Med anledning av det nya albumet St. Petersburg fick WiMP en exklusiv intervju med den italienska superstjärnan, mezzosopranen Cecilia Bartoli. Det resulterade i en mycket personlig och rolig pratstund som kom att handla om musik, flamenco, livet som sångerska och mycket mer. Läs gärna den exklusiva intervjun medan du lyssnar på Bartolis nya album.

På scenen går det att likna Cecilia Bartoli vid ett fyrverkeri, och när jag sitter och pratar med henne får jag samma känsla av intensitet och närvaro som jag har känt vid de tillfällen då jag sett henne live. Hon har helt enkelt ett otroligt engagemang, och jag känner bara till ett fåtal andra artister som går upp så mycket i sitt yrke och som besitter förmågan att arbeta kreativt och ständigt utforska ny musik.

Med glimten i ögat frågar jag om det går att likna henne vid en musikalisk arkeolog.

– Jag har verkligen en genuin passion för att utforska och hitta glömda och gömda skatter. Och så var det även med St. Petersburg. Jag fick, som en av de första någonsin, tillgång till det fantastiska arkivet vid teatern Marinskij i St. Petersburg och hittade musik som världen helt har försummat och glömt bort. Det var en mycket, mycket stor upptäckt! Men jag älskar också att kombinera mer kända verk av kompositörer som Rossini, Vivaldi, Mozart eller Händel med mindre kända. Vi talar om musik, som på den tiden var jämförbar med dagens popmusik – alla kompositörer var superstjärnor, men idag är det helt borta. Det fascinerar mig – det är musikens mirakel!”

Kan du berätta historien bakom St. Petersburg?

– Ja, absolut! Musiken kommer från italienska kompositörer som bjöds in till det dåvarande ryska hovet, för att skriva musik för de stora tsarinnorna: Anna, Elizabeth och Katarina den stora. Det är barockmusik av mycket hög kvalitet, fylld av känslor, färger och innehåller en mycket ovanlig kombination av den italienska kompositörs-konsten och den ryska själen. Jag sjunger också en aria på ryska för första gången i min karriär, och det är verkligen en utmaning.

Cecilia Bartoli brister i skratt… vilket är ett återkommande drag under hela intervjun. Bartoli är idag en av världens mest eftertraktade sångare och gör konserter världen över. Hon är dessutom konstnärlig ledare för Whitsun Festival i Salzburg, där hon både uppträder och sköter det administrativa. För Bartoli tar det emot att sätta sig på ett flygplan, och under arbetet med St. Petersburg tog hon flera gånger färjan för att slippa transporten i luften.

Cecilia Bartoli växte upp i en musikalisk familj där båda föräldrarna var operasångare. Därför är det kanske naturligt att hon valde att gå samma väg, även om det inte alltid var ett självklart yrkesval…

– Jag ville egentligen bli flamencodansare! Flamenco-musiken har alltid tilltalat mig, och jag älskar att dansa men även att titta på dans. Men jag hade redan påbörjat mina musikstudier, och jag insåg snabbt att sångare har mer fritid än vad dansare har. Man kan säga att generna styrde och att det kanske redan var skrivet i stjärnorna att jag skulle bli sångerska.

Cecilia Bartoli säger sig lyssna på många olika genrer av musik; jazz, pop och flamenco. Men det är den klassiska musiken som vunnit hennes hjärta, och det är ingen hemlighet vilken hennes favoritmusik är.

– Under min uppväxt i Rom lyssnade jag på de mer romantiska kompositörerna som Verdi, Puccini och Mascagni. Men första gången jag hörde Mozart blev jag otroligt rörd. Därför måste jag säga att hans Cosi Fan Tutte tillhör min absoluta favoritmusik. Jag har också, på grund av min kärlek till denna opera, sjungit alla tre kvinnliga roller i operan: Fiordiligi, Dorabella och Despina. Så i ett annat liv kommer jag säkert också att kunna sjunga Don Alfonso, Ferrando och Guglielmo (de tre manliga rollerna i operan. Reds. anm). Det kommer dock att kräva att jag är en man, men å andra sidan är detta något jag har redan försökt i och med mitt album ”Sacrificium” där jag sjöng arior för kastrater, så kanske det inte är så långt borta i alla fall.

Och så skrattar hon så där hjärtligt igen… Jag tackar henne så mycket för vårt samtal som avslutas med ett rungande: ”Ciao”

Lyssna och njut av Cecilia Bartolis nya album St. Petersburg i WiMP!

Har du några frågor eller kommentarer är du välkommen att kontakta mig på morten.ernst.lassen@wimpmusic.com

FOTO: © Decca / Uli Weber

Den norska stjärnpianisten Leif Ove Andsnes har gjort en lång resa under de senaste åren – en resa tillsammans med Beethovens fem pianokonserter och Mahler Chamber Orchestra. Och den har resulterat i hela tre album, varav det sista släpptes i fredags. Veckans klassiska album i WiMP den här veckan är:

 Leif Ove Andsnes/Mahler Chamber Orchestra: ”The Beethoven Journey”

När Beethoven skrev sin femte pianokonsert befann han sig mitt emellan den klassiska och romantiska epoken. Verket kom också att bryta mot dåtidens konventioner, och blev en symbol för en helt ny typ av musik. Den första satsen var mycket lång i förhållande till normen. Greppet att låta den andra och tredje satsen ”flyta” ihop med varandra var också något man aldrig upplevt tidigare.

År 1809 påbörjade Beethoven arbetet med konserten som kom att ta hela två år att slutföra. Den 12 februari 1812 hade verket så premiär i Wien. Vid det tillfället var det den senare så berömda kompositören och pianisten Carl Czerny, som även var elev till Beethoven, som fick agera pianosolist. Czerny är också den som sedan kom att skriva de kända ”etyderna” som ofta används i undervisningen av dagens nya pianister.

Och när Leif Ove Andsnes och Mahler Chamber Orchestra nu har valt att lägga flera år på att spela dessa konserter, är det inte utan anledning. Musiken är för det första otroligt vacker, men är också en stor utmaning för vilken pianist och orkester som helst. Den ger också Andsnes möjligheten att uttrycka det han önskar, eftersom han själv dirigerar orkestern från sin plats bakom flygeln. Andsnes har idag genomfört minst 144 konserter i 44 olika länder.

Lyssna och njut av veckans klassiska album i WiMP!

Morten Ernst Lassen

morten.ernst.lassen@wimpmusic.com

På den unga stjärnpianisten Alice Sara Otts nya album har hon valt att samarbeta med kollegan Francesco Tristano. De är båda otroligt talangfulla och kända för att jobba med innovativa projekt.

Alice Sara Ott / Francesco Tristano: ”Scandale”

Albumet med titeln ”Scandale” har fått sitt namn från skandalen som inträffade den 29 maj 1913 på Théâtre des Champs-Élysées i Paris, vid urpremiären av Stravinskijs ”Le Sacre du Printemps”. Detta var vid tiden en mycket uppmärksammad händelse.

Stravinskij, Ballet Russes och deras ledare Sergej Diaghilev hade under åren före detta haft jätteframgångar med baletterna ”Eldfågeln” och ”Petrushka”, men Sacre var något helt nytt både musikaliskt och koreografiskt, och föll inte de kräsna parisierna i smaken. Samarbetet mellan Diaghilev och Stravinskij slutade också efter detta. Trots det är detta idag ett av de mest spelade konsertstyckena världen över, och dessutom ett som klingar väldigt ”nytt” och innovativt – nästan som om det var skrivet i går!

Och när två så framträdande unga musiker väljer att spela stycket för två klaviaturer, finns det verkligen anledning att spetsa öronen! På albumet framför de, utöver Sacre de Printemps, också Ravels ”La Valse”, Rimsky-Korsakovs ”Scheherazade” samt en fräsch komposition av Tristano själv.

Lyssna och njut!

Morten Ernst Lassen

Har du några frågor eller kommentarer är du alltid välkommen att höra av dig till mig på morten.ernst.lassen@wimpmusic.com

FOTO: © Marie Staggat / DGG

Veckans klassiska album i WiMP kommer från violinisten Daniel Hope, som bjuder på musik från världens största filmstad – Hollywood.

Daniel Hope: Escape to Paradise – The Hollywood Album

På det här albumet tar Daniel Hope med oss på en musikalisk resa där han uppsöker arvet från landsförvisade kompositörer som kom att verka i filmvärldens mecka – Hollywood. Miklos Rózsa, John Waxman, Hanns Eisler och Erich Wolfgang Korngold är bara några av dessa, där Korngolds vidunderliga violinkonsert står som albumets centrala punkt.

Albumet innehåller också några moderna soundtrack-klassiker med musik från Schindler’s List, American Beauty och Cinema Paradiso – detta för att belysa vilket starkt inflytande exilkompositörerna hade och fortfarande har på nutida kompositörer inom filmmusik.

Gästar på albumet gör ingen mindre än Sting, som sjunger på ”The Secret Marriage” – med egen text och musik av Hanns Eissler. Här hör vi också det tyska sångfenomenet Max Raabe som framför den berömda ”Speak Low” av Kurt Weill.

Rakt igenom hör vi Stockholms Kungliga Filharmoniker ackompanjera Hope, under ledning av dirigenten Alexander Shelley.

Escape To Paradise är både ett historiskt och musikaliskt koncept, och ett tema som Daniel Hope själv har personliga kopplingar till: hans morföräldrar flydde från Hitlers Tyskland till Sydafrika, och hans föräldrar flydde på samma sätt från apartheidregimen till England.

Lyssna och njut av ett enastående album, framfört av en fantastisk konstnär!

Läs också intervjun som WiMP gjorde med Daniel Hope för några veckor sedan.

Morten Ernst Lassen

morten.ernst.lassen@wimpmusic.com

FOTO: © Margaret Malandruccolo / DGG

Den här veckans klassiska album kommer från en av de mest produktiva kompositörerna någonsin. Genom alla tider har musiker kommit att inspireras av honom – vi pratar naturligtvis om Johann Sebastian Bach, här tolkad av konstnären och pianisten Igor Levit.

Igor Levit: Bach Partitas

Den 27-åriga rysk-tyska pianisten Igor Levit är just nu aktuell med sitt andra album som innehåller musik av Bach; nämligen Bachs Partitas- BWV 825-830. Levit anses vara en av sin generations största talanger och har redan tagit emot många hyllningar och lovord.

Levit började spela piano som tre-åring och hade redan som barn egna konserter, varav den första spelades i hemstadenNizjnij Novgorod (tidigare Gorkij). 1995 flyttade familjen till Hannover och unga Igor började 1999 sina studier vid Mozarteum i Wien. Sedan han tog sin examen 2010 har han vunnit flera utmärkelser och tävlingar och spelar nu i konserthus och på festivaler världen över.

Om Bach och albumet säger Igor Levit: ”Det är helt enkelt otroligt vad Bach kunde – han hade en otrolig kontroll över formen – något som ingen annan har överträffat. Det är musik av högsta klass…”.

Lyssna och njut av den här veckans klassiska album – gärna i högsta HiFi-kvalitet.

Och kom ihåg att om du har frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta mig på morten.ernst.lassen@wimpmusic.com

Den italienska tenoren Carlo Bergonzi, som dessvärre avled nyligen, ses av många som en av 1900-talets största sångare inom sin disciplin. Veckans klassiska album är:

Carlo Bergonzi: The Sublime Voice

Carlo Bergonzi blev 90 år gammal och lämnade efter sig en stor och variationsrik diskografi. Dessutom var han en mycket begåvad sångare med en mycket raffinerad stil.

Han började sin karriär 1948, då som baryton. Men bara tre år senare gjorde han sin debut som tenor i titelrollen i Umberto Giordano opera ”Andrea Chenier” – vilket visade sig vara ett lysande beslut.

Bergonzi var tidigt i sin karriär medveten om att han kanske inte kunde få lika stark genomslagskraft som andra samtidiga kollegor, men att hans styrka låg i hans lyriska och musikaliska uttryck. Och det var nog bland annat den filosofin som ledde till att kan kunde sjunga och uppträda på högsta nivå i många, många år.

Han debuterade på Met i New York 1956 och gjorde sin avskedskonsert 1993. Genom att sjunga på ett sunt sätt och inte forcera stämman lyckades han vara aktiv i nästan ett halv århundrade.

På veckans klassiska album hör du Carlo Bergonzi i några av hans främst ögonblick – från några av de operor han älskare och behärskade som få – La Bohéme, Tosca, Don Carlos, Trubaduren, Aïda och Rigoletto. Vi hedrar Carlo Bergonzis minne och tackar för all fantastisk musik!

Om du har några frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta mig på morten.ernst.lassen@wimpmusic.com

När musiken från en dansk, klassisk kompositör spelas in av en av de stora internationella symfoniorkestrarna, finns det särskilda skäl för det – nämligen att musiken har format. Och det har verkligen den här veckans klassiska album.

Per Nørgård: Symphonies 1 & 8

Förra året var det Carl Nielsens symfonier som spelades in av New York Philharmonic och nu är det Per Nørgårds namn som står på skivomslaget för de inspelningar som gjorts av en annan berömd symfoniorkester: Wiens filharmoniker. Med den här inspelningen kastar de nytt ljus på en av nordens mest visionära stämma och en av vår tid största symfoniker: Per Nørgård.

Under ledning av den finska dirigenten Sakari Oramo är dessa uppsättningar av Nørgårds symfonier nr 1 och 8 – två symfoniska milstolpar som skrevs med nästan 60 års mellanrum – är det här den legendariska orkesterns första inspelning av modern nordisk musik.

”Musiken jag ville höra, fanns inte där.” Så förklarar Per Nørgård grunden till att han blev kompositör – en attityd som alltid funnits med i hans musicerande.

Under ett långt liv har Nørgård producerat någon av den mest visionära musiken i Norden, varav åtta symfonier skrevs mellan åren 1953 och 2012. Dessa uppstod från Nørgårds enastående förmåga att hitta och uttrycka nya sammanhang – något som gör honom till en av de största symfonikerna av vår tid.

De två symfonierna på albumet är hans första och även hans sista. Trots att de skiljer sig på många plan, förenas de ändå av flera element – både av inre fenomen, som en rumslig dimension i musik, och yttre faktorer så som kopplingen till det nordiska grannlandet Finland.

I Symfoni nr 1 hör man en tydlig koppling till Finlands store kompositör Sibelius. Och 2012 uruppfördes Symfoni nr. 8 av Helsingfors filharmoniker – den orkester som 100 år tidigare uruppförde de flesta av Sibelius symfonier, skriver Jens Cornelius för skivbolaget DaCapo.

Per Nørgård har precis också tilldelats det prestigefulla New Yorker-priset: Marie Josée Kravis Prize for New Music på $ 250.000,- inklusive en beställning på ett nytt orkesterverk. Så man får nog säga att erkännandet av Per Nørgårds unika kompositioner är stort – och välförtjänt!

Lyssna och njut av en av våra största samtida danska kompositörer samt en av världens bästa symfoniorkestrar!

Morten Ernst Lassen

Om du har några frågor eller kommentarer, är du alltid välkommen att kontakta mig på morten.ernst.lassen@wimpmusic.com.

Veckans klassiska album kommer från en av de mest framstående unga musikerna just nu, som också spelar på ett instrument med en särskilt skön klang, nämligen: cellon!

Alisa Weilerstein: Dvorak

Den unga amerikanska cellisten Alisa Weilerstein, har av BBC Music Magazine beskrivits som ”en av de mest extraordinära” solisterna från sin generation. På den här plattan, som är efterföljaren till hennes kritikerrosade debutalbum med Elgars Cellokonsert, har hon nu valt Dvoráks konsert.

I denna vitala nytolkning av Dvoráks cellokonsert, kastar hon, dirigenten Jiri Belohlavek och den Tjeckiska Filharmoniska Orkestern nytt och visionärt ljus på den tjeckiska kompositörens episka konsertverk. Tillsammans fångar de verkligen Dvoráks anda, samtidigt som de visar på hans djupt förankrade kärlek till sitt älskade hemland.

På albumet spelar Weilerstein utöver cellokonserten också några av Dvoráks mest kända och älskade melodier, ackompanjerad av Anna Polonska. Bland dessa hittar vi bland annat: Rusalkas ”Sången till månen”, ”Tysta träd” och det oförglömliga temat från hans 9:e symfoni (”Från den nya världen”), även kallat för ”Going Home”.

Alisa Weilerstein har som tidigare nämnts, samarbetat med den Tjeckiska Filharmoniska Orkestern och deras chefsdirigent Jiri Belohlavek i ett partnerskap som måste ses som enastående. Inspelningen skedde i Prags Rudolfinum, där Dvorák själv också uppförde konserten 1896.

Lyssna och njut!

Morten Ernst Lassen

Har du några frågor eller kommentarer är du alltid välkommen att kontakta mig på morten.ernst.lassen@wimpmusic.com.

Veckans album i WiMP Klassiskt är ett som verkligen ställer ens öron på ända.

Kompositör, pianist, producent och remixare – Max Richter trotsar definitioner och konventioner och kan vara svår att bli helt klok på. Men han är utan tvivel en av de mest produktiva och kreativa musikerna från sin generation.

Med inspiration från Beatles, Back, punkrock och electronica, blandar Max Richter barockmusikens skönhet – med sin minimalistiska metodologi och klassiska orkestrering, med modern teknologi. Resultatet är ett monumentalt musikaliskt universum som omfattar allt i från konsertstycken, operor, balletter, konst och videoinstallationer, film, teater och TV. Förutom detta har Richter även släppt hyllade soloplattor som innehåller poesi och litteratur.

På sitt nya album har han valt ett av de mest kända klassiska styckena – Vivaldis ”De fyra Årstiderna” – och arrangerat om det så det passar bättre för 2000-talet.

I en intervju för Søren Schauser på tidningen Berlingskes förklarade Richter nyligen valet av det klassiska verken och sa: ”Jag kände nästan till dem för bra. För de missbrukas ju konstant i reklamer och allt möjligt. Så jag tänkte knappt på dem som fyra verk från barocken längre. Man kan säga att jag ville ”reclaima” dem. Jag ville liksom erövra dem och förvandla dem till musik igen.”

På albumet har han slagit sig ihop med andra internationella stjärnmusiker, som också jobbat i den klassiska världen och använt den både som genre och ”lekplats”. Bland dessa hittar vi bland annat den brittiska violinisten Daniel Hope.

Lyssna och döm själv om du tycker att Vivaldis ”De fyra årstiderna” mår bra av en modern uppdatering!

Morten Ernst Lassen

morten.ernst.lassen@wimpmusic.com.

Hej och välkommen! Mitt namn är Morten Ernst Lassen och jag är WiMPs nya redaktör för WiMP Klassiskt – vår speciella avdelning för klassisk musik.

Jag är utbildad operasångare vid The Royal Danish Academy of Music och har tagit masterclasses för bland andra Dietrich Fischer-Dieskau. Jag har även sjungit som solist i många delar av världen. Under fyra säsonger var jag dessutom en av ledarna för operahuset Deutsche Oper Berlin och gjorde flera konserter och turnéer med bland andra Berliner Philharmoniker, Claudio Abbado, Bach Akademie Stuttgart och Helmuth Rilling.

Det är med stor glädje jag nu vill introducera dig till Europas nya digitala ingång för vårt otroliga universum av klassisk musik, där vi har samlat mer än 110 år av inspelningshistoria.

Här hittar du allt från Bach till Bartok, barock och romantik till dagens moderna kompositioner, med de absolut främsta artisterna.

WiMP Klassiskt kommer också erbjuda album-rekommendationer, skräddarsydda spellistor och exklusivt material som ger dig en chans att hänga med i vad som händer i den klassiska världen – både utomlands och på hemmaplan.

För ett tag sedan lanserade vi dessutom WiMP HiFi – vår tilläggstjänst som erbjuder musikstreaming i lossless/CD-kvalitet. Då vi är den enda tjänsten på marknaden som i nuläget erbjuder en sådan tjänst, finns det väldigt mycket att se fram emot.

Som en liten försmak på vad som komma skall, har jag redan nu satt ihop en spellista med mina personliga klassiska favoriter.

Än en gång – välkommen till WiMP Klassiskt!

Om du har frågor eller kommentarer är du välkommen att kontakta mig på morten.ernst.lassen@ wimpmusic.com.