Bloggvärldsbloggen

med Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Arkiv för tagg stress

- Sida 1 av 1

Pussel eller Tetris, det är frågan

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Veckans bloggtema har varit Livspusslet. Jag har fått en massa kritik, mer eller mindre allvarlig, för att jag använde ordet Livspussel. Och jag kan instämma i att ordet är fult och dumt. Men när jag väljer tema är det inte minst viktigt att alla förstår grejen, och Livspussel är ändå ett ord som jag tror att vi är någorlunda överens om vad det betyder. Jag har också som ambition att bloggtemat ska bestå av ett enda ord, annars hade jag kunnat lägga ut texten och förklara vad jag var ute efter på annat sätt, men jag hittade faktiskt inget bättre ord än Livspussel för rubriken.

Någon på Twitter föreslog att det borde heta något med Tetris, för att i Tetris får man även med tidsaspekten. Det är alltså inte bara ett pussel som ska läggas, man ska göra det begränsad av olika tidsramar. Bra förslag, men jag tror tyvärr inte att alla hade förstått direkt vad jag menade om jag använt det ordet.

Nog om ordvalet – nu kör vi:

Först denna veckan presenterar vi en lösning. Så här gör man. Det är Abbes storebror som funnit lösningen på hur man får ihop det. Men Skatan hävdar ändå att det inte går.

Kent Persson skriver om hur man får ihop det som heltidspolitiker. Och såklart – han får inte till det helt. Hinner inte med allt. Man måste prioritera.

Markus Wallgren har skrivit världens längsta ord. Eller i varje fall det längsta ordet som någonsin funnits med när ni skrivit på veckans bloggtema. För att symbolisera ett lagt pussel, utan luckor eller skarvar.

Rebecka skriver om det självklara, att pusslet inte går att få ihop så länge man lägger till nya bitar hela tiden. Ökade krav, mer stress, och ett ofärdigt pussel. Hon berättar också om ordets ursprung. Hon fortsätter och menar att ökad jämställdhet gör livspusslet enklare. Hon har säkert rätt, men för mig som ensamstående känns blotta tanken på en partner, att vara två och dela, om än inte helt rättvist, skulle underlätta en massa… Avslutningsvis skriver hon om att det kanske är svårare för oss som lever nu på 2000-talet än för dem som levde innan oss, och jag tror det ligger något i det. Man måste vara väldigt stark och väldigt modig för att våga gå emot strömmen.

Per-Anders skriver om att man väljer själv. Men jag måste ändå säga att det finns en del saker man inte riktigt kan välja, och som Rebecka skriver – det ställs fler krav från så många håll att det inte alltid är så enkelt att bara ”välja bort”.

Irrhönan berättar hur hon tänker, som ensamstående.

En Emilia försöker sig på ett matteexempel för att få ihop det.

Trollhare släpper in oss i sitt hem och visar att det är ingen ordning på någonting, och menar att ofullkomlighet är en konstform.

Freedomtravel ger svar på tal, om livspusslet, och anknyter till faktumet att den som är satt i skuld är inte fri.

Lilla O hyllar mor och farföräldrar som räddar upp situationen.

Newyn skriver och förstår inte alls hur jag menar att det skulle vara svårare just i jultider. Själv har jag alltid haft lätt ångest hela december, för även om man själv försöker sänka ribban och ta det lugnt så tvingas man bryta sina egna rutiner och prioriteringar för saker som andra lägger på en. Luciatåg på dagis och i skolor som kräver utstyrsel och tid och avbrott i det som kanske ändå funkar. Det ska pysslas, fixas julklappar, julmat och julgodis och man ska dessutom försöka synka sina egna planer med ”alla andras”. Ofta ett mindre helvete. Tycker jag. Och visst skulle man kunna ”vägra lucia” eller strunta i att gå på skolans julfester med sina barn – vilket jag också gjort ibland för att jag helt enkelt inte haft tid eller möjlighet, men då jagas man ju än värre av det dåliga samvetet…

Jag tror att det här med Livspusslet blir väldigt mycket påtagligare när man får barn. Och inte minst för att det ställs helt andra krav på föräldrar idag än på typ 70-talet.

Karin skriver relaterat och förstår inte hur ensamstående får till det när hon inte får till det fast dom är två.

Jag tycker att Shannara skriver bra också, och jämför med hur det var förr, att vi har andra slags svårigheter idag.

Tanketerroristen har gjort en väldigt kreativ tolkning av bloggtemat. Läs!

Lisa som har sju barn och därför i mina ögon är en hjälte, sammanfattar: ”Man tar det som är viktigast o gör det bästa av det. Mer kan man inte göra. Man kan inte göra allt. Man kan inte hinna med allt. Jag tror inte det är meningen heller att man ska göra det.”

Marianne skriver bloggen 365dagar, där hon ger dagliga tips om hur man ska bära sig åt för att få ihop livet.

Tack ska ni ha alla som medverkat i Veckans bloggtema – som alltid intressant och inspirerande att läsa era bloggar!

 

 

 

Så stressad att jag knappt hinner skriva ihop detta…

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

…men gör det ändå. Men nej, så illa är det inte riktigt. Jag blir ständigt bättre på att prioritera min tid och se till att få gjort både sådant jag bör och sådant jag vill. Men de senaste två veckorna har varit riktigt galet stressiga. Liksom de kommande två. Sedan lugnar det ner sig och jag tycker att det är rätt okej att ha stressiga perioder bara jag ser ljuset i tunneln. Dessutom har jag rätt kul, även om det är mycket nu.

Förra veckans bloggtema har genererat en hel del bra och läsvärda poster om stress, för dig som har tid över:

Bokmalen beskriver stress på ett sätt som jag känner igen mig i, där den inre stressen, alltså tankarna på allt som ska göras är mer stressande än göromålen i sig. Christermagister skriver också om den inre stressen och svårigheterna att komma åt den. Enemilia skriver om att välja bort stress. Ingrid skriver också om olika sorters stress, vardagsstress och så den inre stressen som kan vara allmän eller handla om specifika sitautioner.

Byggblasket länkar till en gammal postning om stress. KajsaLisa gör detsamma. Och Gunilla. Kanske var de för stressade för att skriva nytt? Eller helt enkelt tog det alldeles lugnt…

Islandsmamman beskriver en stress som inte går att undvika, som hänger ihop en hel del med den ekonomiska krisen. Charlotte skriver utlämnande om när stressen tog över hennes liv.

Victoria skriver om stress på grund av det eviga sökandet efter lycka, om förväntningar, och om att sluta jaga. Birgitta har varit stressad sedan hon föddes och har på senare år börjat fundera på om det hänger ihop med hennes ADHD. (det tror jag absolut att det gör…)

Nemo skriver långt och försöker definiera stress, vad det är, hur den uppstår. Hemliga damen delar med sig av tips på hur man undviker och tar kommandot över stressen. Smulan vägrar stressa, vägrar skynda. Läs Kalle, om att stanna upp och fundera över varför man egentligen är stressad, om vad som är viktigt och att vägra stressa. Emma skriver om stress och rökning.

Diamantsplitter blir stressad av att blogga. Faktiskton är stressad över att ännu inte ha hittat en livskamrat. Loba är stressad över att närma sig 40 utan att ha fått barn.

Lindström skriver om stressen över allt som ska hinnas med. Lotten kan som vanligt inte beskrivas, hennes postning måste läsas! Malinka beskriver hur stressen kommer krypande med åren, eller kanske barnen?

Trebarnsmamman skriver om utbrändhet. Elena skriver om ångeststress och om annan stress som kan vara positiv. Annalin är stressad över att hon är dålig på att fånga dagen.

Rebecka blir stressad av mig. Där ser man! Själv blir jag stressad av telefonsamtal.

Så, då är det hög tid för alla stressade och ostressade att ta tag i denna veckas bloggtema.

 

Veckans bloggtema – Stress

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Hej,

den här veckan tänkte jag att vi skulle blogga om stress. Kanske för att jag själv har årets absolut stressigaste period, och förra veckan och den här är mina stressigaste hittills i år, om stress mäts i hur mycket man har att göra på en begränsad tid…

Men stress kan vara så mycket. Man kan bära på inre stress över långsiktiga saker eller problem man inte riktigt kan göra något åt, man kan vara så akut stressad i specifika situationer som när man har en buss att hinna med. En del människor verkar aldrig stressa, de tar det lugnt och tittar aldrig på klockan.

Hur är du själv? Vad gör dig stressad? Hur reagerar du på stress? Tror du att samhällsklimatet idag ökar stressen?

Jag är tveksam. Däremot tror jag att vi kanske stressar över andra saker idag. Jag blir stressad av alla val. Valfrihet är i grunden något bra, men ibland önskar jag att någon bara sa åt mig att ”gör si eller så” och så fanns inga andra alternativ.

Haka på veckans bloggtema du också, skriv om stress, länka hit och droppa en kommentar med direktlänk till inlägget, alltså inte till din bloggs förstasida. Sprid ordet, det är roligare ju fler som deltar!

/Sofia

 

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB