?
Jo, det är The Hockey News namnturnering.

Inte en riktigt lika fascinerande bracket som March Madness-varianten, men ändå. Visst vill man veta om Jackson Whistle eller Jared Sugarhead går vidare? Om Karl Fabricius (!?) kan skrälla i Jagger Dirk-bracketen? 
Min favorit?
Well, det är svårt att bestämma sig. Men vem fan skulle vilja gå in i en närkamp med Miles Death? 

 /Stefan.

Trader är bäst. 
Vad som är näst bäst?
Trader som aldrig blev av.

Ett exempel: vad hade hänt om Eric Lindros hamnat i New York Rangers i stället för Philadelphia Flyers? Jo, Quebec (senare Colorado) hade fått Tony Amonte, Doug Weight, Alexei Kovalev, James Patrick, John Vanbiesbrouck och 20 miljoner dollar i cash.

Gårdagens trading deadline saknade en riktig bomb. Men det fanns lag som försökte. Som just New York Rangers. Enligt New York Post erbjöd Rangers följande för Columbus Blue Jackets stjärna Rick Nash:

• Brandon Dubinsky.
• Tim Erixon.
• J.T Miller
• Christian Thomas.
• Förstavalet i draften 2012.

Ett paket som Blue Jackets nobbade.
Vad Jackets ville ha? 
Detta:

• Brandon Dubinsky.
• Ryan McDonagh eller Michael Del Zotto. 
• Derek Stepan eller Calle Hagelin.
• Chris Kreider.
• Förstavalet i draften 2012.

Man kan säga att parterna var….en bit ifrån varandra. Om USA-bloggen hade varit GM för Blue Jackets, hade vi haft en deal om Sather gett upp:

• Brandon Dubinsky.
• Ryan McDonagh eller Michael Del Zotto. 
• Chris Kreider. 
• Förstavalet i draften 2012.  

Hur hade NI gjort?

/Stefan. 

Nej, det var inte Rick Nashs tur den här gången heller. 
Utan Jeff Carters. 
Trade-såpan i Columbus Blue Jackets fortsätter alltså. Nu har GM Howson skickat iväg spelaren som så sent som i höstas skulle bli organisationens första, riktiga centeretta. Därtill spelaren som skulle göra just Rick Nash glad och lycklig. 

Snacka om ett misslyckande, att nu tvingas byta bort Carter.
Men vänta.
Columbus skickar alltså Carter till Los Angeles Kings, i utbyte mot Jack Johnson och ett förstaval. Det är väldigt bra betalt för en sådan felinvestering som den förre Flyers-forwarden var. 

Å andra sidan – det blir ju sådana vid spelaraffärer… – får nu Columbus börja om i jakten på en förstacenter. Kanske får man den närmare trading deadline. Förmodligen i utbyte mot Rick Nash. Och då har man visst ett annat hål att fylla…

/Stefan. 

Inga konstigheter.

/Stefan. 

Here we go. 

(PÅMINNELSE: Följ oss på twitter: @abusabloggen).

1. Visst borde alla Patriots-fans vara livrädda för Giants WR-uppställning? Nicks, Cruz och Manningham kommer ju ha rena rama julafton mot Pats D. Eller?

Wikdahl: Självklart. Patriots har inte manskapet att hålla reda på alla och är sårbara för stora spel. Och Nicks och Cruz är mer än kapabla för stora spel. Men julafton? Nja, det tror jag inte. 
Westin: Alla motståndarfans borde vara rädda för Giants wide receivers. Men Patriots pass-försvar är förmodligen bättre än sitt rykte. Klar fördel Giants i denna matchup, men jag tror inte på någon stenklar överkörning.
Persson: Så uselt är inte Patriots försvar, men….lilla julafton, i alla fall. Någon i den trion kommer ju göra en riktigt jäkla grym match. Så är det. 

2. Rob Gronkowski är alltså listad som questionable. Vad betyder det för matchen att han inte kommer kunna gå för fullt? 

Wikdahl: Well, han har omdefinierat vad en tight end kan göra så självklart skulle det kännas om han inte är 100, vilket han inte är med en ”high ankle sprain” som kräver längre tid än så här att läka. Men Gronk kommer att spela och bara det faktum att han kommer att stå där utan pjäxa kommer att skrämma Giants och tvinga dem att agera som att Tom Brady letar efter honom.
Westin: Ja, det här är ju 20 000-kronorsfrågan inför matchen. Det kan vara så att Belichick spelar charader, att Gronk egentligen är 100-procentig och går loss för 170 yards och tre touchdowns. Men han kan lika gärna vara 10-procentig och knappt spela alls. Inget skulle förvåna mig. Helt klart är att Patriots vill att Giants förbereder sig som att Gronkowski kommer gå för fullt. Om han INTE kan göra det? Brady får det att funka med någon annan receiver. He always does.
Persson: Belichik vore ju dom om han INTE spelade charader. Nu har ju Giants fått ännu mer att fundera över. Men nog kommer Gronk att spela, karln verkar ju fullkomligt jävla galen. 

3. Förre RB:n Jerome Bettis hävdar att Eli Manning är den bättre quartebacken i finalen. Galenskap? Eller är det dags att erkänna att Eli är en av ligans bästa QB:s?

Wikdahl: Han är inte Tom Brady i alla fall. Det måste vi ju vara överens om. Däremot skulle jag inte tvivla en sekund på att han kan leda mig till seger om det är han som är min general på det slagfält som kallas Super Bowl. 
Westin: Lugn i bussen, The Bus. Eli har en (1) säsong på den nivå Brady legat på i åratal. En av de bästa, absolut. Men inte i klass med Tom Terrific.
Persson: Galenskap, tamigfan. Men visst, leder Eli sitt Giants till ännu en titel så börjar karln ju närma sig freaking Hall of Fame. Det är titlarna som räknas. Väldigt lite annat. 

4. Prediction time. Ge mig slutresultat och ett MVP-namn, please.

Wikdahl: Giants 30, Patriots 20. MVP: Victor Cruz (två touchdowns). Lägg spelet, öppna ölen och boka en resa till Thailand i morgon. Nej, för tusan, lita inte på mig. Jag tar inget ansvar för mitt tips. Men hade jag varit en gambler är det vad jag hade spelat.
Westin: Men ååååh så jobbigt. Neeeeej. Jag klaaaarar inte det här. Men okej då: Chad Ochocinco fångar nio passningar för 198 yards och två touchdowns, gott nog för en Pats-vinst (27–20) och en MVP-titel.
Mitt resonemang? Om min prediction slår in är jag geniet som förutsåg det totalt osannolika. Om min prediction inte slår in kan jag bara rycka på axlarna och säga ”Äh, trodde ni verkligen jag menade allvar med det där?”.
Persson: 33–30, Giants. NY-laget är on a roll och jag tror inte uppehållet har fått dem ur takt. Så det blir väl som vanligt. Patriots har kommandot under matchen, Giants får en sista chans i slutsekunderna, Eli blundar, kastar och Manningham fångar bollen med sitt arsle. 

It’s getting closer.

USA-bloggen kommer självklart att bjuda på inlägg med jämna mellanrum, hela vägen fram till sista spelet av årets Super Bowl. 
Vi börjar med några predictions från bland andra….

• Vanilla Ice: ”New England, 31-21. I think the G-Men are playing great ball and could upset again, but I think the Pats are out for revenge from the last time they met and will do whatever it takes not to lose the Super Bowl a second time to the same team” 

• Arnold Schwarzeneggernegger: ”New England, 31-24. I can’t pick against my neighbor, especially when he is playing at such a high level. Tom Brady will be the Super Bowl MVP”.

• Jack Nicklaus: ”New England, 31-28. How many games have the Patriots lost? Three. How many games have the Giants lost? Seven. I realize the Giants are hot right now, but over the course of a season I think the Patriots have performed better and I like their body of work. Eli is a great quarterback and I am a big fan. It just so happens I root for the AFC, because I am a long-time Dolphins’ fan.

• Brad Pitt: ””Oooh, that’s a tough one.”

• John McEnroe: ”New York, 24–21”.

Ni hittar ännu fler kändistips här. 

/Stefan. 

Läste ni om Milwaukee Brewers sköna galenpanna Nyjer Morgan i vårens USA-bibel?
Inte?
Too bad.

Ni som läste – eller alla ni läsare som har full koll ändå – kommer att gilla det här klippet. Morgan är ju inte bara en duktig outfielder som USA-bloggen faktiskt såg live i höstas. Han är också ”Tony Plush”, alter egot som bjuder upp till stor show framför allt efter matcherna. Och det var som ”Plush” Mr. Morgan dök upp på San Jose Sharks träning häromdagen. 
Bambi på hal is?
Inte alls. 
Den San Francisco-födde Morgan blev hockeyfrälst under Calgary-OS 1988 och bestämde sig för att bli hockeyspelare. Sagt och gjort. Morgan hann med en karriär i flertalet kanadensiska juniorlag, innan han bestämde sig för att satsa på basebollen.

/Stefan. 

Bill Belichick i kostym! Och ingen hoodie under kostymen! Han berättar stories! Är trevligt mot reportrar! Han svarar snällt på alla frågor! Till och med de standardsåsiga resonemang-frågorna som de amerikanska journalisterna älskar! Han skämtar! Han ler! Även om det är precis mot slutet av klippet och det är inget stort leende utan mer ett litet sånt där klurigt flin!

Vi tror Bill Belichick längtar efter Super Bowl! Det gör vi också! Ska vi sluta med utropstecken nu! 

/Stefan!

USA-bloggen har väldigt oförtjänt haft semester.
Nu är vi tillbaka.
Och laddar naturligtvis upp inför Super Bowl med….basket.

Anledningen är naturligtvis denna.
Om ni läser texten väldigt, väldigt noga märker ni att kollega Wikdahl ”talar ut” om dunken. Jag pressade fram ytterligare info från Wikdahl.
Här kan USA-bloggen exklusivt tokavslöja den näst värsta dunken Wikdahl sett i sitt liv:

Har ni tur kommer snart en lista på Wikdahls topp fem-dunkar. 

EDIT: Ja, alltså inte Wikdahls egna dunkar. Den listan skulle bli…kort. 

 /Stefan.