Nyhetsbyrån The Associated Press har lagt pannan i djupt veck, vankat av och an, funderat och lurat.
Nu har man svaret.
Här är årets All-Americans. 

Att John Wall skulle leda laget var ingen chock. Och han fick lagkamraten DeMarcus Cousins med sig i förstafemman när AP röstade fram årets bästa spelare i NCAA.
– Det här betyder mycket för oss båda. Jag är överraskad och glad att vi båda kom med, säger John Wall.
Wall och Cousins är freshmen och det är inte ovanligt med såna som All-Americans, däremot är det inte supervanligt med lagkamrater i förstafemman. Det har bara hänt nio gånger. Senast när Duke fick med både J.J. Redick och Shelden Williams 2006.
– Vi fick lära oss mycket som freshmen och vi lyckades hjälpa våra lagkamrater på vägen, säger Wall.
Noterbart är att av AP:s 15 All-Americans, fördelade på tre lag, så är det bara Dukes Jon Scheyer och West Virginias Da’Sean Butler som lyckats leda sina lag till Final Four. 

AP:s All-Americans:

FIRST TEAM
John Wall
Guard, freshman, Kentucky
16,9 poäng per match, 6,4 assist.
Om att bli All-American: ”Vi har pratat mycket om det. Vi har känt varandra sedan vi var 14 år gamla. Vi kom hit (till Kentucky) tillsammans och vi är som bröder. Det var tufft i början men vi höll ihop och hjälpte varandra genom säsongen.”

Evan Turner
Guard/forward, junior, Ohio State
20,3 poäng per match, 9,2 returer.
Om att bli All-American: ”Det är verkligen en ära att få vara med i ett sånt här lag och att bli uppmärksammad. It’s really cool.”

Wes Johnson
Forward, junior, Syracuse
16 poäng per match, 8,4 assist.
Om att bli All-American: ”Det är en chock och en ära. Av alla spelare i landet som kunde ha fått det så blev det jag. Det är en ära.”

Scottie Reynolds
Guard, senior, Villanova
18,5 poäng per match, 3,3 assist.
Om att bli All-American: ”Det finns i bakhuvudet hela tiden, men om man koncentrerar sig på det så kommer det aldrig att hända.”

DeMarcus Cousins
Forward, freshman, Kentucky
15,3 poäng per match, 10,1 returer.
Om att bli All-American: ”Det är viktigt för mig men det var ingenting jag förväntade mig skulle hända.”

SECOND TEAM
James Anderson
Guard, junior, Oklahoma State
Sherron Collins
Guard, senior, Kansas State
Greivis Vasquez
Guard, senior, Maryland
Jon Scheyer
Guard, senior, Duke
Da’Sean Butler
Forward, senior, West Virgina

THIRD TEAM
Greg Monroe
Center, sophomore, Georgetown
Cole Aldrich
Center, junior, Kansas
Damion James
Guard/forward, senior, Texas
Luke Harangody
Forward, senior, Notre Dame
Darington Hobson
Guard, junior, New Mexico

Det senaste skrivna hittar du längst upp i det här inlägget. Då och då bör du trycka på den där knappen som laddar om sidan.

Slut efter en stunds foula-stoppa-klockan-lek i Houston, Texas. Duke vann med 78-71 och hur det kunde bli så behöver man inte ha klyvt atomen för att förstå. Det räcker med att titta i statistikpapperet.

Duke sköt dåligt på tvåorna, men brann av självförtroende på treorna. 33 av lagets 78 poäng kom från trepoängslinjen – och på finfina procenten 47,8 dessutom. Jämförelsevis så satte Baylor bara fem treor och nådde inte ens 30 procent. Klart det gör skillnad.

Anledning nummer två heter offensiva returer. Duke var aggressivt under Baylors korg och ryckte ned 22 offensiva returer. Det ger andrachanser och det ger poäng.
Baylors offensiv blev för lättläst. Duke kunde sjunka ihop i mitten och bara vänta in motståndarna.

Duke är det enda förstarankade laget som gick vidare till Final Four. Och det trots att Kyle Singler, lagets stjärna, var långt ifrån bra (0 av 10, men en del andra bra saker som delvis kompenserade skyttet).
För två år sedan gick alla fyra ettor vidare till Final Four.

Jag tackar för mig och hoppas att ni hade åtminstone hälften så trevligt som jag hade. 

/Wikdahl

0.56: Jo, bråket var farligt. För Baylor. Quincy Acy fick en teknisk foul. Duke två straffar. 72–62.

1.19: Jag vet inte vad som ska hända egentligen. Duke är vidare. Måste vara vidare. Det blev lite bråk där efter att Scheyer utdelat en armbåge. Men inget farligt. Duke 70, Baylor 62. Och då har lagets stjärna (Singler, förstås) varit bedrövlig. Det här Duke-laget kanske är farligare än åtminstone jag trodde.

1.22: Dunn, som varit så bra, tar en idiotisk trea efter att Baylor tagit offensiv retur. Där kan han ha sänkt sitt lag. För i nästa anfall så kommer Dukes Lance Thomas inflygande på ytterligare en Singler-miss och tip-dunkar i två poäng till. 

2.18: Orättvist om jag inte nämner Nolan Smith i Duke, som gjort 23 poäng. Imponerande. Duke samlar offensiva returer, får andrachanser – och sänker skotten. Två raka treor för Duke. 61–67. Duke leder stort och ser ut att ta hem det här. Fast nu blev Zoubek utfoulad. It’s alive, it’s ALIVE!

4.10: Alltså, jag hoppas någon mer än mig ser det här. Jag ska inte fortsätta tjata om Ekpe Udoh, men killen har faktiskt 11 poäng, 6 returer, 6 assist – och 5 (!) blockar. Zoubek klarade sig just undan sin femte foul. Han skulle ha fått den. 

5.17: Scheyer kvitterar för Duke med en lång trea. 57-57. Det här verkar bli en rysare också.

6.01: Detvettefan om jag hade spelat zon mot Duke alltså. Men Baylor gör det och Duke har inte riktigt löst den. Zoubek äger ju inside förresten. Påminner om en av snubbarna i den där filmen, 300.

7.45: Josh Lomers foular ut. Ser kanske inte så mycket för världen ut på papperet, men Lomers har varit bra när han har spelat. Han täpper till mitten, skräms och finns där som avlastare i anfallet när Duke gängmobbar Udoh.

9.39: …och där trycker Udoh i kvitteringen, 51-51. Time out, Duke.

10.00: En fjärdedel kvar av matchen. Nu skiljs agnarna och hela den biten. Jag tror på Baylor. Duke ska inte kunna vinna med foulproblem på Zoubek och en underpresterande Singler. Baylor 49, Duke 51.

11.17: 13 raka missar säger kommentatorn. Nu är det 14.

11.45: Ekpe Udoh kanske inte syns lika mycket som LaceDarius Dunn, men hans statistikrad vittnar om finfin match där han bidragit med vad nu Baylor har behövt. 9 poäng, 6 returer, 5 assist, 1 steal och 1 block har det blivit för Udoh. Snyggt.

12.27: Zoubek har fått sin fjärde foul, Singler kan inte träffa en ladugårdsvägg inifrån och det är riktigt, riktigt jämnt. Älskar March Madness. Baylor hade problem när Dunn vilade. Offensiven kommer inte jättelätt för Baylor.

14.44: Duke skjuter 41,2 procent, Baylor hela 51,5. Ändå leder Duke 47–46. Det är treorna som täpper till gapet. 

17.18: Äntligen! Kors i taket, Kyle Singler gjorde poäng. På straff. Och hand missade den andra… Returen kom dock ut till Scheyer som blev foulad (av Lomers, hans fjärde) på ett trepoängsförsök. Oförlåtligt. Scheyer satte första, andra… och tredje. Dunn svarar med två. Han är bra, pojken.

18.00: Lagen byter poäng i början av andra. Nolan Smith var Dukes topplirare i första halvlek med 12 poäng. LaceDarius Dunn dominerade i Baylor: 13 poäng, tre returer, två steals.

19.50: Nu är vi igång igen– andra halvlek. För den som undrar så är Duke rankat trea i landet men har också haft en ganska behaglig säsong i en ovanligt svag ACC-division. Baylor är rankat åtta totalt men spelar i tuffa Big 12 med bland annat Kansas, Kansas State, Texas A&M och Texas.

Halvtid: 35-32 till Baylor och som alltid så är det försvarsspel som ligger bakom vändningen. När Duke fick mindre tid att fundera och agera så kom turnovers som ledde till snabba uppspel för Baylor. Nu måste Baylor börja hota utifrån också och inte bara på drives. Tweety Carter har satt 2 av 3 treor. Mer sånt.
Om man håller på Baylor.
I Duke så måste Kyle Singler kliva fram. 0 av 6? Inte okej.
Nu: Kaffe. 

0.15: Baylor ökade intensiteten i försvar – och det har börjat bära frukt i form av steals och enkla poäng.

2.12: Zoubek foul nummer tre. Illa för Duke. Men jag har blivit lite förtjust i den här Mason Plumlee i Duke. Även om han nyss tappade bollen till en annan favorit: Baylors LaceDarius Dunn.

3.42: Singler har varit svag så här långt. Framför allt så gör han ytterst tveksamma skottval. Men Duke ser bra ut, även om man nu tappat sitt lilla försprång till ett väldigt mycket mindre försprång (27–25). Baylor får jobba mycket hårdare för poängen.

6.00: Oooooh! Alley-oop. Tweety till Dunn. Matchens vackraste spel så här långt.

7.02: Jon Scheyer sätter en trea till för Duke. Baylor måste ju stänga ned skyttarna nu, om inte min bracket ska få sig en käftsmäll. Tvinga Duke att sätta bollen på golvet. Får Duke svinga boll i lugn och ro och leta öppna skott så blir det en lång kväll för Baylor.

8.40: Jo, det verkar som att Duke kan skjuta. 4 av 5 treor och Baylors zon ser sårbar ut. Baylors offensiv: gå på korg, gå på korg, gå på korg. 

10.30: Och där fick Baylors big guy Lomers sin andra foul för en rörlig screen. Singler tillbaka på golvet.

11.32: Ouch! Store Zoubek får sin andra foul. Både Zoubek och Singler med två nu. Lysande spel av Bayliors Quincy Acy som tog offensiv retur, la i bollen och drog foulen. 13–14. Acy kan kvittera med sin + 1.

11.40: Baylor ser tveklöst mer atletiskt ut, men är det någonting vi lärde oss av Kentuckys uttåg i går så är det att det spelar fan ingen roll om man inte kan skjuta. Återstår då att se om Duke kan skjuta…

14.45: Två foul på Kyle Singler redan är förstås allt annat än bra för Duke.

15.00: Udoh har börjat bra. Tre poäng, en steal och en block. Baylor up med 6–5.

16.21: Jag gillar den stora center-matchupen mellan Dukes Brian Zoubek och Baylors Josh Lomers. Det smäller lite där. Eller mycket. Och när jag skriver det här så exploderar Udoh in för en dunk + 1. Foulad av just Zoubek.

18.34: Baylor har en duktig guard som heter Tweety. Han har en lagkamrat i förstafemman som heter LaceDarius i förnamn. Duke kan inte matcha de namnen.

20.00: TIPOFF! Gick till Baylor.

•••

Pregame: Killen du ska hålla koll på i Baylor är Ekpe Udoh. Han har de fysiska verktygen för att lyckas i NBA och spelar både försvar och anfall. Udoh snittar 13,8 poäng, 9,7 returer och 2,9 blockar per match.

•••

Pregame: Jag erkänner, helt oprovocerat, att jag äger ett stycke Duke-linne. Inte för att jag håller på Duke, det gör jag inte, men jag håller på Kyle Singler. Singler har varit en favorit ända sedan jag såg filmen ”Gunnin’ For That #1 Spot.” Det är en dokumentärfilm av Adam Yauch (känd från Beastie Boys) och handlar om USA:s hetaste high school-spelare som samlas i Rucker Park, New York, för att göra upp.
Yauch fokuserar på åtta av kidsen. Kyle Singler är en av lirarna. De övriga sju: Kevin Love, Brandon Jennings, Tyreke Evans, Michael Beasley, Lance Stephenson och Donte Greene.
Hyfsade namn… 

•••

Pregame: Det är väl 15 minuter kvar till match och jag har tyvärr redan sänkt hela godispåsen. Orutinerat.
Anyways, liveblogg i kväll och Duke-Baylor har alla möjligheter att bli en höjdare. Om den sedan blir lika vansinnigt dramatisk som den tidiga matchen får vi se.
Michigan State tog sig till Final Four igen via 70-69 i en superrysare mot Tennessee. Michigan State spelar utan stjärnan Kalin Lucas och har varit uträknade hela turneringen. Men man var i final i fjol (föll mot North Carolina) och man ska inte underskatta den erfarenheten.

/Wikdahl

Det är två matcher kvar i Elite Eight och visst är det väl dags för en liveblogg? 
Jo, jag tycker det.
Vi struntar i den första matchen då jag tyvärr är upptagen under den tidiga kvällen. Men den andra, Duke–Baylor klockan 23.05, ska vi klara av.

Båda matcherna sänds på ESPN America i kväll. Och ni som inte har den kanalen kan förstås se dem gratis på internet. Gå in på NCAA.com och klicka er fram på nåt vänster.

Vi ses om några timmar.

/Wikdahl

Det här var ju året som Kentucky skulle ta in ytterligare en seger på UCLA.
Kentucky har blivit National Champions sju gånger, UCLA elva.
Men Kentucky står och stampar på samma ställe man stått sedan 1998 – på sidlinjen.

1998 vann Kentucky hela fadderullan men man har sedan dess inte gått till Final Four en enda gång.
West Virginia var löjligt heta utifrån i natt. Vid ställningen 21–18 till WV så var man 0 av 2 på tvåorna – men 7 av 12 på treorna.
I halvtid: 0 av 16 på tvåorna, 8 av 15 på treorna.

Det är sinnessjukt. Och det är klart, med sådant skytte från trepoängslinjen så är det ju bara en tidfråga innan Kentucky måste spela tätare försvar på skyttarna – och då öppnas golvet upp för annat smågodis, som drives och cuts.
1.52 in i andra halvlek kom West Virginias första tvåa när Joe Mazzulla bara blåste in mot korgen och helt oattackerad fick lägga i en layup. Efter alla trepoängare vågade ingen spelare i Kentucky lämna sitt försvarsuppdrag för att hjälpa någon annan.

Det blev på papperet lite spännande i slutet när Kentucky faktiskt bara låg under med fyra poäng med halvminuten kvar. Men i verkligheten var det slut för länge sedan, eller i alla fall sedan 30 sekunder. Med en minut kvar av matchen fick John Wall nämligen sin femte foul och utan hans superhjälteimitationer fanns det väldigt lite hopp för KU.
Wall, NBA-lagens våta dröm, slutade förresten med 19 poäng, 9 returer, 5 assist, 4 steals och 1 block. Det är en fin statistikrad. Men superlöftet hade också 5 turnovers, lika många som lagkamraten och förmodade toppvalet i sommarens draft, DeMarcus Cousins. West Virginia hade 12 som lag.

Kentuckys offensiv kom aldrig loss mot West Virginias zonförsvar. Zonen var visserligen kvick, men det fanns öppna spelare hela dagen. Det visade sig dock att det hjälper inte att ha landets mest atletiska spelare när ingen av dem kan träffa vatten från en båt.
Kentucky var 4 av 32 från trepoängslinjen.

West Virginias stora hjälte heter Joe Mazzulla, en guard från lilla Johnston, Rhode Island. Mazzulla kom in från bänken och spelade fantastiskt. Bland annat gjorde han 17 poäng, en hyfsad höjning från hans säsongssnitt på 2,2 poäng…

I dag avgörs vilka två lag som gör West Virginia och Butler sällskap till FInal Four i Indianapolis. Så här spelas matcherna:

MIDWEST
20.20, St Louis, MO
(5) Michigan State – (6) Tennessee
Vinnaren möter West Virginia i semifinalen.

SOUTH
23.05, Houston, TX
(1) Duke – (3) Baylor
Vinnaren möter Butler i semifinalen.

Tjena.
USA-bloggen är inte nödvändigtvis live och direkt i natt, men vi är med i March Madness ändå. I kväll har Butler redan tagit sig till sin första Final Four genom tiderna och man gjorde det till stor del tack vare Gordon Hayward, som vi pekade ut redan i första rundan som en ”Håll ögonen på.”

Hayward gjorde 22 pinnar och Shelvin Mack 16 när Butler slog ut Kansas State och gick vidare.

Skräll? Det vet du. Butler fanns inte i Final Four i många brackets det här året (inte min i alla fall). Det kallas för en underdog-story på de amerikanska sajterna och jag protesterar inte. Älskar underdoghistorier.
Butler var rankat femma i Midwest, Kansas State tvåa efter Syracuse (som slogs ut av just Butler). Inte sedan 2005 har ett femterankat lag gått till Final Four. Då var det Michigan State som skrällde sig fram.

Just nu möts John Walls Kentucky och West Virginia. Jag har själv West Virginia vidare och har kvar hoppet trots en tidig Kentucky-ledning.
Jag återkommer senare med rapport.

/Wikdahl

Definitionen av madness:
Tio upsets i första rundan, fem i andra, landets etta Kansas utslaget mot Northern Iowa, Wests förstaseedning Syracuse utslaget i Sweet Sixten – och två av fyra matcher i går gick till förlängning.
Det var precis det här vi ville ha.

I fjol gick alla de fyra förstaseedade lagen till elite eight (Louisville, Connecticut, Pittsburgh och North Carolina) och till Final Four gick två ettor, en tvåa och en trea. Slutvinnare blev förstås totalettan North Carolina. 
Årets dessförinnan, 2008, var historiskt då alla fyra ettor gick till Final Four. 2007 gick två ettor och två tvåor till Final Four.
Kul, visst, men inte vansinnigt. 

I år åkte totalettan Kansas redsan i andra rundan och i går fick Wests förstaseedade Syracuse respass mot Butler.
Det kan fortfarande bli två ettor och två tvåor i Final Four, men det vettefan när det har sett ut som det har sett ut.
Jag tror inte Kansas State (tvåa i West) är säkra mot gårdagens skrällgäng Butler (5). Och jag är inte så säker på att Duke (etta i south) tar sig förbi först Purdue (4) och sedan också Baylor/Saint Mary’s i Elite Eight.

Här är lagen som gick vidare till Elite Eight i går:

WEST, SALT LAKE CITY, UT
(1) Syracuse – (5) Butler 59–63
(6) Xavier – (2) Kansas State 96–101

EAST, SYRACUSE, NY
(1) Kentucky – (12) Cornell 62–45
(11) Washington – (2) West Viginia 56–69 

Och här är kvällens matcher, vinnarna till Elite Eight:

MIDWEST, ST LOUIS, MO
02.37: (9) Northern Iowa – (5) Michigan State
00.07: (6) Tennessee – (2) Ohio State

SOUTH, HOUSTON, TX
02.57: (1) Duke – (4) Purdue
00.27: (3) Baylor – (10) Saint Marys

På ESPN Americas tablå får vi veta att man satsar på matcherna i South. Men ni som sett de tidigare (underbara) sändningarna vet att man hoppar mellan och vi lär få se glimtar från Midwest också.

/Wikdahl

Det är några timmar kvar innan Wests förstarankade Syracuse tar emot underhunden Vermont (16).
Och nu kan man förstås snacka basket. Till exempel om Syracuses skadade center Arinze Onuaku eller om Vermonts stjärna Marqus Blakely, som må vara kort men fyller upp statistikpapperet som en jätte.

Men man kan också prata om Evan Fjeld. 

Vermonts forward förlorade sin mamma Susan i cancer bara dagar före finalen i America Easts turnering föra veckan. Evan spelade ändå, Vermont vann mot Boston University – och fick en inbjudan till The Big Dance. 

Evan och hans mamma stod varandra nära i livet och i basketen. Susan har sett i princip varenda hemmamatch trots att hon bor 14 timmars bilresa, enkel väg, från Burlington, Vermont. Att inte spela lördagens final fanns inte på kartan för den förkrossade 21-åringen. Susan hade velat att Evan spelade. 

Efter slutsignalen i segermatchen möttes Evan och pappa Jon i årets mest rörande omfamning.
– Jag har en fantastisk mamma och en fantastisk pappa. Alla är imponerade över hur jag har hanterat det här. Men jag kan inte ta åt mig äran för det – det är hennes förtjänst, sa Evan efter matchen.

Om vi ändå ska prata lite basket, så är Vermont nederlagstippat mot Syracuse i natt. Men gårdagens skrällar i första rundan ger ett visst hopp.
– Alla högre seedade lag måste vara på alerten nu, säger Fjeld.
Vermonts Marqus Blakely:
– Allt kan hända.
Detta är Syracuse medvetet om.
– Vi vet att Vermont är ett väldigt bra lag. Vi vet att man har spelat väldigt bra i år, särskilt på slutet, säger Syracuses coach Jim Boeheim.

En till detalj i nattens matchup är att Syracuses Kris Joseph möter sin bror Maurice i Vermont.

/Wikdahl

Dags för kväll två.
Jag hoppas den blir lika vansinnig som första kvällen.
Precis som i går så får ni lite information inför kvällens tv-matcher på ESPN America.
Men kom ihåg att man kan se alla matcher (gratis!) här.

Uppdaterad med de två nattmatcherna.

Regionsrankningen inom parentes.

(15) MORGAN STATE – (2) WEST VIRGINIA
EAST, Buffalo, New York, 17.15.
MORGAN STATE: 
Record: 27–9. Nationell rankning: 103. Håll ögonen på: Det är svårt att förbise guarden Reggie Holmes. Han är skolans all time meste scorer (2 047 poäng) och snittet den här säsongen är imponerande 21,8. Å andra sidan så är det på en svag procent – Holmes skjuter bara 39,3 procent från golvet. Men blir han het, då kan WV få problem.
WEST VIRGINIA: 
Record: 27–6. Nationell rankning: 4. Håll ögonen på: Okej, egentligen är det kanske Da’Sean Butler man ska håll koll på. Men det är ingen idé att titta på honom om inte Devin Ebanks är i Buffalo för att vinna. Ebanks har haft en hel del problem både på och utanför banan, men topprankade West Virginia går inte längre än Ebanks leder laget. Ebanks är ojämn, men när nån har tryckt på ON-knappen så är han en energisk, aggressiv forward och för svår att hantera för de flesta motstånd.

(10) MISSOURI – (7) CLEMSON
EAST, Buffalo, New York, 19.35.
MISSOURI: 
Record: 22–10. Nationell rankning: 44. Håll ögonen på: Missouri är ett lag. Alltså verkligen ett lag. Stjärnor? Sånt sysslar man inte med. Alla är lika viktiga. Men nån måste göra flest poäng – och det är Kim English. English snittar 13,9 poäng per match, en av blott två spelare i laget som snittar tvåsiffrigt) och är den spelare man letar efter när man behöver poäng.   
CLEMSON: 
Record: 21–10. Nationell rankning: 34. Håll ögonen på: Trevor Booker kan, när han vill, vara ett monster under korgen. Men Clemsons insidestjärna har jobbat med sitt skott för att imponera på scouterna och testar lite för ofta skott utifrån. Men det är han som måste göra det för Clemson – och siffrorna (15,6 poäng och 8,4 returer per match) vittnar om att han kan göra det.

(12) UTAH STATE – (5) TEXAS A&M
SOUTH, Spokane, Washington, 21.45.
UTAH STATE: 
Record: 27–7. Nationell rankning: 30. Håll ögonen på: Jared Quayle har en vansinnig statistikrad för en pointguard i college. Håll i dig nu: 11,9 poäng 4,3 assist och 6,2 returer per match. Quayle gör allt och ganska mycket till. Det behövs i kväll.   
TEXAS A&M: 
Record: 23–9. Nationell rankning: 13. Håll ögonen på: Som amatörboxare var han 13-1-1. Som basketspelare är Donald Sloan 18,2-2,3-3,7. Båda raderna är imponerande. Sloan, en seniorguard, är motorn i det här laget och har rutin och smartness att kontrollera tempot. Räkna med att Sloan kommer att försöka dra igång ett tämligen snabbt spel.

(10) GEORGIA TECH – (7) OKLAHOMA STATE
MIDWEST, Milwaukee, Wisconsin, 00.15.
GEORGIA TECH: 
Record: 22–12. Nationell rankning: 33. Håll ögonen på: Derrick Favors var USA:s hetaste high school-lirare 2009 (rankad etta, före John Wall). Georgia Tech vann dragkampen – men har inte fått den där superstjärnan man trodde på. Inte för att Favors varit direkt dålig, men när han exploderade under säsongens fem sista matcher (16,5 poäng, 9,6 returer) fick man se vad han egentligen kan göra. Favors har suverän storlek, är superexplosiv runt korgen, har känsliga händer och jobbar stenhårt på båda sidor av mittlinjen.
OKLAHOMA STATE: 
Record: 22–10. Nationell rankning: 32. Håll ögonen på: James Anderson valdes till Årets Spelare i Big 12 och måste vara i princip ostoppbar om Oklahoma State ska ha en chans här. 46 matcher i rad har karln gjort tvåsiffrigt. Han är en fruktad skytt och Oklahoma State kommer att sätta 18 miljoner screens per anfall för att få Anderson åtminstone halvöppen.

Derrick Favors:

(15) UC SANTA BARBARA – (2) OHIO STATE
MIDWEST, Milwaukeee, Wisconsin, 02.35.
UC SANTA BARBARA: 
Record: 20–9. Nationell rankning: 94. Håll ögonen på: Förutom att Orlando är ett coolt namn så är Orlando Johnson också en riktigt bra spelare. Johnson blev vald till Årets Spelare i Big West och hans 18 poäng och 5,5 returer per match är imponerande. Inte för att det spelar någon roll i kväll.
OHIO STATE: 
Record: 27–7. Nationell rankning: 22. Håll ögonen på: Det finns de som anser att Evan Turner är en större talang än självaste John Wall. Turner, guard, snittade 19,5 poäng, 9,4 returer (!) och 5,8 assist per match. Han har fantastiska skills offensivt och defensivt och jämförs med Portlands Brandon Roy. Hög basket-IQ, hårt jobb, bra blick för spelet… Killen har i princip allt. Missa honom inte. I sommar lär han gå topp tre i draften.

Evan Turner:

/Wikdahl

Det var en kväll av chock, skräck, panik och total tomhet.
För Georgetown, Vanderbilt och Notre Dame alltså.
För andra var det ren och skär glädje.

Det var fler lag som förlorade i första rundan mot lägre rankade lag. Men trion ovan var väl de stora överraskningarna. Jeffery Taylors Vanderbilt, rankat fyra i West, fick ge sig mot Murray State (13), som i och för sig hade stämpeln som skrällag redan innan.
– Det här är sånt som händer i March Madness. Jag trodde inte det skulle hända och jag var säker på att vi skulle vinna matchen, säger Vandys freshman John Jenkins.
Taylor gjorde 9 poäng och tog 6 returer på blott 21 minuters spel och hade foulproblem i andra halvlek.
Georgetown, rankat trea i Midwest, förlorade mot Ohio (rankat 14) och Souths sjätterankade Notre Dame föll mot Old Dominion (11).

Vi hade en till svensk i spel i går också. Brice Massamba spelade från start för sitt UNLV men gjorde bara elva minuter i förlusten mot Northern Iowa.

/Wikdahl

Det är dags.
Strax kör March Madness igång och USA-bloggen kommer naturligtvis att följa turneringen så tätt inpå vi bara kan.
I kväll är det hälften av matcherna i första rundan, det som kallas för The Big Dance. Bland annat så spelar svenske Jeffery Taylors Vanderbilt mot svåra Murray State klockan 19.30.

Men USA-bloggen har, för att inte skriva århundradets längsta blogginlägg, valt att fokusera på matcherna som sänds på ESPN America i kväll.
ESPN:s sändning startar 17.00.
Men du vet väl att du kan se ALLA matcher på NCAA.com? Det kan du. Surfa in här.

Siffrorna inom parentes är rankningen i respektive region, alltså South, West, Midwest eller East.

(15) ROBERT MORRIS – (2) VILLANOVA
SOUTH, Providence, Rhode Island, 17.30
ROBERT MORRIS:
Record: 23–11. Nationell rankning: 129. Håll ögonen på: Karon Abraham, guard, blev vald till rookie of the year i Northeast Conference och dessutom MVP i NEC-turneringen. Han är liten, snabb och har addat ett nödvändigt trepoängsskott till sin verktygslåda. Han kan riva isär Villanovas försvar.
VILLANOVA: 
Record: 24–7. Nationell rankning: 11. Håll ögonen på: Scottie Reynolds skulle egentligen inte vara här. Redan i fjol förklarade han sig redo för NBA. Men intresset var ljummet från the big league så fick han helt enkelt återvända till skolan. Som senior så är pointguarden Reynolds naturligtvis rutinerad och den ledare som Villanova behöver för att nå Final Four. Han är en bra skytt och vet hur man tar sig till straffkastlinjen. NBA-lagen tvekar på grund av Reynolds fysiska tillkortakommanden. Han saknar både snabbhet och storlek för att hänga med på en högre nivå.

(10) ST. MARY’S – (7) RICHMOND
SOUTH, Providence, Rhode Island, 19.50.
ST. MARY’S: 
Record: 26–5. Nationell rankning: 35. Håll ögonen på: Omar Samhans insidespel är förutsättningen för en seger för St. Mary’s. 210 centimeter långa Samhan har en fin touch runt korgen och ett antal killer-moves när han får bollen djupt. Richmonds erkänt fina zonförsvar kommer att kollapsa ned mot Samhan – och det lämnar St. Marys duktiga trepoängsskyttar öppna. Det här kan bli slutspelets första miniskräll.
RICHMOND: 
Record: 26–8. Nationell rankning: 25. Håll ögonen på: Kevin Anderson är Årets Spelare i Atlantic 10. Han kan göra poäng lite hur han vill (snittar 17,8 per match), leka playmaker och kväva sin motståndare i försvarsspelet. Lille Anderson bildar tillsammans med den större och tyngre David Gonzalvez en fruktad guardduo. 

(5) BUTLER – (12) UTEP
WEST, San Jose, California, 21.45.
BUTLER: 
Record: 28–4. Nationell rankning: 12. Håll ögonen på: Gordon Hayward ser kanske ut som en hick men grabben kan lira med vem som helst. Han har ett sweet, snabbt skott (som en annan hick, från French Lick) kombinerat med bra storlek.
UTEP: 
Record: 26–6. Nationell rankning: 38. Håll ögonen på: Randy Culpepper påstår att han gjorde frivolter när han var tre år gammal. Hur det än är med den saken så råder ingen tvekan om att han är sjukt sevärd. Tre gånger den här säsongen har Culpepper hamnat på ESPN:s Top 10 Plays-lista. 

Randy Culpepper:

(16) EAST TENNESSEE – (1) KENTUCKY
EAST, New Orleans, Louisiana, 00.15.
EAST TENNESSEE:
Record: 20–14. Nationell rankning: 121. Håll ögonen på: Tommy Hubbard är stjärnan men ingen i laget är viktigare än guarden Micah Williams. Williams snittade 12,5 poäng per match under säsongen – men lyfte det till 21,7 under conference-turneringen, där han blev MVP. Ska East Tennessee ens hålla siffrorna respektabla i natt så måste Williams vara het som en kamin.
KENTUCKY:
Record: 32–2. Nationell rankning: 2. Håll ögonen på: John Wall, John Wall och John Wall. Men inte nödvändigtvis i den ordningen. Wall väljs med största sannolikhet etta i sommarens draft och ska vara det största som hänt sedan OLW introducerade världen till Dill & Gräslök-chips. Wall är (nästan) hela paketet. Han är en superatletisk pointguard med bra blick och fina ledaregenskaper. Han är kvick, spelar bra försvar, hyllas för sitt kroppsspråk och sin vinnarmentalitet. Wall tar sig till korgen mot vilket försvar som helst och vet när han ska göra poäng och när han ska skapa åt andra. Kort sagt: John Wall är en jävla bra basketspelare. Svagheterna känner ni igen i andra supertalanger på pointguardpositionen (Steph Curry undantagen): Han är inte speciellt bra på att skjuta.

John Wall:

(9) WAKE FOREST – (9) TEXAS
EAST, New Orleans, Louisiana, 02.35
WAKE FOREST: 
Record: 19–10. Nationell rankning: 39. Håll ögonen på: Han är inte John Wall, men NBA-scouterna dreglar över Al-Farouq Aminu också. Han jämförs med spelare som Gerald Wallace och Josh Smith, komboforwards som kan spela inside och outside. Aminu saknar ett skott utifrån just nu men har mycket annat som gör honom elektrisk. Han är lysande på snabba uppspel, kvick, energisk, bra i försvar och en finfin returtagare. Just nu är han lite av ett projekt – men ett projekt som alla NBA-lag skulle vilja ta sig an.
TEXAS:
Record: 24–9. Nationell rankning: 29. Håll ögonen på: Damion Jones är en energispelare och något så ovanligt som en senior som kan skrälla sig in bland lotterivalen i sommarens draft, Jones är aggressiv och tuff men det är väl tveksamt om hans storlek, drygt 200 centimeter lång, räcker för att busa under korgarna i NBA. Men under hans sista säsong i college har han faktiskt breddat sitt spel och är nu pålitlig från trepoängslinjen.

Al-Farouq Aminu:

/Wikdahl