Ibland grämer jag mig för att jag aldrig satsat på en sport fullt ut. Eller att jag inte haft möjlighet då det inte funnits klubbar eller tränare för det jag ville hålla på med i lilla Jormvattnet där jag växte upp. Jag har verkligen drivkraften och en envis liten tävlingsdjävul på axeln så jag skulle kunna bli bra.

I morse hade jag tänkt springa lite ”lugnare 1000-ingar”, mest för att tiden går snabbare när jag delar upp milen i kilometrar. Men lugnt blev det inte och jag sprang milen på 45,55 minuter i skönt duggregn – kan inte låta bli att tävla mot mig själv.

Jag började löpträna redan som 7-åring då jag och andra barn i byn tränade inför skidsäsongen och intresset har bara vuxit. Vissa perioder har jag sprungit mer, andra mindre och kortare uppehåll (t.ex. då jag koncentrerat mig på muskelbygge eller runt graviditeter), men jag har alltid tagit upp mitt stora intresse.

Rita och måla är en annan hobby och idag har jag rensat lite bland prylar från förr. Hittade den här teckningen jag gjort som känns som en klockren illustration av mig in action.

Nästan ett helt år i förväg vill jag fresta dig med läckra plagg ur Drop of Mindfulness vår/sommar-kollektion 2013. Ovan ett linne jag blev kär i vid första ögonkast. Fräckt med färgkombinatoinen lysande gult ihop med tunna cerise axelband som matchar DOMs kännetecknade ”rumpränder”.

Lila i olika nyanser är det som gäller träningsvåren 2013 – snyggt och en färg som jag förknippar med ”hälsa”. Plommon, blåbär, mörka druvor, aburgine… starkt färgad frukt, bär och grönsaker = antioxidanter!

Nu har jag äntligen fått tag i nyaste Fitness Magazine där jag är med som månadens profil. En intervju jag känner jag kan stå för, som speglar mig som den jag är och där viktiga händelser ur mitt ”träningsliv” med tas upp.

Mycket handlar om mina barn – både de vid liv och de två jag förlorade för 7 år sedan. Där är kanske enda saken som inte stämmer till 100%. Det står att jag ”la skulden på mig själv” för att jag tränat under trillinggraviditeten. Det kan ha påverkat att jag tränade, men jag var ändå sängliggande de två sista veckorna och trots det satte förlossningen igång i vecka 27. Jag gjorde det jag trodde var bäst, med den erfarenhet jag hade av att vara gravid (ingen alls) och de råd jag fick från MVC. Känner alltså ingen skuld för det som hände, men tror att det hade varit bättre att vila helt från träningen, trots att jag fick råd att fortsätta men att ”lyssna på kroppen”.

Efter tre graviditer av olika slag känner jag mig nu helt trygg med hur man ska träna, både med ett eller flera barn i magen. Jag har lärt mig den hårda vägen (OM det nu var träningen som påverkade – kan lika mycket bero på stress och hårt jobb som PT) och kan nu föra min erfarenhet vidare till andra gravida genom mitt jobb som PT. 

Känns som att det finns en mening med allt – hur jobbiga händelser det än är. Mitt eget liv har verkligen varit en berg- och dalbana, men allt har gjort mig starkare. Och som ett mirakel fick jag för ett år sen precis det jag förlorat – en liten flicka och en liten pojke. Självklart älskar jag mina stora pojkar lika mycket som tvillingarna, men jag får nu uppleva glädjen över att ha två små barn som är lika gamla, precis det jag hade och förlorade (fast trillingar, men ena pojken dog efter bara ett dygn så honom hann jag aldrig lära känna).

Läs mer i Fitness Magazines augustinummer (nr 8).

Det har vräkt ner konstant hela dagen och vi pysslar på inomhus med legobygge, datorfix och allmänt plock. Dagar som dessa är jag som mest kreativ och tycker regnet är rofyllt. Det gör inte bara luften utan även tankarna klara.

Min hjärna är fullproppad av drömmar inför framtiden och projekt jag vill starta upp. Inget bestämt men tankarna snurrar – PT-Online? Bloggplaner! Starta eget? Hemligt projket (nej – jag ska inte skriva en bok som alla andra duktiga bloggare. Än? 😉 

Det känns roligt och kittlande att inte veta riktigt vad jag ska bli när jag blir stor. Mitt livs största mål – att bilda familj och få massa härliga ungar är avklarat. Eller avklartat – det är ett livstidsprojekt, men världen har så mycket spännande att erbjuda. Och en stor familj behöver inkomster. Drömmen är att hitta ett sätt att få mycket tid för barnen samtidigt som jag kan leva av saker jag älskar – gärna hårt jobb, kreativt, att lyfta andra, bidra till hälsa och självförtroende, sprida inspiration och glädje. Ja tack!

Förmodligen är det regnet som får mig att tänka på hösten och framtiden. Tror den kan bli hur grymt som helst och du får gärna föja med.

Har du svårt att få kontakt med triceps ska du prova den här övningen som verkligen biter där den ska. Genom att komma riktigt långt bak med armbågarna sträcker du ut triceps ordentligt och tvingas jobba i ett tyngre läge än normalt.

1. Ta tag i ett rakt handtag kopplat i nedre fästet i en kabelcross innan du sätter dig på en bänk med nästan helt upprätt ryggstöd. Låt armbågarna peka rakt upp mot taket och håll hela tiden ett axelbrett avstånd mellan dem. Känn att du sträcker ut triceps ordentligt i startläget.
2. Pressa handtaget rakt upp mot taket tills armarna nästan är helt raka, samtidigt som du behåller det axelbreda avståndet mellan armbågarna. Bromsa på vägen tillbaka så att triceps får jobba hela tiden.

Tänk på:

• Hålla armbågarna rakt upp mot taket hela tiden.
• Axelbrett avstånd mellan armbågarna.
• Raka handleder (de ska inte röra sig under övningsutförandet).
• Starkt indragen mage (som i alla övningar).

Mellanmål (före morgonlöpning): Proteinkräm med linfrön och grönt te.

Frukost: en burk keso med nötter, frön och blåbär.

Lunch: Tonfisksallad med soltorkade tomater och ägg. Macka av mammas P-bröd med majonäs och ägg till.

Middag: ”Utomhusstekta” ostburgare med fetaostsallad. Kan avslöja att detta inte var enda portionen. Så himla gott med biffar av eget nötkött stekta över vedeldad wokpanna.

Kvällsfika: Resten av Hampus födelsedagstårta. Jag hade lyckats få kladdkakorna perfekt kladdiga och en sådan här tårta blir bara godare när den fått stå. En dags ätande kan inte avslutas på bättre sätt än med en chokladexplosion.

Smet ner i källargymmet en sväng i morse och kickade igång kroppen och dagen. Perfekt med egen nyckel och kunna träna klockan 7.30 även en söndag. Körde ett ryggpass i samma stuk som i påskas – snabbt ska det gå när jag tränar på semestern och då är super- och triset grymt.

Bilden ovan är från idag och här nere har du bilder och träningsprogram från i påskas. Effektiv träning för rygg, baksida axlar och triceps. Håll till godo:

Fyra ryggövningar efter varandra utan vila:

1. Stående rodd med stång.
2. Latsdrag.
3. Hög rodd (lutar mig mer bak, kommer ut med armbågarna så att vinkeln blir 90° och siktar högre upp på bröstet).
4. Baksida axlar på bänk (stannar rörelsen när armarna står rakt ut åt sidan och vinklar upp lillfingret lite).

Fortsatte sen med detta triset:

• Tricepspress från pannan med stång – Axelrotation utåt med gummiband – Plankan 1 minut.

Samtliga övningar fyra varv med ca 30-60 sekunders vila mellan varje varv. Skön genomkörare!

FISK har varit dagens tema rakt igenom – röding och öring som finns här i sjön.

Idag har vi varit nere vid sjön där Hugo och Hampus fått flera fiskar var med kastspö – så himla roligt!

Själv är jag ingen fiskefantast men gladdes åt grabbarnas lycka. Bara själva grejen att vara ute, tillsammans med hela familjen, är dock det bästa.

Gänget grillade korv..

..medan jag (som inte äter korv) mumsade – just det – röding! Inte dagsfärsk men väl så god ihop med fetaostsallad och kokta ägg. High quality food.

Älskar att stiga upp tidigt, före de andra då allt är stilla. Stockholm är också lugnt på morgonen, men här märks det ännu tydligare – sjön ligger blank och det är helt tyst. Att ge sig ut och springa, fylla lungorna med renaste fjälluften och få en riktigt lång dag är bästa starten.

Jag hade bara kört klassiskt vidriga 1000-ingar (d.v.s. 1000-meters intervaller) på löpband tidigare, men fick infallet att testa springa dem vid min vanliga 10-kilometersrunda i morse. Planen var 1000 meter lugn uppvärmning, sen varannan kilometer tempo x 4 för att sist ut avrunda med 2000 meter nedvarvning (totalt 10 kilometer).

Det är svårt att komma upp i samma hastighet utomhus som på löpband då det kräver mer focus på fotnedsättning p.g.a. varierande underlag, stenar och backar. Men passet gick ändå riktigt bra trots att jag fotfarande var småsliten efter mitt snabbdistanspass två dagar tidigare och tiden slutade på nästan samma som då vid avslutad mil.

Att dela upp den vanliga rundan i intervaller är en grym metod för att inte bli uttråkad om du ofta springer samma väg. Men nästa löptur får jag coola ner lite – att ta ut sig helt och pressa upp i maxpuls sliter för mycket om man som lycklig motionär springer oftare än 2 ggr/vecka.

Idag fyller mellansonen – storhjärtade charmtrollet och världens envisaste lilla kille, Hampus 5 år. 

Han är en riktig sjusovare, men just i morse vaknade han tidigt och fick gå och lägga sig en gång till för att ”fejksova” så vi kunde komma in och sjunga. 

Nu har han precis blivit uppvaktad av släktingar med mer presenter och godaste chokladtårtan – lika dan som vi firade tvillingarnas 1-årsdag med. En riktig chokladbomb som Hampus älskar och valde till sitt kalas. Recept hittar du här.

Jag tror Hampus är nöjd med sin dag hittills som planeras avslutas med korvgrillning vid sjön. Grattis min älskade lilla kille ♥