Emilia skriver:

”Måste bara höra – borde jag veta vem du är? Alltså, finns det en form av Blogg-CV på dig. Bara nyfiken över din bakgrund för jag tycker du är grym på bloggandet i alla fall – du engagerar och lyfter fram och samlar ihop oss som gillar att skriva genom att komma med roliga teman – som ett ”arbete” fast på ideell basis för oss som skickar in – det är bra och ökar den kreativa lusten (minst sagt). Dessutom tackar jag för det här med Klimat-temat som du tipsade om, Blog Action Day, och jag har formulerat ur vilket perspektiv det ska ske…En sak till – jag länkade om den ekonomiska krisen på Brunchrapporten – bara en liten ändring där…!”

Mitt svar:

Först – tack för beröm! Jag försöker suga åt mig. Beträffande Brunchrapporten – jag gick helt på de obefintliga Twinglylänkarna på deras egen sajt i skrivande stund…

Och vad gäller mig och om man borde veta vem jag är – Nej! Det borde man inte. 🙂 Men det finns en blogg-CV. Jag har bloggat sedan 2005, först på Passagen, sedan började jag blogga på Wordpress 2007 och den bloggen lever fortfarande om än på halvfart, 2008 startade jag tillsammans med Niclas Strandh bloggen Same Same But Different som vann Daytonas bloggpris Yaba i kategorin Media, och sedan i mars i år skriver jag också här för Aftonbladet. Ett uppdrag som jag fick i samband med att jag var nominerad till Stora Bloggpriset 2008 i kategorin vardag. Förutom det har jag haft en del mer eller mindre anonyma bloggar och ibland gästbloggar jag på Dagens Spotifylista.

Har du också en fråga du vill ställa? Gör det här. Eller mejla till sofia.mirjamsdotter@aftonbladet.se.

Idag i just detta nu lanseras nya tjänsten Twingly Channels. (Uppdaterat:Det verkar som om lanseringen skjutits upp en timme, till klockan 9.00)

Det är en tjänst som ska göra det lättare att ha koll på vad som händer, och dela med sig av sina favoriter till andra.

Kanske som ersättning för din gamla RSS-läsare eller för dig som inte använder RSS ett sätt att faktiskt börja ha koll på flödena utan att behöva klicka runt på var och varenda sajt.

Den fungerar så att man följer olika kanaler, och skapar egna, baserat på sina intressen. Exempelvis har jag varit med och skapat en kanal som ska ha koll på den svenska mediedebatten, den heter Medier och journalistik och drivs i samarbete mellan SSBD och Mindpark. Vi har valt ut de som vi tycker är de viktigaste bloggarna och nyhetssajterna som skriver om medier och journalistik, och den som följer kanalen kommer att få en bra sammanfattning av debatten. Channels fungerar så att de mest relevanta artiklarna prioriteras upp och syns överst, och det är läsarna som avgör vad som är viktigast, genom inlänkar, retweets på Twitter och gillande.

Vem som helst kan skapa en egen kanal och den kan handla om vad som helst från hästar till kullager, även om jag tveksam till om den senare.

Vill du testa Twingly Channels? Jag har trettio invites, först till kvarn gäller! Gå till twingly.com och använd ”BLOGGVARLDEN” som invitekod. Och dom gick åt. Mycket snabbare än smör i sol.

Andra som skrivit om Twingly Channels:

What’s Next, som har intervjuat Twinglys vd och grundare Martin Källström, Lilla Gumman, Jerry Silfwer och här har Twinglys Anton Johansson skrivit om företaget Twinglys bakgrund.

Mediebranschen krisar. Det blir allt svårare att dra in annonspengar, och folk är mindre och mindre benägna att betala för tidningen. Upplagorna sjunker, och fler och fler tar del av nyheter på internet. Utan att betala en spänn.

Detta trots att de som producerar nyheterna – journalisterna – fortfarande kostar pengar. För att inte tala om alla andra kostnader, inte minst för tekniken. (som skulle kunna vara betydligt billigare om medieföretagen vore mer öppensinnade och lite mer flexibla, men det är inte sällan skutor som är över 100 år gamla som ska vändas och det tar tid)

Just nu pågår en bloggstafett där mediefolk debatterar huruvida det är möjligt att ta betalt för nyheter på internet. Jag är skeptisk. På goda grunder. Egentligen har folk aldrig egentligen betalat för innehållet, journalistiken. Det man betalat för är service, man betalar för att få nyheterna tryckta på papper och hemburna till brevlådan. Därför tror jag att betalningsviljan på nätet är liten, eftersom man redan har betalat för distrubutionen, genom inköp av dator och sitt bredbandsabbonemang.

Vad säger du? Är du beredd att betala för nyheter på nätet? Hur mycket? För alla typer av nyheter eller bara vissa, och i så fall vilka?

Är du intresserad av debatten rekommenderar jag följande läsning:

Fredric Karén, SvD, som också är skeptisk.

Bo Hedin som listar för och nackdelar.

Charlotta Friborg, DN, om branschens Törnrosasömn.

Jocke Jardenberg, Mindpark, om att kasta pengar i sjön.

Micke Zackrisson, Veckans Affärer, om att skilja på äpplen och päron.

Fredrik Strömberg, SSBD, om att göra rätt investeringar.