Publikfavoriten är tillbaka – fyra frågor, tre USA-bloggare och ett oändligt utrymme i kommentarsspåret.
Trevlig helg.
MLB: Vad är du mest förvånad över – att Albert Pujols nobbade St Louis Cardinals kontraktsförslag, och kan bli free agent efter säsongen…eller att Detroit Tigers Miguel Cabrera gått på flaskan igen, och torskat för rattfylla?
Persson: Lagkamraten Alex Avila sa angående Cabrera-händelsen att ”it was obviously a shock to everybody”. Men nej, det var det ju knappast inte. Cabrera (klädsamt tok-smajlande på sitt mugshot här till höger) har ju uppenbarligen talang – både för baseboll och skandaler. Alltså är det inte sista gången Tigers kommer att skakas – som det heter – av den här typen av nyheter.
Pujols? Inte så förvånad där heller. Inte om det stämmer att parterna är så långt ifrån varandra. Jag tror dock att parterna kommer att komma överens, även om det dröjer till efter säsongen.
Wikdahl: ”I want to be a Cardinal forever.” Det är sant jag vill det, det verkar roligt att vara pro i MLB. Men också Albert Pujols vill vara en Cardinal för evigt och han sa exakt så. Men för rätt pris, förstås. Så, nej, jag är inte förvånad över att AP nobbar ett bud som enligt uppgifter ligger åtminstone 60 miljoner dollar under det historiska fetkontrakt han söker – 300 miljoner dollar över tio år. Alltså är jag mest förvånad över Cabrera, vilket jag inte är speciellt förvånad över. Jag är däremot chockad över att Miggy har basebollarna, så att säga, att ta en klunk från scotchflaskan inför polisen.
Westin: Nog för att jag trodde att Miggy ordnat upp sina alkoholproblem, men särskilt förvånad är man väl aldrig när en idrottsstjärna är ute på dåligheter.
Då var det mer överraskande att Albert inte skrev på – eller rättare sagt, att Cardinals inte gjorde mer för att få honom att skriva på. Klubbens kommentarer känns nästan likgiltiga; man verkar komfortabla med att vänta tills han blir free agent och sedan låta marknaden bestämma hans pris. Det är ett högt spel som kan straffa sig.
Å andra sidan är det inte alldeles säkert att en superduperstjärna för 35 miljoner dollar om året är en sundare investering än tre riktigt bra spelare för samma penning.
***
NHL: Peter Forsbergs retirement-besked slog ut allt annat i svenska sportmedier – det blev stora svarta rubriker, tårdrypande hyllningar och minnesbilagor. Men i Nordamerika fick nyheten inte ens större utrymme än en Kris Versteeg-trade. Det känns skamligt att vi ens vågar ställa den här frågan, men…har vi överskattat Foppas storhet!?!?
Persson: Nej, meriterna talar ju för sig själva. Det vi överskattar är nordamerikanernas syn på Foppas storhet. Där är det ingen som bryr sig om de två VM-gulden. Två OS-guld? Gäääsp. Sen är det ju faktiskt så att han fått en hel del skit för de eviga comebackförsöken även i nordamerikansk media. Det är många som har jämfört Foppa med en viss gråskäggig quarterback.
Wikdahl: Hur vågar du antyda något liknande? Foppas storhet överskattad? Må du brinna. Låt oss ta en titt på rena fakta: två OS-guld, två VM-guld, två Stanley Cup-guld, etta i poängligan i slutspelet 1999 och 2002, Calder Trophy, Art Ross Trophy, Hart Trophy, tre gånger i NHL:s First All-Star-team. Han är topp tio i poäng per match i NHL-historien, han har bara tre spelare (Gretzky, Lemieux och Orr) före sig i assist per match. Så, berätta, är hans storhet överskattad?
Westin: Nejnejnej. Men det är ju för fasen 2010. Jänkarna och kanadickerna har släppt Foppa för längesen. Känns som hans sista comeback-försök var ganska irrelevant för alla NHL-intresserade som inte är bosatta i Sverige eller Denver.
***
NBA: All-Star-match i helgen. Hur intresserad är du?
Persson: Inte lika taggad som förra året, då USA-bloggen var på plats i Dallas för att följa Jonas Jerebkos äventyr. Men visst, känslan är att det kan bli en riktigt, riktigt bra match det här året.
Wikdahl: Eftersom jag tänker liveblogga så är jag ganska tänd faktiskt. Vissa har ju redan hävdat att det här kan, på papperet, vara en av de mest talangfyllda All-Star-matcherna genom tiderna.
Westin: Kommer kanske titta på highlights från dunktävlingen, men mer än så blir det knappast. Då är jag mer intresserad av vad som händer bakom kulisserna. Blir det nån fart på trade-marknaden snart eller är det bara snack?
***
NCAA-football: Här kunde vi haft en pretentiös fråga om lockout-hotet i NFL. Men f**k that. Veckans största snackis är det som hände på Toomer’s Corner. Nån fräck jävel som (uppenbarligen) inte gillar Auburn, har förgiftat de ikoniska ekträden där Tigers-fansen brukar samlas för att fira framgångar och vira in träden i toapapper. Träden riskerar att dö, en 62-årig Alabama-supporter är gripen misstänkt för brottet, och hela USA rasar. Från din sittplats på behörigt avstånd i norra Europa: är det verkligen så jävla illa?
Persson: Precis så illa är det. Vafan, att måla om ett hus eller dumpa hästskit i någons trädgård är ju en sak. Att förgifta just de här träden är att gå för långt. Throw away the key, goddammit.
Wikdahl: Självklart är det illa. Här har samhället misslyckats. En 62-åring ska inte behöva döda träd för att synas. Som en Monty Python-sketch en gång gick:
– It’s a fair cop, but society is to blame.
– Right. We’ll arrest them instead.
För övrigt så heter Lee Countys åklagare Robert Treese III och domaren Russell Bush. Förövaren, Harvey Almorn Updyke, lär inte få nån löv i rätten.
Westin: På reaktionerna låter det ju som om Mike Vick skulle ha haft ihjäl UGA IX, typ. Lite överilat när folk vill ge den här snubben flera års fängelse. Men de där hundra år gamla träden bär ett jäkla symbolvärde för Auburn-fansen. Traditioner och stolthet är ju det som bär collegefotbollen, så jag förstår chocken och sorgen.