Premiär: Ge oss vår basket tillbaka!

av Petter Westin

Idag inleder USA-bloggen en ny följetong – Skäl Vi Vill Att Lockouten Avslutas (SVVALA).
NBA-säsongen skulle egentligen redan ha börjat, men ett bråk mellan miljardärer och miljonärer kom emellan. Hela säsongen är i fara om ägarna och spelarna inte enas om ett nytt kollektivavtal, väldigt snart.
USA-bloggen tycker att det suger.
USA-bloggen är ledsen, upprörd och uppgiven.
Vi vill ha vår basket tillbaka – och nu börjar vi lista orsakerna varför.

BASKETBOLL.jpg
Helikoptern på bilden har inget med inlägget att göra. Det har däremot coachen och superstjärnan.

SVVALA #1: Ettore Messina
Få amerikanska basketfans har ens hört hans namn, men Ettore Messina kan mycket väl vara den bästa coachen i hela NBA. 52-åringen har tillhört europabasketens dominanter i över ett decennium.
Han har inhemska liga- och cuptitlar så det sprutar ur öronen på honom.
Han har vunnit Euroleague fyra gånger (1998, 2001, 2006, 2008).
Han har basat över storklubbar som Virtus Bologna, Benetton Treviso, CSKA Moskva och Real Madrid.

Messina har alltid stått emot locktonerna från Nordamerika – fram till i somras. Nu när han äntligen valt att testa vingarna i NBA vill vi förstås följa det.
I Los Angeles Lakers är hans officiella titel ”coaching consultant”. Räkna med att klubbens nye head coach Mike Brown kommer pumpa kunskap ur Messinas väldiga källa. Italienaren ska finnas med vid alla matcher, träningar och coachmöten.

Brown är en erkänt skicklig försvarscoach, men har ett betydligt sämre rykte på den offensiva planhalvan. Det blev hans fall i Cleveland. Alltför ofta var det LeBron James en-mot-fem, obefintlig bollrörelse och lågprocentiga avslut i kritiska lägen.
Förmodligen ska Messina agera motmedel mot allt sånt där. Han är bland annat känd för att lägga stor tonvikt på insidespelet. Det här artikelutdraget från 2009 torde vara ljuv musik för Lakers stora pojkar Pau Gasol och Andrew Bynum:

”For our offensive rhythm, it is critical that the ball find its way to our inside player. Playing the ball only on the perimeter creates a lot of difficulties for our offense and, as a result, it becomes harder to win games. On the other hand, getting the ball inside gives us balance and allows us to attack the heart of the defense, where we know that the opposing teams have a defensive organization ready to counteract. Therefore, we must be ready to play against this reaction in order to take an advantage and get an uncontested shot at the basket.
Over the years, we realized that we must aim to have at least 20 shots coming from these low-post situations.
/…/
When we were at Virtus Bologna, with Ginobili and Jaric, we worked a lot on passing: When and how to pass the ball was a primary goal and we quickly saw that it helped improve our game. We worked on passing into the center playing in the low post. We taught our players how to get the ball in that delicate situation, and how to reverse the ball side.”

(Det finns ännu mer detaljer och pil-och-kryss-nörderi för den som klickar sig in här.)

Förhoppningsvis är detta bara början på en NBA-karriär som så småningom resulterar i ett head coach-jobb.
Och dessutom – det torde bli intressant varje gång någon sticker en bandspelare under näsan på Messina.
Vid ett seminarium för ett par veckor sedan resonerade han kring omställningen från Europa till NBA:

– Här i Europa hade jag Musse Pigg och Långben. Nu ska jag till Disneyland, sa italienaren.

Han ringde upp Lakers-personalen och frågade vart i Los Angeles han borde bosätta sig. Vissa valde att bo nära anläggningen, andra – som superstjärnan Kobe Bryant – har sitt hus lite längre bort. Och ibland, när trafiken är som värst, väljer Kobe ett lite annorlunda färdmedel: helikoptern.

– Då tänkte jag bara: Den här killen tjänar 25 miljoner dollar om året och åker helikopter till träningen – Vad ska jag säga till honom? ”Ner med röven, böj på knäna”?

/Petter.

Fotnot: För den som vill hålla sig uppdaterad om lockout-processen – det är krångliga grejer, det här – rekommenderar vi läsning på exempelvis ESPN eller Yahoo.

Kategorier nba

Bara fem lag kan vinna Super Bowl

av Petter Westin

Tio veckor in i säsongen är NFL fortfarande vidöppet.
Eller?

Den här ligan – USA:s mäktigaste, populäraste och mest kompakta – har ju byggts med ”parity” som ledord. 
Och visst, av 32 klubbar har idag åtminstone 20 en fullständigt rimlig chans att gå till slutspel. 
Hela 27 lag har fortfarande möjlighet att gå 10–6, vilket brukar räcka.

Men ärligt talat – hur många av de här lagen är med och spelar om det…egentligen? 

Vi vill varna känsliga fans – det som följer är en smula chockerande läsning.
Vi har inte varit snälla mot din quarterback.
Vi har inte hårdgranskat statistiken.
Vi har inte brytt oss om den där imponerande segern, mot det där starka laget.

Vi har bara ställt oss en fråga: Kan det här laget gå till, och vinna Super Bowl den 5 februari 2012?
Här är svaren.

NFC 
JA! Green Bay Packers (9–0)
Well, duh.

NEJ! San Francisco 49ers (8–1)
Första frågan du måste ställa dig: Försvaret är fantastiskt, men är det stoppa-Rodgers-och-Brees-fantastiskt? Och om ditt svar är nej: Kan springspelet och Alex Smith generera tillräckligt många poäng för att hänga med Packers och Saints?

JA! New Orleans Saints (7–3)
Har mästarrutin och ligans näst mest potenta offense.

JA! New York Giants (6–3)
Eli Manning är klassen bättre nu än förra gången Giants vann Super Bowl.

NEJ! Detroit Lions (6–3)
Nere på jorden efter en överhajpad inledning.

NEJ! Chicago Bears (6–3)
Det finns för lite i anfallsspelet vid sidan av Matt Forte.

NEJ! Dallas Cowboys (5–4)
Det är inte Tony Romo jag oroar mig för. Det är ett försvar där en sån som Keith Brooking får ränna runt som om det var 2001.

NEJ! Atlanta Falcons (5–4)
15 sacks den här säsongen. Bara tre lag är sämre i NFL.

NEJ! Philadelphia Eagles (3–6)
Diskvalificerade från diskussionen efter helgens förlust mot Arizona.

NEJ! Tampa Bay Buccaneers (4–5), Seattle Seahawks (3–6), Arizona Cardinals (3–6), Washington Redskins (3–6), Minnesota Vikings (2–7), St. Louis (2–7), Carolina Panthers (2–7).

AFC
NEJ! Houston Texans (7–3)
Matt Schaub uppges vara borta året ut och Matt Leinart är hans backup, so that’s that.

JA! Pittsburgh Steelers (7–3)
Nu när försvaret skapar turnovers igen börjar Steelers äntligen se ut som…Steelers.

JA! New England Patriots (6–3)
Så länge Tom Brady står på två ben och Bill Belichick hittar en hoodie i garderoben har Pats en chans i varje match.

NEJ! Oakland Raiders (5–4)
Coolt att Raiders toppar AFC West igen. Tyvärr är det tveksamt huruvida det är ett styrkebesked numera.

NEJ! Baltimore Ravens (6–3)
Att man inte satsar mer på Ray Rice gör det ännu svårare att tro på ett offense vi redan var skeptiska till.

NEJ! Cincinnati Bengals (6–3)
Fint record, få tunga skalper.

NEJ! New York Jets (5–4)
Max en säsong till innan Jets ger upp på Mark Sanchez.

NEJ! Buffalo Bills (5–4)
18–71 på sina två senaste matcher. Lär snart bli ifrånsprungna i slutspelsracet.

NEJ! Tennessee Titans (5–4)
Räcker inte till mot bra lag.

NEJ! San Diego Chargers (4–5)
Alltid är det nåt som ska jävlas för Chargers. Men Philip Rivers? Det hade vi aldrig gissat.

NEJ! Denver Broncos (4–5), Kansas City Chiefs (4–5), Jacksonville Jaguars (3–6), Cleveland Browns (3–6), Miami Dolphins (2–7), Indianapolis Colts (0–10).

/Petter.

PS. Det går bra att säga emot nu. DS.

Kategorier nfl

Sportbladet <3 NFL

av Petter Westin

nflpuff.jpg

Så här ser det ut i Sportbladets papperstidning i dag söndag.
Kalla det en midseason-summering-à-la-USA-bloggen.
Borde funka både för våra kära läsare (kunniga, insatta, nördiga), men kanske ännu mer för era kompisar (inte lika insatta, men förhoppningsvis ändå intresserade).
Så pallra dig ner till tobaksaffären och stötta den svenska dagstidning som tar NFL på störst allvar.

Nog om detta.
Ikväll väntar en fullsmockad, bye week-fri omgång. Vi sätter igång uppsnacket redan nu va?
Några spontana tankar:

• Indianapolis Colts är 0–9 och kommer få någon särskilt mycket bättre segerchans än den idag, hemma mot Jacksonville. Colts ger 2,50 gånger pengarna på Bet365. Just throwing it out there…

• Viasat Sport sänder Cincinnati–Pittsburgh som den tidiga matchen. Inget fel med det alls, men jag kommer se Atlanta–New Orleans på mitt GamePass.

• På tal om spel: Borde inte Roddy White utnyttja det faktum att Julio Jones exploderade förra veckan, och komma över 65.5 receiving yards (1.76)?

• Dallas Cowboys fyra närmsta motståndare: Buffalo hemma, Washington borta, Miami hemma, Arizona borta.
New York Giants fyra närmsta motståndare: San Francisco borta, Philadelphia hemma, New Orleans borta, Green Bay hemma.
Sedan möts Cowboys och Giants. Den 11 december, i Cowboys Stadium, på Sunday Night Football.
Den kvällen tror jag att vi får en ny divisionsledare i NFC East.

• Det är inte så mycket snack om det eftersom Minnesota suger. Men Jared Allen gör en riktigt minnesvärd säsong med 12,5 sacks på åtta matcher. Imponerande är också jämnheten att han sprider ut sina sacks på alla matcher.

• Plötsligt känns Chicago som ett reellt hot i wild card-racet. Hemmaseger mot Detroit ikväll kan förändra slutspelsbilden en hel del…

• Sunday Night Football: Jets–Pats. Vi lämnar de avslutande orden till Rex Ryan:
”Both teams are going to be humming for this one, no question. You can sugarcoat it all you want, but they know they need it and we know we need it. Both teams are going to be hungry.”

/Petter.

Kategorier nfl

It’s a trap!

av Petter Westin

Pop quiz hot shot: Vad gör du när motståndaren ställer en till synes openetrerbar 1-3-1 mot dig?
Jag låter dig fundera en stund.

Klar?
Självklart, man håller bara pucken i egen zon och hoppas att spelarna i andra laget tappar disciplinen och börjar jaga och vips så får du luckor att enkelt ta dig genom mittzon och in i motståndarnas zon.

Det är precis vad Philadelphia Flyers gjorde i bortamötet med Tampa Bay Lightning i natt. Två gånger i första perioden vägrade Flyers gå till anfall. Tampa, å sin sida, vägrade sätta press bakom Flyers blå. Det såg tämligen löjligt ut. Domaren blåste av spelet båda gångerna efter en liten stund, varnade Flyers och det blev tekning i bortalagets zon.

Lightnings 1-3-1-uppställning, en fälla designad för att inte tillåta någonting som liknar spel genom mittzon, är enligt Flyers backjätte Chris Pronger pinsam.
– Det är inte hockey i min bok. Men whatever. Ligan låter dem göra så. Skulle du betala pengar för att titta på det där?, frågar Pronger.

Kanske inte. Men jag skulle inte betala för att se Flyers Braydon Coburn stå vid egen tekningscirkel och titta på en stillaliggande puck i väntan på att Lightning ska gå bort sig heller.

Men visst finns det en frågeställning att stöta och blöta i kommentarsfältet här? Jo, det gör det. Vi testar:
Vad tycker du?
Är Lightning astråkiga och ett hot mot sporten? Borde man skapa regler som förbjuder 1-3-1? Kasta ut laget ur ligan?
Eller är Flyers fåniga? Borde man inte ha mött ett 1-3-1 cirka tusen gånger vid det här laget? Det är ju inget nytt påfund. Stäm de jävlarna!
Låt det brinna i kommentarsfältet.

/Wikdahl (som tackar USA-bloggens vän och kollega Tomas Ros för tipset, jag hade helt missat denna godbit)

Kategorier nhl

Ultimatum, deadline och hela den grejen

av Petter Westin

Basketbollar är inte speciellt hårda, om du inte får dem på näsan.
Det är väl ungefär så spelarfacket känner om David Sterns senaste förslag – och deadline.
Lustigt nog känner några av ägarna tydligen likadant.

I den idrottsliga katastrof vi kallar NBA-lockouten 2011 så känns det som att varje ny rapport förändrar världsbilden helt. Ena dagen kommer uppgifter så får oss att tro att det finns hopp om en nästan full säsong, andra dagen kommer uppgifter som som indikerar att parterna är så långt ifrån varandra att Dwyane Wade börjat fundera på att förstärka Sundsvall Dragons. Så är det naturligtvis inte. Dragons jagar inte förstärkningar i dagsläget.

Huvudfrågan i det här läget är fördelningen av intäkterna, det som heter basketball-related income. I det förra avtalet hade spelarna 57 procent.
Det som ligger på bordet nu är att NBA-bossen David Stern har gett spelarna ett bud som, enligt spelarfacket, ska ses som ett ultimatum.
Stern erbjuder en 50-50-split – men kräver svar senast onsdag. Ett nej, eller inget svar alls, innebär att nästa förslag blir 53-47 till ägarnas favör – och dessutom ett, i princip, hårt lönetak

Spelarna är inte helt nöjda. Sterns deal skulle göra dem till förlorare på två punkter: systemet (hårt lönetak) och fördelningen av basketrelaterad inkomst. Samtidigt så säger källor att spelarna börjar ha lite panik och att det finns många som faktiskt är villiga att ta dealen. För vad som händer om man inte gör det vågar man inte ta reda på.
Men det har också kommit uppgifter om att ägarna är splittrade. En källa till ESPN säger att minst 15 ägare ber till gud att spelarna ska säga nej.

Så vad har vi?
En deal som varken spelare eller ägare gillar med deadline i morgon. Men det är väl det här som är en kompromiss: ett avtal som ingen vill ha.

Spelarfackets ledning samt 30 spelarrepresentanter träffas i dag i New York. Då lär mer information sippra ut. Och antagligen ändras världsbilden igen.

/Wikdahl

Pssst: det här är krångliga saker. Vill du fördjupa dig så rekommenderar vi ESPN:s sida om förhandlingarna. Den hittar du här. Även nba.com har en jäkla massa info.

Kategorier nba

NFL-extra: Maratonblogg 3/3

av Petter Westin

• Ja jädrar.
Man blir aldrig klok på den här ligan.
Joe Flacco tar alltså sitt offense, marscherar 92 yards – mot det här försvaret, med alla deras playmakers, i deras egen kula – och sätter kronan på verket med en touchdown-passning till rookien Torrey Smith.
Med åtta sekunder kvar att spela.
Baltimore 23, Pittsburgh 20.
Ballgame.
Vi låter de mer ingående analyserna vänta till en annan dag, och nöjer oss med att konstatera att Big Ben inte är den enda quarterbacken i den här rivaliteten som kan få det att hända i crunch time…
Djupt imponerande.
Bloggen tackar alla som hängde med hela kvällen/natten/morgonen. Let’s do it again sometime!
Sov gott och kör försiktigt,

Petter.

• Touchdown! Vi har efterlyst honom, och när Mike Wallace väl presenterar sig på allvar är det genom att sno en touchdown mitt framför ögonen på Antonio Brown. Urläckert. Pittsburgh 20, Baltimore 16. Om Joe Flacco vill bättra på sitt halvkassa rykte? Get to work.

• Turnover! Slutligen når Steelers stora, elaka d-line fram till Joe Flacco på allvar – och tvingar fram en fumble. Pittsburgh har plötsligt allt – japp, här kommer modeordet – momentum.

• Al Michaels har en poäng: På båda sina drives i andra halvlek har Pittsburgh flyttat bollen bra. Så det känns fortfarande som en hemmaseger är fullständigt realistisk, och hugade spekulanter kan få Pittsburgh straight up till 2,50 gånger pengarna just nu på Bet365…

• Vi blir förresten påminda om att Thursday Night Football har premiär kommande vecka. Härligt, men…fan, har halva säsongen redan gått? Deppigt värre. På torsdag möts San Diego och Oakland, en synnerligen viktig match i ett snortajt AFC West.

• Pittsburgh kollar upp adressen, ställer in GPS:en, kör hela vägen, knackar på porten…och bankar sedan in den. Baltimore 16, Pittsburgh 13, och jo – det blir nog en rysare av det här också.

• Touchdown! Halvvägs in i tredje quartern kommer matchens första touchdown. Och det är Ray Rice som springer in den efter en Ravens-drive som är delvis assisterad av – domarna. Jo, jag tänker säga det.
Och nu börjar publiken på Heinz Field sura till rejält…det är all good. Så länge spelarna behåller fattningen, bara.

• Oj! Terrell Suggs sjungs alla lovord i världen efter sin interception djupt inne på egen planhalva. Men det där måste väl ändå Big Ben kunna se?

• Andra halvlek – let’s go.

• Vi går till halvtidsvila med Ravens i ledning, 9–6. Båda lagen ska nog vara lika nöjda – eller snarare missnöjda – med det. Båda har haft utmärkta lägen att trycka in en touchdown, men har antingen kommit någon centimeter för kort – eller fått en retfull flagga slängd i ansiktet.
Steelers börjar med bollen efter paus.

• Steelers börjar hitta lite hål i Ravens run defense. Det är bara att fortsätta gnugga så kommer det. Wikegård-språk, jag vet.

• Yes, där kom det! Ray Lewis pregame pep-talk. Tack för den, NBC. Nu vaknar även en sömnig bloggare till liv. En Corona till det, någon?

Al Michaels och Cris Collinsworth är nog det bästa kommentatorsparet inom ALL amerikansk proffsidrott. Det är kunskap, insikt, sans och balans – men ändå inlevelse. En kombination som inte är alltför vanlig i kommentatorsbåset. (Överpositiva gaphalsen Jon Gruden poppar upp i huvudet…liksom torra sömnpillret Joe Buck.)

• 1.55 in i andra quartern spräcker Steelers nollan – med ett field goal. Vadå? Uttråkad, jag? Inte en chans.

• Jag vet att ni är trötta på alla Rodgers- och Packers-hyllningar vid det här laget, men här kommer lite mer imponerande statistik – från NFL:s Twitter:
– Aaron Rodgers has passed for 2,619 yards & 24 TDs & is 1st player ever with 2,600+ yards and 24 TDs thru a team’s 1st 8 games
– Packers are 3rd defending Super Bowl champ to start following season 8-0, joining 1990 49ers and 1998 Broncos

• OUCH. Billy Cundiff missar ett 40-yards field goal. Inte vackert.

• Steelers står emot nere vid goalline. Det smäller, tacklas, rivs och slåss. Exakt varför vi älskar den här matchupen. 3–0 till Ravens.

Ray Rice inleder matchen med att springa 80 yards i onödan. Utraderat på grund av en hold. Stackarn.

(• Dödskyssen är därmed utdelad.)

• Och vårt tips ikväll? Steelers all the way.

• Om jag fick välja skulle jag ha en mick på Ray Lewis hela tiden. Alltså inte bara i matcher och på träningar, utan HELA TIDEN dygnet runt – i alla situationer. Liksom: Veckohandlar han med samma passion och aggressivitet? Utstrålar han samma mordiska ilska när nån av ungarna lämnar disken framme på vardagsrumsbordet? När det är vår- och höststädning i bostadsrättsföreningen, samlar han in alla i samma port till ett pep talk som ger lysningar?

Faith Hill. Du är obehaglig, och det där är inte dina ben.

• Jag funderade på olika sätt jag kunde förklara just den här rivaliteten – vad som gör den så fängslande, intensiv, mäktig, kittlande. Men de här bilderna kan räcka långt nog.

• Heinz Field. Pittsburgh Steelers. Baltimore Ravens.
It’s on. 

Kategorier nfl

NFL-extra: Maratonblogg 2/3

av Petter Westin

• Så, Giants är lite bättre än Pats. Packers är lite för bra i allmänhet. Och de övriga matcherna?
– Cincinnati Bengals är 6–2 och vägrar att förlora. Rookie-quarterbacken Andy Dalton leder en upphämtning, från 7–17 i halvtid till 24–17 vid full tid. Han kastar tre touchdowns, noll interceptions. Respekt!
Tim Tebow fortsätter att göra det the Tim Tebow Way. Han springer för 117 yards (och passar för 124 med två touchdowns, by the way) när Denver skräller borta mot Oakland med 38–24. Inga turnovers. Jo, han får nog behålla det där starterjobbet nån vecka till…
– Och i den episka football-festen på University of Phoenix Stadium är det till slut hemmalaget som är starkast. John ”Safety” Skelton revanscherar sig genom att hitta Larry Fitzgerald med en touchdown i fjärde quartern, och sedan springer Patrick Peterson in en punt return (såklart) på 99 yards för att ge Arizona segern mot St Louis i förlängning.
Nu tar bloggen en kortare paus och återvänder strax efter att Ravens och Steelers sparkat igång. Häng med!

• Zappar över för att se om Chargers har ett mirakel i sig. Det har de inte. Men däremot får vi höra det där skitsnacket om att Rivers är ”the ultimate competitor” igen. Jag menar; jag gillar Rivers lika mycket som the next guy, men kan vi sluta kalla folk ”outstanding competitors” bara för att de gillar att tjura och skrika på folk? Är det verkligen kriteriet för vad en bra tävlingsmänniska är – att man är en gnällig jävel?
Jag menar; kolla på såna som Kurt Warner eller Drew Brees. De har lyckats ganska bra utan att stå och grina på sidlinjen mot domare, medspelare, motspelare, fans och gudvetvad.
Packers vinner matchen till slut i alla fall: 45–38 efter att matchen slutat med en…japp, Philip Rivers-interception.

• Ice, ice baby. Eli Manning gör det igen. 24–20 med 15 sekunder kvar.

• Herre. Jävlar. Jake Ballard, av alla, tar Giants in i field goal range med en otrolig catch. Och sedan scramblar Eli ner till 20-yardslinjen och nu kan Giants kvittera eller avgöra. Vilken vändning! Vilken match! Vilken liga! Ge mig en enda anledning att jag någonsin skulle göra någonting annat på en söndagkväll än att titta på NFL? Fiii fan. 

• Brady väntar, mycket strategiskt, till fjärde down innan han kastar sin touchdown-passning till Gronkowski. Det gäller ju att ge Eli ”Sharpshooter” Manning så lite tid på klockan som möjligt…

• 19-matcherna: Bara en massa blowouts.
22-matcherna: One Missed Call-skräck-och-spänning överallt.
Vart fan ligger rättvisan i det?
Och exakt hur svettiga är dom på NFL:s Red Zone Channel just nu? 

• Fan, så det är match igen på Qualcomm? Galet. Chargers kanske hade haft en större chans att vinna om de bara onside-kickat HELA matchen istället för att ge Rodgers bollen…

• Eli Manning hittar en wide receiver i hörnet av end zone och tar ledningen med 17–13 i slutet av fjärde quartern, i en match mot Patriots där Giants är klara underdogs.
Om ni undrar varför det känns bekant…

• Man kan ju lätt konstatera att Chad Ochocinco-värvningen haft exakt noll effekt på Patriots offense. Men de har lyckats prestera ganska hyggligt ändå. Frågan är bara hur bra man hade varit om den här killen hade fått chansen igen?

• Alright, A-Rodg och Packers är lite för bra. Nu byter vi till den poängfattiga, men vilda matchen mellan Pats och Giants.

• Alltså: Hur händer det här? Två gånger i rad dessutom?
Safety, 7.31: John Skelton Sacked By James Hall In End Zone For -5 Yards
Safety, 3.38: John Skelton Sacked By C.J. Ah You In End Zone For -9 Yards
Nästan så man borde byta match i utbildningssyfte.

• Underläge 17–31 – nu vill jag se Chargers göra nåt på den här driven, annars zappar jag över till Pats–Giants.

• Arizona–St Louis? 6–11, Beanie Wells har sprungit nio gånger för sex yards och John Skelton gav precis upp en safety. Nä, det känns som vi lämnar den matchen därhän.

• Nej, nu är det dags att gå till jobbet för Tom Brady. Två interceptions, en förlorad fumble och underläge 0–10. Nog nu!

• And the Tebow Show? Tja, han har hållt sig turnover-fri och producerat två touchdowns. Utan att ha sett matchen känns det som något bättre än den katastrofmatch många förutspådde. Denver ligger under med tre poäng fem minuter in i tredje quartern.
På tal om vem man litar på i crunch time: Carson Palmer eller Tim Tebow? Jag vet vart jag har mina pengar.

• Okej, okej. Credit where credit is due: Giants defense verkar göra det riktigt bra idag. Känslan är ändå att jag, i en jämn match, litar oändligt mycket mer på Tom Brady i fjärde quartern än han-den-där-snubben i andra laget.

• Den kraftigt ifrågasatte Chris Johnson har 10 carries för 56 yards, 2 catches för 22 yards. Det är inga siffror som ger någon 2000-yardssäsong, men om Titans cuttar sin running back efter säsongen – vilket det spekuleras i – så skulle jag inte protestera om exempelvis Atlanta stod först i kön och ville ge honom ett nytt kontrakt.
Titans leder med 17–7 halvvägs in i tredje quartern mot Bengals.

• Vad händer runtom på de andra arenorna? Well, Patriots verkar fortfarande inte ha återhämtat sig efter att Steelers gav dom the business förra veckan. 3–0 till Giants fem minuter in i tredje quartern.

• Tillbaka efter ett kortare uppehåll. Packers 28, Chargers 17 i halvtid. En helt annan match utan Rivers turnovers givetvis, men nu är detta verkligheten vi har att leva i.

• Fox rabblar upp alla de rekord Aaron Rodgers kan vara på väg att slå den här säsongen.
”The passer-rating is incredible. It’s useless, but it’s incredible”, säger expertkommentatorn och förre Super Bowl-coachen Brian Billick. 
Många menar ju att de rekord som slås i NFL numera är helt urvattnade, eftersom hela ligan blivit så pass-heavy jämfört med förr om åren. Reglerna har ändrats och domarna har i uppgift att skydda quarterbacks och gynna offensivspelarna.
Oavsett vad – Rodgers säsongsinledning måste vara bland de bästa den här ligan har sett, någonsin.
Rekord eller inga rekord.

• Den flygande köttbullen Mike Tolbert ser till att bevara spänningen i matchen: 14–21. Tack för det.

• Ah men alltså. Philip Rivers. Ny pick-six, 7–21 och alla känslor vi någonsin haft om den här NFL-kvällen är på väg att komma på skam. Som sagt: mentalt, fysiskt eller tekniskt? Nån jädra issue måste han ha, så här många avgörande misstag gör man bara inte, helt plötsligt, mitt i en lysande karriär.

• Boom! Matchens första Rivers-interception. Han har lite oflyt där, kan jag tycka, men försöker trots allt tvinga bollen till en tätt bevakad Antonio Gates och efter en deflection hamnar den i händerna på Charlie Peprah som springer in en touchdown. Packers 14, Chargers 7.

• 7–7 mellan Chargers och Packers efter att båda offense haft en ganska behaglig resa till end zone på sina första possessions.

• Det här med Philip Rivers är ju en av årets gåtor i NFL. Touchdowns/interceptions, hans tre senaste säsonger:
2008: 34/11 (16 matcher)
2009: 28/9 (16 matcher)
2010: 30/13 (16 matcher)
Också i år, efter sju matcher: 7 touchdowns och 11 interceptions.
Är hans problem mentala? Fysiska? Tekniska?
Mer informerade och bildade män än mig har ställt sig frågan, utan att kunna hitta ett vettigt svar.
Hursomhelst är detta matchen då Rivers måste spela i stort sett prickfritt – det kommer inte räcka att slänga upp 350+ passing yards, han måste vara skarp i avgörande situationer också.

• Fråga inte varför, men vi har en känsla av att ett strugglande Chargers ändå kan ge Packers en match här. Det finns trots allt en jäkla grundkapacitet i Chargers offensiv, som man inte riktigt fått ut än.
Green Bay är listade som favoriter med 5.5 poäng.

• Vi sätter punkt för de tidiga matcherna, som alla blev tämligen ensidiga historier.
Nu: Raiders–Broncos,  Chargers–Packers, Patriots–Giants, Cardinals–Rams.
Ni hänger väl med? 

NFL-extra: Maratonblogg

av Petter Westin

Någon som är sugen att bänka sig framför TV10/GamePass i sisådär tio–elva timmar, kommentera och analysera, utbyta lite speltips och snacka godartat trash?
Tänkte väl det.
Då utlyser vi härmed NFL-säsongens första maratonblogg.

Hållpunkterna ser ut ungefär så här:
19.00: En rad olika matcher, med avstamp på Lucas Oil Stadium eftersom, well, bloggen har vissa sympatier investerade i det mötet.
22.15: Ytterligare ett knippe matcher, men extra nyfikna är vi på Chargers–Packers och Giants–Patriots.
02.20: Kvällens, i våra ögon, givna höjdpunkt – Sunday Night Football med den klassiska rivaliteten Pittsburgh–Baltimore.

Ni kan dealen – kommentarsfältet står öppet.
Refresha din webbläsare emellanåt, så får du våra sporadiska uppdateringar här nedan – den senaste överst.

/Petter.

••• 

• Spänningen börjar dö ut på de flesta arenorna nu. Bloggen tar en paus, hänger lite tvätt och ber er samtidigt svara på den här frågan:
John Skelton startar som quarterback för Arizona – är det stenkorkat då att starta Larry Fitzgerald i fantasy? Om alternativet är James Starks? (Ja, jag har ett fattigt jävla lag.)

• Philip ber oss reverse-jinxa Giants. Tom Brady mot Eli? Skojar du? Det låter som slakt.
(Så, vänta nu och se hur Elis succesäsong fortsätter med fyra touchdowns och en dramatisk fourth quarter comeback i Foxboro…)

• 28–3 till Dolphins, och det verkar som att Colts blir kvar som ensamt segerlöst lag efter den här omgången. Men även om Miami skulle bli ”förloraren” i racet om att bli NFL:s sämsta lag – och därmed missa chansen att drafta påstått säkra superlöftet Andrew Luck – kan det komma ett hyggligt tillskott på quarterback-positionen ändå. Armand Salguero på Miami Herald spekulerar i alla fall i att Miami skulle kunna tradea till sig Peyton Manning.

Kanske osannolikt, men helt klart en kittlande tanke att föreställa sig Peyton i ett annat lag än Colts.
Som jag svarade på en kommentar för några veckor sedan: Om Colts bestämmer sig för att släppa honom inför nästa säsong, kan du ge dig fan på att han signar med Jets, Ravens eller liknande och vinner en titel direkt. Och det tror jag INTE att Colts-ledningen vill se, någonsin. Så därför kanske man hellre tradear sin ikon till ett lag man bedömer har mycket längre att gå än ”bara” en förstklassig quarterback innan man på allvar hotar om en titel.

• Clevelands försvar kanske inte är den bästa värdemätaren, men fan alltså…Houstons running game. Man kan ju få ståpäls för mindre. Med ett par minuter kvar av tredje:
Arian Foster 15 carries för 104 yards, 6.9 ypc
Ben Tate 6 carries för 77 yards, 12.8 ypc
…varsin touchdown har de också. En har Matt Schaub ”snott” av dem från två yards.
Tate skulle säkert funka som full-time starter i de flesta lag.

• Vi sågar Jets, och som på beställning tar de ledningen med 13–0 efter en Bills-turnover. Så varsågod, Wictor och alla andra Jets-fans där ute. Nån annan som vill att vi ska reverse-jinxa era favoritlag?

• …okej, det där sista inlägget kan verka som att vi inte gillar försvarsinriktade matcher. Det gör vi. Vi älskar en tuff, grind-it-out type of defensive struggle, i stil med vad man brukar få från typ Steelers och Ravens. Men låga scores till följd av slarv och dåligt quarterbackspel? Det är ju något helt annat. 

• Kommer på mig själv med att ha suttit och tittat på Chiefs–Dolphins i fem minuter i sträck. Oklart varför. Zappar över till klang-och-jubel-föreställningen Bills–Jets där Nick Folk sparkar in 6–0 till gästerna. Yay. Kan Chargers och Packers börja snart eller?

• First half MVP, ALLA arenor inräknade: Julio med två receptions för 130 yards och två touchdowns. Sprinkla in ett run på 14 yards också. Julios stora spel förklarar hur Falcons kan leda med 21–7 trots att Matt Ryan är 5/14 på sina passningar.

• Redskins är nollade i första halvlek, ända tills Graham Gano smäller in ett 59-yardsfieldgoal på slutsignalen. Klubbrekord! Grymt viktigt för hemmalaget.

• Miami Dolphins går till halvtidsvila i ledning (14–3) borta mot Kansas City, och det är en ledning jag tror de lyckas bevaka. Ett såpass dåligt lag som Dolphins (sju förluster av sju möjliga) får ett högst begränsat antal chanser att vinna en match under en säsong, och när de väl vädrar blod blir de mycket farliga. Adrenalinet kommer flöda i Dolphins omklädningsrum under pausen.

Mark Sanchez-kritiken väller in till oss både i bloggen och på Twitter. Preaching to the choir, friend. Preaching to the choir.

• Atlanta och New Orleans tar kontroll över sina respektive matcher. Visst känns det som att, when all is said and done, att NFC South kommer handla om de här två lagen? Jag vet i alla fall att jag väldigt, väldigt gärna vill vara i Superdome måndag kväll den 26 december.

Dez Bryant fumblar nere vid goalline. Cowboys måste, tillsammans med Chargers, vara det NFL-lag som är absolut bäst på att skjuta sig själva i foten (jag vet att det finns nån sorts Plaxico Burress-skämt här, men jag låter nån annan lista ut det).

• Eftersom Mat McBriar är skadad och Tony Romo är holder för Dallas mot Seattle måste vi ju fråga…hur många kommer ihåg det här? (Eller rättare sagt: vem skulle någonsin kunna glömma det här?)



Dallas leder just nu med 6–3, och vi citerar ESPN’s Page 2 från Twitter:
”Tony Romo struggling in red zone…or is he setting up field goals to prove how awesome he is as a holder?”

• ”I’d rather have a three and out and a punt, than a turnover”, säger ex-coachen och numera Fox-experten Jim Mora Jr. Och du fick HUR mycket betalt för att dela med dig av dina insikter, sa du?

• Atlanta tar ledningen mot Colts med 14–0 efter en underbar 50-yardscatch signerad Julio Jones. Det är glimtar som den där som visar hur Thomas Dimitroff & co tänkte när de gav upp halva Georgias rikedomar för att drafta 22-åringen. 

Kategorier nfl

Alabama-LSU, open thread

av Petter Westin

01.00 smäller det. 
Förstarankade LSU mot andrarankade Alabama på Bryant-Denny Stadium är den hetaste collegematchen på år och dagar. 
USA-bloggen kommer hänga med i kommentarsfältet under matchen. Hoppas ni gör det också. Och som uppladdning kan ni ju redan nu gå in och lämna era tips.
How does 21–17 till LSU sound?

/Stefan.  

Sida 33 av 130